8. Diskussion och slutsats
8.1 Hur arbetar förskollärarna i studien för att stödja alla barns språkutveckling
Majoriteten av förskollärarna som deltog i enkäten arbetar aktivt med barnens språk i verksamheten för att kunna stödja alla barns språkutveckling. De inkluderar barnen både på individ och gruppnivå. Den nya reformen möjliggör att barnens modersmål kan användas i kontext till förskolans verksamhet. Majoriteten av förskolorna använder sig av sagor, bilderböcker och digitala verktyg i sitt flerspråkighets arbete. TAKK, musik och ramsor används bland annat för att ge de flerspråkiga barnen ett nytt kommunikationssätt om det verbala språket inte räcker till. Vi kunde se ett tydligt mönster att de pedagoger som arbetar med de yngre barnen använder TAKK mer än de pedagoger som arbetar med de äldre barnen. Vi tror precis som Heister Trygg (2008) att det kan bero på att det är lättare för yngre barn att använda TAKK än det verbala språket.
Avslutningsvis anser vi att förskollärarna arbetar väldigt olika för att stödja alla barns språkutveckling utifrån i den nya reformen för modersmålsstöd. Eftersom vissa förskolor arbetar aktivt med att stödja barnens modersmål under hela dagen och andra förskolor arbetar väldigt begränsat eller ingenting alls med barnens modersmål. Vi har funderat över vad som kan vara orsaken till att arbetet skiljer sig åt så pass mycket. Utifrån vår studie så kan vi se en gemensam nämnare hos de pedagoger som inte arbetar med flerspråkighet alls eller ger det begränsat med utrymme, de tycks alla ha en kritisk inställning till den nya reformen. Vi tror att den kritiska inställningen kan bero på att pedagogerna anser att det är en för svår uppgift att stödja alla barns språkutveckling, utifrån de förutsättningar som ges. Eftersom respondenterna menar att de inte har tillräckligt med kunskap i barnens modersmål för att lärandet ska kunna ske naturligt i
verksamheten. Av de pedagoger som ställer sig kritiska till den nya reformen är det en väldigt liten andel som deltagit i någon fortbildningsinsats eller fått stöd av en språkutvecklare. Den andel pedagoger som deltagit i någon fortutbildning eller fått stöd av en språkutvecklare har alla gemensamt att de anser att fortbildningarna och stödet från språkutvecklaren inte hjälpt dem i deras arbete med flerspråkighet. Eftersom de tyckte att båda insatserna pågick under för kort tid, vilket resulterats i att stödet glömdes bort. Vi tror därför att en av anledningarna till att en del av pedagogerna inte arbetar med flerspråkighet eller ger det begränsat utrymme i verksamheten, kan vara för att pedagogerna sedan den nya reformen infördes inte blivit erbjudna något stöd eller att stödet pågått under för kort period. Av de respondenter som har svarat att det är omöjligt att stödja alla barnens modersmål har många gemensamt att deras avdelning består av 91- 100 % flerspråkiga barn. Vi funderar därför över om antalet flerspråkiga barn på avdelningen kan påverka hur pedagogerna arbetar med flerspråkighet. Vi tror att en hög andel flerspråkiga barn, med olika språk och kulturer, kan göra att pedagogerna ser språkstödet som problematiskt, jämfört med de avdelningar som har en lägre andel flerspråkiga barn. Pedagogerna som har en lägre andel flerspråkiga barn på sin avdelning kan fokusera sitt språkarbete med endast ett fåtal olika språk, något som många pedagoger med en hög andel flerspråkiga barn anser vara mycket svårt.
