6. ESA funktioner ����������������������������������� 23
6.8. Arbetare
En arbetare är en person, oberoende av tjänsteställning, som under ledning av en elsäkerhetsledare deltar i arbete på en arbetsplats.
Arbetare ska:
► Medverka vid riskhantering för utförande (Risk-U)
► Förvissa sig om vem som är elsäkerhetsledare på arbetsplatsen
► Inte påbörja arbetet förrän besked har erhållits av elsäkerhetsledaren
► Följa givna instruktioner och anvisningar
► Använda skyddsanordningar, personlig skyddsutrustning och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall
► Begära förtydligande av elsäkerhetsledaren vid oklarhet
► Medverka i arbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Entreprenörsarbete
7.1. Avtal – upphandling
Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för säkerheten på arbetsplatsen.
Upphandling av entreprenad ska innehålla tydliga säkerhetsmässiga krav på entreprenören.
Blankett ESA Överenskommelse om tillträde ska upprättas mellan
elanläggningsansvarig eller fackkunnig representant för elanläggningsansvarig, entreprenörens elsäkerhetsledare, utföraren av arbete enligt elanläggningsansvarigs anvisning.
Följande egenskaper syftar till att skapa goda förutsättningar för elsäkerhet då en entreprenör är inblandad. De ska beaktas vid upphandling.
Entreprenören ska:
► Ha tillräcklig erfarenhet av liknande arbete
► Se till att egen personal har god kompetens och har genomgått erforderlig elsäkerhetsutbildning
► Ha lämplig organisation för uppdraget
► Använda sig av dokumenterade arbetsmetoder och instruktioner
► Kommunicera på ett i avtalet angivet språk
► Ha en klar avgränsning av sitt uppdrag
► Medverka vid genomgång och upprättande av blanketten ESA Överenskommelse om tillträde
7. Entreprenörsarbete BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Entreprenörsarbete
7.2. Entreprenör med egen eller inhyrd personal eller underentreprenörer
Entreprenören ansvarar för arbetsledning av sin egen personal och inhyrd personal.
För att innehavaren ska kunna uppfylla sitt innehavaransvar för egna anläggningar är det ur säkerhetssynpunkt nödvändigt att denne reglerar förhållandet till entreprenören och dess underentreprenörer via avtal.
7.3. Entreprenör med fackkunnig personal/person
Entreprenörens fackkunniga1 personal/person ska ha:
► För arbetet erforderlig kompetens
► Nödvändig kompetens i föreskrifter och aktuella standarder
► Erfarenhet av arbete i elanläggning
► Kännedom om den typ av elanläggning på vilken entreprenaden ska utföras
► Kännedom om de risker som kan uppstå under arbetet och de säkerhetsåtgärder som ska genomföras
Denne ska även genomgått utbildning i ESA Grund och ESA Arbete.
7.4. Entreprenör med instruerad personal/person
Entreprenörens personal/person som inte uppfyller kravbilden under rubriken
”Entreprenör med fackkunnig personal/person”, betraktas istället som instruerad personal.
En instruerad person ska instrueras tillräckligt av fackkunnig person för att kunna undvika faror som elektricitet kan medföra.
Instruerad person ska ha utbildning och kompetens i ESA Instruerad Person samt vara instruerad om aktuell anläggning och de risker som föreligger för uppgiften.
__________________
1Se definition fackkunnig person.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Entreprenörsarbete
7.5. Entreprenör med personal/person som är lekmän/lekman
Entreprenör med personal/person som inte är fackkunnig eller instruerad får endast arbeta under utsedd fackkunnig elsäkerhetsledares ansvar.
Bild 10. Exempel på icke elektriskt arbete under överinseende av fackkunnig.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Planering, riskhantering (Risk-P), tillträde
8.1. Planering av arbete
En förutsättning för säkert arbete är att alla åtgärder planeras noggrant, i god tid, i alla skeden. Detta gäller både för arbetsgivaren och för elanläggningsansvarig vid
beställning, planering och utförande av arbetet.
Risk-P och Risk-U är arbetsgivarens och elsäkerhetsledarens ansvar att utföra som förutsättning för att ett arbete ska utföras på ett säkert sätt.
För att säkerställa de olika rollerna och arbetets avgränsningar, är det lämpligt att förtydliga detta i blanketten ESA Överenskommelse om tillträde där kontaktuppgifter, säkerhetsåtgärder, allmänna och lokala bestämmelser ska finnas med.
För att uppnå betryggande säkerhet på arbetsplatsen krävs en fungerande kommunikation som sker på ett språk som alla inblandade förstår.
!
Bild 11. Riskhantering vid planering och utförande för icke elektriskt arbete.
