Hur arbetar lärare som inte använder provbanken vid bedömning och

5.3.1 Bedömning och betygssättning Den ena respondenten berättar:

Jag försöker se helheten och låter mig mycket influeras av vad som händer under lektionen. För mig är [språket i fråga] kommunikation, som alla andra språk, och när jag bedömer det, måste jag få in allt som händer under mina lektioner också. Så det var en stor del av betyget för mig. … Vidareutveckling, delaktiga, aktiv närvaro, den biten finns. … Jag hade tillfällen när jag pratade med en eller 3-4 elever åt gången, så att jag fick den muntliga delen och det värdesätter jag väldigt högt. Sedan kom naturligtvis ett kursprov, som lärarna hade bestämt innan jag kom, så den fick en del. … Sedan hemuppgifter som man samlade in lite då och då. Sedan får man baka ihop det av alla de punkter man har av sina betyg.

Den här respondenten hade tagit över en grupp efter första terminen och en del av pla- neringen var redan bestämd. När det var dags att sätta slutbetyg fördes alla elevernas betygsatta prestationer upp på en A4-sida för att få en heltäckande översikt av läsåret. Betygssamtal genomfördes med eleverna, där läraren lämnade information om hur läget såg ut och eleverna fick själva också kommentera var de tyckte att de befann sig på betygsskalan.

39

Jag fick väga över min termin och sedan väva ihop det som hände under terminen och sedan kursprovet. Men jag lade inte all vikt på kursprovet. Skrev en elev väldigt dåligt på kursprovet, men var väldigt bra över tid så kunde man ändå få väldigt bra betyg. Tvärtom kunde jag också höja en elev.

Den andra respondenten säger:

I steg 1 måste de ha en viss basgrammatik och i de andra stegen är det så klart mer basgrammatik som krävs. Så då måste man testa dem på något vis. De måste ha viss ordkunskap och sedan måste de kunna omsätta det. De måste kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt, varierande nivå beroende på vilket steg. Då följer jag kriterierna så att man kan se vad de ska kunna. En kurs har fyra skriftliga prov, som testar detta plus då muntligt.

Proven försöker respondenten ofta göra så heltäckande som möjligt, för att de ska täcka in olika grader av målspråket. Det händer också att eleverna får repetera ett visst avsnitt, för att ge dem en chans att höja sig genom att plugga in avsnittet, eftersom en räddning för en del elever är, att känna att de har denna möjlighet. Till detta kommer sedan även något övergripande prov som testar den allmänna färdigheten.

Så jag brukar alternera lite och ha en del rena, så att de känner att ”här kan jag verkligen förbereda mig, jag vet vad som kommer och är jag flitig så lönar det sig”. Jag tycker att jag vill ge dem den chansen också. Men sedan måste man ju ändå ha något prov som är helt fristående, som bara testar deras förmåga och nivå.

Vid den slutgiltiga betygssättningen bockas elevernas provresultat av. Även den kun- skap, som inte alltid kommer fram på proven hos en del elever, tas med. Medeltalen på proven räknas ut, där varje prov är lika viktigt. Till detta kommer bilden som respon- denten har av eleven. När resultatet inte stämmer med bilden, görs extra värderingar och det kontrolleras om vissa specifika kunskaper finns eller inte. För G krävs 50 %, för VG 75-80 % beroende på provets svårighetsgrad och för MVG 90 %.

Respondenten, som nyligen har gått på lärarutbildningen, känner sig inte säker i fråga om bedömning och betygssättning. För att underlätta för sig, delades kursen upp i små delmål som betygssattes, kurskriterierna, kursmålen och läroplanen gicks igenom.