De pedagoger som beskriver att de arbetar aktivt med flerspråkighet under hela dagen, har alla en väldigt positiv inställning till den nya reformen. De beskriver att de främst arbetar genom att uppmuntra och försöka inkludera alla barnens modersmål i verksamheten på ett naturligt sätt. Av de pedagoger som arbetar aktivt mer flerspråkighet är det en mycket högre andel som har flerspråkig personal på avdelningen, än de som ger flerspråkighet mindre utrymme. Utifrån studiens resultat tror vi därför att flerspråkig personal kan påverka hur en avdelnings arbetar med flerspråkighet, eftersom pedagogerna beskriver den flerspråkiga personalen ses som en viktigt resurs i flerspråkighets arbetet. Även här anser majoriteten av de pedagoger som har deltagit i någon fortbildningsinsats eller samverkat med en språkutvecklare att både insatserna och samarbetet har skett under en för kort tid och att informationen glöms bort. Men de pedagoger som haft ett längre samarbete med en språkutvecklare, har alla gemensamt att de värdesätter samarbetet och anser att stödet har hjälpt dem i arbetet med flerspråkighet i verksamheten. Så även detta resultatet understryker hur viktigt stödet som pedagogerna erbjuds är och hur mycket
stödet påverkar hur pedagogerna arbetar för att stödja alla barns språkutveckling i den nya reformen för modersmålsstöd.
8.2 Modersmålsstödet idag
Under den tidigare reformen för modersmålsstöd gavs stödet av modersmålslärare med hög kompetens i barnens respektive modersmål. Detta innebar att stödet enligt Cummins (2000) fyrfältsmodell kunde ligga på en hög kognitiv nivå. Med hjälp av modersmålslärarens stöttning kunde barnen som deltog hamna i sin proximala utvecklingszon (Säljö, 2014). Stödet kunde ses som det Ellis (2005) benämner som ett direkt ingripande av modersmålet, undervisningen kunde vara både implicit och explicit. Att stödet gavs separat från verksamheten innebar att det var svårare för stödet att vara kontextbundet till förskolans verksamhet. Vilket innebar att det fanns en risk att barnet hamnar i vad Cummins benämner som en frustrationszon. Eftersom stödet gavs utanför verksamheten kan det även innebära att det är svårare för de flerspråkiga barnen att känna tillhörighet och utveckla sin identitet i förhållande till modersmålet precis som Alstad (2013) nämner i sin avhandling.
Men även den nya reformen för modersmål kan ses som problematisk. Pedagogerna anser att de saknar kompetens i barnens modersmål och har svårt att ge stöd på hög kognitiv nivå. Det nya reformen kan därför göra det svårare för barnen att hamna i sin proximala utvecklingszonen (Säljö, 2014), eftersom barnen inte får tillräcklig stöttning. Enligt pedagogerna som deltog i enkäten så innebär den nya reformen, utifrån Ellis modell (2005), både ett direkt och indirekt ingripande av barnens modersmål. Där det direkta ingripandet främst sker utifrån en implicit undervisning, eftersom pedagogerna stödjer barnen modersmål som kommunikation och inte utifrån grammatiska regler. Den nya reformen för modersmålsstöd kan utifrån resultatet beskrivas som ett mer kontextbundet stöd, eftersom att stödet sker naturligt i verksamheten. På så sätt är det också lättare för pedagogerna att höja språkens status eftersom att hela barngruppen är delaktiga i modersmålsstödet, vilket kan leda till stärkt identitets- och språkutveckling för de flerspråkiga barnen (Axelsson, 2013, Alstad, 2013, Cummins & Early, 2011).
Kortfattat så kan det förändrade modersmålsstödet innebära, enligt enkätresultatet, att modersmålsstödet generellt ligger på en lägre kognitiv svårighetsgrad än under den tidigare reformen. Men stödet har idag större möjlighet att sker kontextbundet än tidigare.
