Sammanfattning

Här följer analysen av mitt resultat, med samma rubriker och underrubriker som resul- tatavsnittet.

6.1 Hur arbetar lärare med provbanken och dess material?

6.1.1 Allmän kännedom, tillgång, hantering och information

Den allmänna kännedomen om hur man skaffar login varierar bland respondenterna, vilket jag tolkar har att göra med hur dessa använder provbanken i moderna språk. Ju mer material de använder från provbanken, desto oftare är de inne på provbanken, vilket inte oväntat bidrar till att de bättre känner till rutinerna vad gäller personligt login och giltighetstiden för detta.

Finns det lite material att hämta eller om man enbart är intresserad av kursproven, går man endast in och hämtar dem i slutet av språkkursen. Har man dessutom en person på skolan som ansvarar för att ta fram materialet till alla språkgrupper, ser man inget behov som enskild lärare att logga in på provbanken.

Att nyckelpersoner i skolans ledning, i det här fallet rektor, inte är uppdaterade på när det är dags att skaffa nytt login, får vi också en fingervisning om.

Var och en av respondenterna har sitt tillvägagångssätt för att använda materialet, an- passat efter hur man arbetar. Några har material utskrivit och kopierar, medan andra hämtar det man är ute efter direkt från nätet när materialet ska användas. Detta är viktigt, eftersom användandet av provbanken inte ska kännas krångligt eller besvärligt. Att kunna anpassa tillgången till materialet till sitt eget arbetssätt, får till följd att mate- rialet används, menar jag.

Ingen av respondenterna, med tillgång till exempellådan, som är öppen för alla internet- besökare, informerar sina elever om att det finns möjlighet att jobba med materialet som finns där eller att informera sig helt allmänt. Detta tycker jag är något förvånande.

6.1.2 Provbankens material på Internet

Inte oväntat är gemensamt för samtliga, att materialet över lag används vid kursproven i samband med ett kursslut. Hälften använder sig även av materialet löpande under

44

kursens gång som övningar i undervisningen och kombinerar provbanksövningar med egna övningar i proven under kursens gång.

Materialet har använts och används även av några av respondenterna, för att innan eller i samband med kursstart analysera och sätta sig in i vilken nivå eleverna ska uppnå.

6.1.3 Provbankens dvd-material för muntlig bedömning i steg 3

Dvd-materialet har inte använts i sin helhet eller blivit speciellt uppmärksammat. Detta menar jag, delvis har en förklaring i hur materialet har distribuerats. Hade materialet i sin helhet även funnits på provbanken hade det uppmärksammats och använts mer, anser jag. De respondenter som arbetar mest aktivt med provbanken, har tittat igenom det och tycker att det är nyttigt och verkar bra. Helt allmänt framkommer det bland respondenterna, att det är tidskrävande att genomföra inspelningar av elevers muntliga färdighet, eftersom det krävs mycket efterarbete och i många fall är undervisnings- grupperna stora.

6.1.4 Bedömning och betygssättning

När det gäller bedömning och betygssättning är det uppenbart att respondenterna känner en trygghet av och säkerhet i att ha tillgång till provbankens material. De vill få sin upp- fattning om elevens färdighet och betygsnivå bekräftad i elevens resultat på kursprovet från provbanken. Finns inte denna överensstämmelse, går man igenom vad eleven har presterat, letar efter förklaring och resonerar sig fram till det slutgiltiga kursbetyget. Det tolkar jag, som att provbankens syfte är uppnått.

Det var intressant att höra en av respondenterna säga att provbankens bedömnings- exempel lästes igenom, men att det på inget sätt påverkade undervisningen eller bedöm- ningen av elevprestationer. Detta tolkar jag, som att läraren endast är ute efter en yttre referens för sin egen bedömningsförmåga.

6.1.5 Fortbildning och kompetensutveckling

Skulle jag själv inte ha haft någon erfarenhet av skolans värld, hade jag tyckt att det är underligt att ingen fortbildning eller kompetensutveckling har ägnats åt provbanken och den resurs som finns där. Men min erfarenhet från skolan bekräftas också av responden- ternas erfarenhet. Det har inte kommit som förslag eller prioriterats av skolledningar att arbeta med provbanken på ett kompetensutvecklande sätt.

