Neuro nätet
http://hem.bredband.net/b115842/inled_begrepp.htm
Det finns ännu inte någon internationell enighet om hur symtomkomplexet vid
neuropsykiatriska svårigheter skall beskrivas. Framförallt gäller detta ADHD, DAMP och MBD.
I Sverige används ofta (särskilt i den offentliga debatten) begreppet DAMP
som synonymt för alla neuropsykiatriska störningar. Detta skapar onödig förvirring eftersom långt ifrån alla har motoriska och/eller perceptuella svårigheter. Likaså används begreppet "hyperaktiv" ibland som synonymt med DAMP vilket också är missvisande och fel. Många med DAMP är inte alls hyperaktiva utan tvärtom underaktiva vilket jag återkommer till på sidorna om ADHD och DAMP.
AD/HD – Attention Deficit / Hyperactivity Disorder, innebär uppmärksamhetsstörning med
eller utan hyperaktivitet. AD står för uppmärksamhetsbrist och HD för hyperaktivitet. Snedstecket mellan dessa bokstavsgrupper syftar till att markera att en person kan ha en uppmärksamhetsstörning utan att vara hyperaktiv. Likaså kan en person vara hyperaktiv utan att ha en uppmärksamhetsstörning. AD/HD är därmed ett mycket vidare begrepp än de övriga.
ADD – Attention Deficit Disorder, uppmärksamhetsstörning utan
hyperaktivitet. Dennabeteckning använd sällan i Sverige men är relativt vanlig i USA.
DAMP - Deficits in Attention, Motor control and Perception, dysfunktion i fråga om
motorikkontroll och/eller perception. En nordisk term och ett snävare begrepp än AD/HD då en person förutom uppmärksamhetsbrist även måste ha svårigheter med motorik och
POSITIVA SIDOR AV NEUROPSYKIATRISK PROBLEMATIK
NeuroNätet handlar om människor med neuropsykiatrisk problematik men allt är inte av ondo och nästan allt har också en positiv sida. En del människor är intensiva, energiska,
spontana, idérika, kreativa, nyfikna, intresserade och associationsrika. Andra har ett exceptionellt utantillminne, stora specialkunskaper, är noggranna, punktliga och uthålliga. Gemensamt för de flesta av dem är att de är originella tänkare-
individualister som går sina egna vägar.
Personer ned neuropsykiatriska svårigheter har många gånger kraft, energi och andra positiva tillgångar för omgivningen att tillvarata. Ibland kan de bete sig på ett sätt som av
omgivningen uppfattas som besvärligt - samtidigt kan de visa intensiva, kärleksfulla känslor och uppfattas som mycket charmiga människor. Det blir sällan tråkigt tillsammans med impulsiva och aktiva människor, alltid har de något på gång - det är "gasen i botten". Om deras intresse för något är starkt och deras energi stor kan de utföra enorma arbetsprestationer på kort tid, många är också fantastiskt kreativa och originella.
Överaktiviteten - med energi och entusiasm som följd - kan ha många fördelar. Vuxna människor har lättare att finna arbetsuppgifter och hobbyer som bättre passa med den egna personligheten. En viss hyperaktivitet kan komma väl till pass vid en krävande arbetsuppgift som snabbt behöver åtgärdas. Den som har en förkärlek till viss risktagning gör sig
naturligtvis väl som företagsledare, börsmäklare, brandman etc. Likaså förmågan att intensivt fokusera på bara en enda sak kan vara en positiv tillgång. Att ha förmåga att fördjupa sig i ett ämne och "hyperfokusera" på detta kan var en stor tillgång om man t.ex. tänkt sig en karriär som forskare eller IT-expert.
Människor med neuropsykiatriska svårigheter har ofta talanger och en positiv livsenergi att ta tillvara. Vi måste våga se människor för vad de faktiskt är – med både tillkortakommanden och tillgångar.
Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsned-
sättningar (NPF) såsom ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och OCD.
som arbetar med att förbättra villkoren för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Även relaterade tillstånd till exempel dyslexi och språkstörningar kan ses som
neuropsykiatriska. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser.
Personer med NPF har ofta svårigheter med:
reglering av uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsniv, samspelet med andra människor, inlärning och minn, att uttrycka sig i tal och skrift samt med motoriken
Många människor har de här svårigheterna i större eller mindre grad. När svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället blir de en funktionsnedsättning.