8.3 Slutsats
Anledningen till att Malmö stad ändrade reformen för modersmålsstödet var för att alla barn skulle få möjlighet till språkutveckling och språkstöd. Efter att den nya reformen infördes har olika insatser genomförts för att säkerställa att alla barn ska få ett likvärdigt stöd i Malmö stads förskolor. Syftet med vår studie har därför varit att försöka ta reda på om åtgärderna som genomförts garanterar alla barn i Malmö stads förskolor ett likvärdigt språkstöd. Genom resultatet i vår studie så anser vi att alla förskolebarn i Malmö stad inte erbjuds ett likvärdigt språkstöd. Eftersom det är stor skillnad i hur stort utrymme flerspråkighets arbetet ges på respondenternas avdelningar. Utifrån studien så anser vi att en del av respondenterna erbjuder de flerspråkiga barnen modersmålsstöd med en hög kognitiv svårighetsgrad, medan i andra fall anser vi att respondenterna använder de flerspråkiga barnen som "experter" och uppmuntras att översätta begrepp till pedagogerna och övriga barn på avdelningen. Men vilket sätt anses vara bäst när det gäller att stödja barnens modersmål i förskolan? Måste modersmålsstödet ha den höga kognitiva svårighetsgrad som pedagogerna beskriver att de har svårt att uppnå? I läroplanen för förskolan så står det att:
Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (lpfö98, 2016, s.11)
Vi anser både utifrån vår undersökning och tidigare forskning, att även om pedagogerna anser att de saknar språkkompetens för att kunna stödja alla barnens språkutveckling, så behövs ingen språkkompetens för att stödja barnen i sin kulturella identitetsutveckling. Vi anser att pedagogerna har en avgörande roll för hur mycket stöd de flerspråkiga barnens kulturella identitetsutveckling får i verksamheten. När det gäller att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling så anser vi att pedagogerna i många fall behöver mer kunskap och stöd för att klara av denna uppgift. Vi tolkar det som att majoriteten av förskollärarna som deltagit i studien tycker med den nya reformen för modersmålsstöd är bättre än den tidigare reformen för de flerspråkiga barnens språkutveckling, men att
förskollärarna tycker att genomförandet är dåligt. Eftersom 80% av respondenterna i studien anser att de saknar antingen kunskap, redskap eller båda delar, för att kunna stödja alla barns språkutveckling i förskolan.
Avslutningsvis så anser vi genom vår studie att de insatser som Malmö stad genomfört, sedan de införde den nya reformen för modersmålsstöd, inte är tillräckliga för att alla pedagoger ska kunna erbjuda Malmö stads förskolebarn ett likvärdigt stöd. Vi anser bland annat att det behövs fler fortbildningsinsatser som ger pedagogerna stöd i hur de kan arbeta med modersmålsstöd, eftersom många pedagoger anser att de saknar kunskap inom området. Vi anser också att pedagogerna behöver erbjudas ett längre samarbete med språkutvecklare, men först och främst att alla pedagoger blir informerade om denna möjlighet, eftersom hälften av pedagogerna i studien inte kände till denna möjlighet. Många av pedagogerna i vår studie efterfrågar material som de kan använda sig av i sitt arbete med att stödja alla barns språkutveckling. Därför hade det underlättat för pedagogerna om det funnit pedagogiskt material tillgängligt på alla barns modersmål.
Genom vår studie så anser vi att Malmö stad måste genomföra ett flertal åtgärder för att pedagogerna ska kunna erbjuda alla barn ett likvärdigt språkstöd. Men eftersom den nya reformen för modersmålsstöd just nu är under utvärdering, så kanske åtgärderna ser annorlunda ut i framtiden.
8.4 Metoddiskussion
Utifrån studiens syfte och frågeställning så är vi medvetna om att enkätintervjuerna enbart avspeglar hur pedagogerna anser att de arbetar med flerspråkighet. Om vi valt ytterligare en insamlingsmetod i tillägg till enkätintervjuerna, exempelvis observationer i förskolan, så är vi medvetna om att detta hade kunnat leda till att vi fått en tydligare bild av i vilken utsträckning förskollärarna i Malmö stad arbetar för att stödja alla barns språkutveckling. Men på grund av den begränsade tid vi hade för studien så valde vi att genomföra enkätintervjuer för att kunna nå ut till så många förskollärare som möjligt. En nackdel med vårt val av strukturerade enkätintervjuer som insamlingsmetod är att vi inte haft möjlighet att ställa uppföljningsfrågor för att få respondenterna att fördjupa sina svar. Vi kan se både för- och nackdelar med vårt val att göra enkäterna anonyma. En fördel kan
vara att respondenterna som deltar inte kan kopplas till ett enskilt svar. Bryman (2008) beskriver att anonyma enkäter kan resultera i att respondenterna vågar vara öppna och ärliga. En av nackdelarna med anonyma enkäter är att vi inte med säkerhet kan veta vem som besvarat enkätfrågorna, vi kan bara anta att det är förskollärare i Malmö stad. Vi anser att vårt val av kvalitativ intervju med språkutvecklaren hjälpte oss att få en detaljerad bild av hur språkutvecklarna i Malmö stad arbetade. Eftersom vi ville få kunskap om vad språkutvecklaren ansåg vara relevant och viktigt inom området, så passade vårt val av kvalitativ intervju bra, eftersom vi på så sätt kunde låta språkutvecklaren styra intervjun i olika riktningar. Men hade vi fått kontakt med samtliga åtta språkutvecklare i Malmö stad så anser vi att strukturerade enkätintervjuer hade varit en bättre insamlingsmetod, för att sedan kunna jämföra resultatet.