45

Den kompetensutveckling som anordnas av skolan är oftast inriktad på t.ex. organisa- tion, intranät, arbetslag och tolkning av betygskriterier. Inte oväntat ger respondenterna samma bild av att det saknas pengar till fortbildning och kompetensutveckling.

En av respondenterna har försökt få till stånd ett samarbete med andra lärare i moderna språk när det gäller bedömning utan att lyckas och menar att lärarna är rädda för att samarbete och hellre fortsätter jobba för sig själva med sin egen bedömning.

Några av respondenterna nämner också att det inte pratas så mycket om ämnena ute på skolorna. Det skulle vara bättre och intressantare om t.ex. bedömning, språkpedagogik och metod diskuterades eller erbjöds som fortbildning och kompetensutveckling. Något jag fullständigt instämmer i.

6.1.6 Synpunkter

När det gäller bedömning och betygsnivåer, säger respondenterna att de ibland blir för- vånade över vad som godkänns för de olika betygsnivåerna. Skolverkets bedömningar uppfattas som generösa, medan man tycker att de egna bedömningarna är hårdare. Allt som accepteras i provbanken skulle inte ha godkänts av respondenterna. Speciellt god- kändnivån för steg 3 uppfattas som låg.

Respondenterna är också överens om, att det inte finns för mycket av något i prov- banken. Tvärtom menar de flesta att det kunde finnas mer material. Speciellt spansk- läraren tyckte att Skolverket borde fullfölja satsningen och även erbjuda material för steg 4. Med tanke på antalet elever som idag läser spanska, känns det extra viktigt att den spanska delen av provbanken erbjuder material i lika stor omfattning som de franska och tyska. Detta är en synpunkt som bör uppmärksammas av Skolverket och de ansvariga för provbanken i spanska.

Respondenterna önskar även att det produceras nya kursprov för varje år. Något som jag också tycker är relevant, för att provbanken ska kännas aktuell, uppdaterad och attraktiv för användarna.

En av respondenterna efterfrågade större överensstämmelse mellan de franska hörför- ståelseuppgifterna i exempelövningarna och kursprovet, eftersom exempelövningarna ansågs vara lättare.

46

I och med att materialet endast är på målspråket uppfattas det som rättvist och likvärdigt för alla, oberoende av vilket modersmål eleven har eller hur det svenska språket be- härskas.

6.2 Varför har man valt att använda provbanken?

Det faktum att Skolverket administrerar och tillhandahåller provbanken väger tungt och är enligt min tolkning, den främsta anledningen till att man har valt att använda prov- banken. Kursplaner, kursmål och betygskriterier bestäms av Skolverket. Därför tycker respondenterna, att de i egenskap av lärare ska rätta sig efter de bedömningar och be- tygsnivåer som förespråkas i materialet. Det borgar för en likvärdig bedömning i hela landet och ger rättvisa till eleverna. Lärare är tjänstemän och ska följa de riktlinjer som gäller, vad man sedan själv anser är inte relevant i fråga om bedömning och betygs- sättning i det är sammanhanget.

Inte oväntat anser alla respondenter att provbanken är en tillgång som ger stöd och hjälp vid bedömning och betygssättning. Det arbete som utförs och det sätt på vilket det blir utfört, bekräftas av elevernas resultat på kursproven, en sorts kvalitetssäkring. Genom att uppnå betygsnivåerna, som är fastställda för kursproven får läraren ett kvitto på att Skolverkets förväntningar har levererats och uppfyllts.

Provbanken ses också som arbetsbesparande i fråga om att konstruera övning och prov, som därtill motsvarar nivån för kurssteget. Vidare används materialet i förberedande syfte, för att visa eleverna vilken nivå de förväntas prestera på.

Något som jag reflekterade över, efter att ha genomfört intervjuerna, var att ingen av dessa respondenter nämnde något om, att de hade svårigheter med att betygssätta eleverna vid kursslut eller att motivera betygen. De gav ett starkt intryck av att känna sig säkra i sin yrkesroll och förmåga att bedöma och betygsätta elevers färdigheter i moderna språk. Vilket egentligen inte är något oväntat resultat för mig, eftersom jag själv känner igen mig i detta. Genom att använda resurserna som finns i provbanken, blir vi uppmärksammade på vad som gäller för respektive nivå och vi känner att vi har en solid grund att stå på och konkreta exempel att referera till.