(http://www.attention-
riks.se/images/stories/nyheter/pdf/Rapport%20Attentions%20skolenkt%202011-11-10.pdf)
”Allt är en kamp”en undersökning om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar "
En fjärdedel (24 procent) av föräldrarna känner inte till skollagens krav om att elever som är i behov av stöd ska få det. Nästan alla (94 procent) av föräldrarna anser att deras barn är i behov av särskilt stöd för att klara undervisningsmålen. 40 procent av föräldrarna uppger att det bristande stödet har lett till att barnet fått sänkt betyg och nära hälften, 47 procent säger att barnet har brister i läs- och skrivförmåga. Hela 65 procent uppger att barnet kommit efter i andra skolämnen. 30 procent av föräldrarna svarar att bristen på stöd har fått en
mobbningsproblematik som konsekvens. Nära en tredjedel av föräldrarna, 30 procent uppger att barnet tvingats byta skola. En majoritet (57 procent) svarar att de har fått gå ner i
arbetstid för att stödja barnet. Två tredjedelar (69 procent) av föräldrarna har fått en sämre hälsa på grund av att skolsituationen inte har fungerat och 57 procent anger att situationen har lett till bråk och försämrade relationer mellan föräldrarna. En tredjedel (32 procent) svarar att rektorn inte har påbörjat en utredning av deras barns stödbehov. 73 procent av föräldrarna anser att de flesta lärare vet för lite eller saknar kunskap för att kunna anpassa undervisningen till barnens behov. En majoritet har en negativ bild av barnets sammanfattande skolsituation. 25 procent tycker att den fungerar dåligt, 34 procent anser att den fungerar mindre bra.
Skolan - en utmaning
En till två elever i varje klass i grundskolan har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Många av dem upplever varje minut i skolan som en utmaning. Redan våren 2007 gjorde
Attention en enkätundersökning riktad till lärare i årskurs 1-6 Syftet var att ta reda på hur lärarna uppfattar att skolan fungerar för våra elever. Enkäten bekräftade våra farhågor att skolan är ett uppenbart problem för många av våra medlemmar. Enkäten visade exempelvis att 74 % av lärarna tycker att skolan har otillräckliga resurser för att möta behoven från barn med dessa funktionshinder. Lärarna saknar kunskaper, majoriteten har inte ägnat en enda dag åt hur de ska hantera elever med NPF under sin utbildning. 80 % av lärarna upplevde i denna undersökning att problemet är större i dag jämfört med för tio år sedan. Orsaken till detta bedömer vi bero såväl på skolans sätt att arbeta i kombination med större klasser och ett allmänt högre tempo, både i skolan och i samhället i övrigt. För att lärarna ska ha en rimlig chans att göra sina jobb krävs mer resurser och – framför allt – bättre kunskap om elever med funktionsnedsättningar.
Socialstyrelsen
dvs. barn som genom sitt beteende och handlande utmanar sin omgivning. Dessa barn stör och förstör kanske också, men inte bara för andra utan också för sig själva. De misslyckas ofta med sitt skolarbete, har svårt att få nära och ömsesidiga kamratrelationer, har svårt att utveckla intressen och får ofta möta de vuxnas besvikelse och ilska. Deras utveckling och framtid hänger därför på att de får förståelse för sitt motsägelsefulla beteende och att de vuxna i deras omgivning ser sin roll för dem. Det handlar om barn som upprepat gör saker som vuxna reagerar på, ofta med frustration och irritation. (Ta in bråkiga barn istället?) Som vuxna kan vi förstå att ett barn är argt, besvikna barn går att trösta och ledsna barn väcker
medlidande och omsorg. Vissa beteenden gör dock att den vuxne mest blir arg eftersom man tycker att barnet uppför sig hänsynslöst, otacksamt och provocerande. Dessa beteenden får ofta den vuxne, antingen man är pedagog eller för-älder, att känna sig misslyckad för att man inte får barnet att leva upp till sina förväntningar på det. Barn med beteendeproblem är en brokig skara. De är dock sällan lyckliga, utan snarare missnöjda, otrygga och ledsna barn som mycket ofta känner sig missförstådda. Det är som om de ständigt är beredda att ta strid mot en oförstående omgivning och kämpar med att dölja sin osäkerhet och rädsla. Däremot är de sällan öppet hjälpsökande även om de kanske egentligen vill ha hjälp med att ändra de andra i sin omgivning. De har svårt att se sitt bidrag till det som händer eller till de problem som uppstår. Oftast lägger de skulden på andra och hamnar lätt i samspelssituationer som ytterligare förstärker omgivningens negativa förväntningar.
Beteenden som hindrar lärande och undervisning, som att inte kunna koncentrera sig samt att vara lättdistraherad, rastlös, motoriskt orolig och stökig. Dessa beteenden gör att barnen stör både andra och sig själva, och det blir särskilt uppenbara i inlärningssituationer.
Vilka barn handlar det om?
Barn med ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) hör till dem som utmanar sin omgivning med sina svårigheter och sitt krävande beteende och som är särskilt sårbara för att få andra problem. Enligt olika vetenskapliga studier har cirka 5 procent (2) av alla barn i skolåldern ADHD och de är en stor andel av de barn med det som Sørlie och Nordahl kallar ”beteenden som hindrar lärande och undervisning”. ADHD är en diagnosisk benämning för svårigheter som beror på uppmärksamhetsproblem och/eller problem med impulsivitet och överaktivitet.(Socialstyrelse)