8.5 Vidare forskning
Efter att ha genomfört studien har många tankar och frågor väckts som skulle vara intressanta att vidareutveckla och arbeta vidare med. För att få en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med flerspråkighet och modersmål hade det varit intressant att förutom intervjufrågor även göra observationer på förskolor i Malmö stad. På det sättet hade vi kunnat uppmärksamma både tankar och handlingar för att få en större bild på deras arbete. Hade det funnits mer tid hade det varit fascinerande att följa arbetet under en längre tid. Vi skulle då även vilja ta reda på vilket område som respondenterna arbetar i. Har de liknande åsikter och förutsättningar eller skiljer de sig åt beroende på var i Malmö stad de är verksamma? Det hade även varit intressant att upprepa studien om några år för att se om resultatet hade blivit annorlunda. Eftersom den nya reformen för modersmålsstöd fortfarande är relativt ny och just nu håller på att utvärderas tror vi att vi hade kunna få ett annat resultat.
9. Referenslista
Alstad, Gunhild (2013). Barnehagen som språkläringsarena - En kaususstudie av tre
barnehageläreres andraspråksdidaktiske praksiser. Ph.d. Oslo: Det humanistiske
fakultet Oslo universitetet. Tillgänglig på Internet:
http://nafo.hioa.no/wp-content/uploads/2014/04/Barnehagen-som- spr%C3%A5kl%C3%A6ringsarena.-Alstad-2013.pdf
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle . (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Barnkonventionen (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig på Internet: http://unicef-porthos-
production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber
Börestam, Ulla & Huss, Leena (2001). Språkliga möten: tvåspråkighet och
kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur
Cummins, Jim (2000). Language, power and pedagogy: bilingual children in the
crossfire. Clevedon: Multilingual Matters
Cummins, Jim & Early, Margaret (2011) (red.). Identity texts: the collaborative creation
of power in multilingual schools. Trentham: Trentham Books
Ellis, Rod & Barkhuizen, Gary (2005). Analysing learner language. Oxford: Oxford University Press
Ellis, Rod (2009) (red.). Implicit and explicit knowledge in second language learning,
testing and teaching. Bristol: Multilingual Matters
Förskoleförvaltningen (2015). Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling
med fokus på modersmålsstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad. [Elektronisk
resurs] Tillgänglig på Internet:
http://malmo.se/download/18.5f3af0e314e7254d70e96000/1491301245909/Språkpolicy %2Boch%2Bgenomförandeplan.pdf
Heister Trygg, Boel (2008). Tidig AKK: stöd för stora och små. 1. uppl. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK)
Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur
Kultti, Anne (2013). Singing as language learning activity in multilingual toddler
groups in preschool. Göteborg: Institutionen för pedagogik, kommunikation och
lärande. Tillgänglig på Internet:
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/03004430.2013.765868?needAccess=true
Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra
språk, 1. uppl. Stockholm: Liber
Obondo, Margaret & Benckert, Susanne (2001). Flerspråkiga barns läs- och
skriftspråksutveckling i förskolan - ett socialisationsperspektiv. Symposium 2000 : ett
andraspråksperspektiv på lärande. K. Nauclér (red), Stockholm: Nationellt centrum HLS förlag
Obondo, Margaret (2005). Broar mellan kulturer: somaliska barns språksocialisation i
hem och förskola i Sverige. Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut
Pratts, M. (1991). Arts of the contact zone: Profession. New York: Modern Language Association
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Sheridan, S.; Samuelsson, I. P.; Johansson, E.; Doverborg, E.; Claesdotter, A. (2010).