47

6.3 Hur arbetar lärare som inte använder provbanken vid bedömning

och betygssättning?

6.3.1 Bedömning och betygssättning

Gemensamt för de båda respondenterna är att vid kursslutet tas elevens alla betygssatta prestationer i beaktande. Till detta kommer helheten av vad eleven har presterat på lektionerna och lärarens uppfattning om elevens färdighetsnivå. En av respondenterna nämnde också delaktighet och aktiv närvaro, vilket Skolverket säger inte ska tas med i bedömning och betygsättning (Skolverket, 2004a). De betygsatta prestationerna består t.ex. av övergripande prov som testar den allmänna färdigheten, prov på i förväg känt avsnitt, hemuppgifter, muntliga uppgifter och muntlig färdighet. En av respondenterna hade vid senaste betygssättningen också med ett kursprov från provbanken, eftersom skolans språklärare bestämt att alla skulle ha ett gemensamt provtillfälle innan språk- kursen avslutas.

Som nyutbildad saknas säkerheten och erfarenheten av att bedöma och sätta betyg, vilket överensstämmer med min egen erfarenhet. Denna färdighet är något som kommer med tiden och under utbildningen förstår studenterna inte riktigt hur mycket detta arbete innebär, påtalas av den nyutexaminerade respondenten.

I bedömningssamtal med kolleger om elevers prestationer saknade en av respondenterna konkreta exempel på färdigheter för att motivera ett betyg. Istället byggde bedöm- ningarna på att lärarna redogjorde för sitt tyckande. Detta var inget svar på någon fråga utan mer en reflektion av respondenten. Men efter att ha funderat på kommentaren och även känt igen situationen, instämmer jag i det sagda. Vi lärare behöver bli bättre på att konkretisera vad det är som betygsätts och inte bara i allmänt ordalag redogöra för vilken betygsnivå vi tycker prestationen motsvarar.

6.3.2 Hur kan bedömningsarbetet och betygssättningen underlättas?

Här pekar en av respondenterna själv ut möjligheten att använda provbankens material, vilket skulle underlätta bedömningsarbetet, visa på att nivån är rätt och att samma krav ställs i hela landet, vilket jag fann intressant.

Samarbete mellan språklärare skulle också hjälpa till att underlätta arbetet. Men efter- som det inte finns parallellgrupper i de olika stegen i samma utsträckning idag som

48

tidigare, finns inte denna möjlighet överallt, vilket resulterar i att var lärare arbetar för sig.

Intressant är också det faktum att båda respondenterna delar uppfattningen om att antalet betygssteg behöver utökas och att detta skulle underlätta arbetet med betygs- sättningen. Det är svårt att känna att betygen som sätts är rättvisa. Det är främst G- och VG-nivåerna, som uppfattas vara för stora.

Något annat som skulle kunna underlätta, är att föra regelbundna samtal med eleven, som då fortlöpande informeras om hur läget ser ut och vad som kan göras för att förbättra språkfärdighetsnivå och resultat.

6.3.3 Fortbildning och kompetensutveckling

Då en av respondenterna är relativt nyutexaminerad har det inte varit aktuellt med fort- bildning och kompetensutveckling än. Den andra respondenten svarar som provbanks- användarna, att budgeten är ansträngd och att skolledningen är tacksam för allt som inte efterfrågas.

Ingen av respondenterna har sett eller fått information om dvd-materialet för muntlig bedömning i steg 3, vilket jag tycker är förvånande. Respondenten som nyligen gått på Lärarhögskolan menar, att lärarstuderande borde ha fått information på lärarutbild- ningen, eftersom materialet är så pass nytt.

6.4 Varför använder man inte provbanken?

Som jag tolkar det, har det inte funnits tid eller tillfällen, för att sätta sig in i provbanken och se efter vad som erbjuds. Det är inget som känns prioriterat eller något som man tycker har passat in, vilket enligt min uppfattning är synd. Provbanken skulle troligen kunna underlätta för respondenter i den del av lärararbetet som de upplever som svår, nämligen bedömning och betygssättning.

49