Där fick man inte mycket på Lärarhögskolan. Jag känner mig inte fullt utlärd, utan jag har fortfarande lite problem att avgöra vad för information jag behöver ta in när eleverna ska få ett betyg. … Jag måste säga, att jag tror som lärare just nu måste man kompromissa någonstans, jag kan ha fel. Man tar eklektiskt det man behöver och så sätter man ihop betyget. Men sedan om man

40

kan jämföra det här betyget med en skola i X-stad eller någon annanstans i riket betvivlar jag starkt. För vi kommer aldrig ifrån att ett betyg är till viss del totalt subjektivt. … Den här osäkerheten kommer man nog att ha några år innan man väl kommit riktigt in i yrket. Jag tror att lärarutbildningen inte alls har de här tankarna någonstans i utbildningen. De presenterar visserligen kursplaner och läroplaner, men jag tror att under den tiden förstår vi studenter ändå inte riktigt hur mycket det innebär.

Det allmänna tyckandet bland lärare i samband med bedömning är också något som tas upp av en av respondenterna.

Det intressanta när man diskuterar betyg, är vad kollegan säger. De säger ju inte ”det här kan vara det eller det, utan ”jag tycker det här är ett VG för att …” Men då har de redan sagt det: ”Jag tycker”. Det är alltid det här tycker. När man resonerar med kolleger blir det lätt så: ”Jag tycker ändå, ja men han har ju försökt att lösa det här på ett bra sätt, han har ju försökt att uttrycka sig och det måste tillgodoses. Därför tycker jag att det är ett VG.” Tycker, tycker, tycker.

5.3.2 Hur kan bedömningsarbetet och betygssättningen underlättas?

En av respondenterna refererar här till provbankens kursprov och menar att dessa under- lättar bedömningen, ger en fingervisning om att nivån ligger rätt och att kraven är samma som i resten av landet. På frågan om respondenten använder provbankens kurs- prov blir svaret nekande, men tillägger att det finns en del från provbanken som ligger som reservfall. Något annat som underlättar, är om alla lärare med samma ämne och/eller steg arbetar tillsammans. Men när språkgrupperna minskar till antalen och det inte finns parallella grupper finns inte denna möjlighet och istället arbetar var lärare för sig.

Båda respondenterna gav uttryck för att det finns för få betygssteg och om dessa utöka- des skulle betygssättningen underlättas.

Det är fruktansvärt svårt att känna att man ger rättvisa betyg. Betygsstegen är för få och det gör det väldigt svårt. … G och VG är för stora, där skulle behövts fler steg, fyra godkända och så fem med IG.

Antingen får vi klarare regler, eller så får vi ett klarare betygssystem, eller så får vi ett annat sätt att presentera hur vi ska värdera. Det finns ju också det sättet att vi för det första får fler betygssteg. Att behöva förklara för en elev att ”du ligger på VG+”, är väldigt jobbigt tycker jag. När jag sitter som lärare och sätter ett klockrent MVG till person A och ett litet tveksamt MVG- på en annan, då syns inte skillnaden och då känner inte jag att jag är rättvis.

41

En annan sak som lyftes fram var regelbundna samtal med eleverna, där man fort- löpande ger information om hur läget är.

Det tar mycket tid, vi är ändå väldigt arbetsbelastade här och vi får mer och mer arbete på oss utan kompensering. Men jag tror att om vi skulle anställa fler lärare, dra ner lite på tempot och ha den här möjligheten, så skulle vi få den här lugna diskussionen om ett betyg. Jag kan då också klargöra det här är bra, det här är lite mindre bra och det här måste blir bättre om du vill.

5.3.3 Fortbildning och kompetensutveckling

En av respondenterna har inte hunnit delta i någon fortbildning eller kompetensutveck- ling, eftersom lärarutbildningen avslutades för ett halvår sedan och anställningstiden har bara omfattat en termin. Den andra respondenten svarade på samma sätt som de fyra provbanksanvändarna.

Det är ingen som erbjuder, man får komma och fråga. Jag går på språklärardagar och de är glada att det är så billigt, så det nekar de aldrig. Sedan har jag ibland begärt att få en kompensationsdag eller något om vi åker till Tyskland. Du vet hur budgeten är, de är tacksamma för allt man inte ber om.

Dvd-materialet för muntlig bedömning i steg 3 har ingen av respondenterna sett eller fått information om.

Inget jag har sett eller hört om. Hade det varit så aktuellt, hade vi egentligen behövt höra det på Lärarhögskolan också.