Förskolan : arena för barns lärande. Stockholm: Liber:
Tillgänglig på internet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20404/1/gupea_2077_20404_1.pdf
Simonsson, Maria (2004). Bilderboken i förskolan: en utgångspunkt för samspel. Diss. Linköping : Univ.,
Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola
Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2043/11603
Skolinspektionen (2010) Språk- och kunskapsutveckling [Elektronisk resurs] : för barn
och elever med annat modersmål än svenska. Stockholm: Skolinspektionen
Tillgänglig på Internet:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/sprak- kunskapsutveckling/kvalgr-sprakutv-slutrapport.pdf?epslanguage=sv
Skolverket (2003). Flera språk - fler möjligheter: utveckling av modersmålsstödet och
modersmålsundervisningen : rapport till regeringen 15 maj 2002. Stockholm: Statens
skolverk
Skolverket (2011). Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg,
skola och vuxenutbildning. D. 2, Barn, elever och personal : förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskola, öppen förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, sameskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, Komvux, Särvux, svenskundervisning för invandrare (Sfi),
kompletterande utbildningar och svensk utbildning i utlandet. [Elektronisk resurs]
Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2595
Skolverket (2016) Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.] Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442
Skutnabb-Kangas, Tove (1981). Tvåspråkighet. 1. uppl. Lund: Liber Läromedel
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Statistiska Centralbyrån (2016). Från massutvandring till rekordinvandring. Tillgänglig på Internet:
http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och- utvandring/ (Hämtad 2017-05-20)
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sørensen, Birgitte Holm., Meyer, Bente. & Egenfeldt-Nielsen, Simon. (2011). Serious
Games in Education: A Global Perspective [Elektronisk resurs]. Aarhus: University
Press
Verhoeven, Ludo Th (1994). Functional literacy : theoretical issues and educational
implications [Elektronisk resurs]. Philadelphia, Pa.: Benjamins.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
Wagner, Åse Kari Hansen, Strömqvist, Sven & Uppstad, Per Henning (2010). Den
flerspråkiga människan: en grundbok om skriftspråkslärande. 1. uppl. Lund:
Bilaga 1
Mail till förskolechefer och biträdande förskolechefer
Hej!
Vi är två tjejer som går T6 på förskollärarutbildningen på Malmö högskola. Vi har precis startat vårt examensarbete där vi ska fördjupa oss i hur förskolorna i Malmö stad arbetar med flerspråkighet och hur pedagogerna arbetar för att stödja alla barns språkutveckling.
Vi har skapat en enkät som riktar sig till en förskollärare i förskolan. Enkäten har tio frågor och tar cirka 5-10 min att genomföra. Vi använder oss av ett program som heter ’Survey monkey’ där enkätdeltagaren är helt anonym. I slutet av enkäten ges en möjlighet att lämna kontaktuppgifter om deltagaren vill svara på ytterligare frågor som rör vårt examensarbete.
Vi utgår från vetenskapsrådets riktlinjer. Vi kommer enbart att använda den insamlade datan från enkäterna till vårt examensarbete. Både materialet och de personliga uppgifterna kommer att förvaras på ett betryggande sätt under arbetets gång och arbetet kommer att utformas så att det inte går att identifiera enskilda personer eller förskolor.
För att nå ut till så många som möjligt har vi valt att skicka detta mail till Malmö stads samtliga förskolechefer och biträdande förskolechefer i hopp om att ni kan informera pedagogerna på era förskolor om enkäten. Vi vill endast ha ett svar per avdelning, då frågorna riktar sig till hur en avdelning arbetar och inte till en enskild individs arbete.
Det ligger en länk till enkäten nedan som kommer att vara tillgänglig fram till torsdagen den 20 april.
Vi hoppas på många svar, så att vi kan få en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar i Malmö stads förskolor.