8. Planering, riskhantering
(Risk-P), tillträde BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Planering, riskhantering (Risk-P), tillträde
8.2. Riskhantering
Riskhantering är uppdelad på riskbedömning och utförande av riskhanteringsåtgärder för att säkerställa att ett icke elektriskt arbete kan bedrivas på ett säkert sätt i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning.
Riskhanteringen är en viktig del av en organisations säkerhetskultur och ska bestå av samordnade aktiviteter för att styra och leda organisationen med avseende på risk.
Detta gäller på alla nivåer från den övergripande planeringen till arbetsplaneringen och utförandet vid nybyggnation eller ombyggnation samt vid underhåll av elanläggningar.
8.3. Riskbedömning
Riskbedömning är den övergripande processen för riskidentifiering, riskanalys och riskutvärdering.
8.3.1 Riskidentifiering
Riskidentifiering innebär att identifiera de riskkällor och händelser som kan påverka det kommande arbetet. Denna inventering av risker bör göras skriftligt i listform.
8.3.2 Riskanalys
Riskanalys handlar om att förstå de risker som identifierats och ge underlag till en bedömning om riskerna behöver behandlas eller inte. Riskanalys kan genomföras med varierande grad beroende på risk.
8.3.3 Riskvärdering
Riskvärdering ska ge stöd till beslutsfattande och baseras på utfallet från riskanalysen.
Beslut ska fattas i enlighet med lagar, bestämmelser och andra krav. En slutsats från riskvärderingen kan vara att ytterligare analyser behöver genomföras.
8.4. Riskhanteringsåtgärd
I samband med en riskhanteringsåtgärd identifieras ett eller flera alternativ för förändring av risker samt hur dessa ska genomföras. En förändring av en risk kan exempelvis vara att:
► Eliminera riskkällan
► Förändra sannolikheten för att något ska inträffa
► Förändra konsekvenserna om något skulle hända
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Planering, riskhantering (Risk-P), tillträde
Utförandet av en riskhanteringsåtgärd kan leda till att en annan risk uppstår. Man måste därför göra en ny riskbedömning. Den nya riskbedömningen leder fram till beslut om en arbetsuppgift kan utföras eller inte.
8.5. Riskhantering vid planering (Risk-P)
Riskhantering vid planering (Risk-P) för ett icke elektriskt arbete utförs skriftligt eller enligt arbetsgivarens anvisning. Risk-P utförs av arbetsgivaren eller av den som denna planering delegerats till. Denna ska ligga till grund för Risk-U.
Bild 12. Riskhantering vid den övergripande planeringen (Risk-P).
Riskhantering innebär samordnade aktiviteter för att styra och leda en organisation med avseende på risk. Det kan gälla förändrade förutsättningar eller förändringar i anläggningen jämfört med genomgången och därmed nya riskkällor, nya medarbetare etcetera.
Riskhantering (Risk P) ska utföras vid planering av arbetet och vara skriftlig.
!
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Planering, riskhantering (Risk-P), tillträde
Exempel på förutsättningar som ska beaktas vid riskhanteringen är:
► Anläggningens utformning
► Personlig skyddsutrustning
► Arbetarnas kompetens
► Resursbehov
► Val av verktyg och utrustning
► Årstid, till exempel risk för åska
► Avgränsningar
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
Med arbete enligt ESA Instruerad person avses icke elektriskt arbete och annan typ av arbete enligt elanläggningsansvariges instruktioner. Arbetet utföres i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning där det kan finnas en elektrisk riskkälla.
För att man ska nå en betryggande säkerhet på arbetsplatsen krävs att arbetsgivaren utför en noggrann planering. Arbetsgivaren ska se till att personalen tagit del av och förstått lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar samt vilka elektriska riskkällor som finns för angiven elektrisk anläggning.
För att få tillträde till en elektrisk anläggning krävs att man har kompetens motsvarande ESA Instruerad person, samt en lokal genomgång av risker och instruktioner på
arbetsplatsen, av den elanläggningsansvariges utsedda representant. Genomgången avslutas med att ESA Överenskommelse om tillträde upprättas. Den som instruerar ska vara fackkunnig och väl förtrogen med elanläggningen och dess risker.
Lekmän som inte har någon ESA-utbildning kan endast få tillträde till driftrum eller annan elektrisk anläggning under överinseende av fackkunnig elsäkerhetsledare.
Instruerad Elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska kontakta eldriftledare när man kommer till eller lämnar elanläggningen.
!
Riskhantering-planering (Risk-P) för ett icke elektriskt arbete ska ligga till grund för Risk-U.
Riskhantering-utförande (Risk-U) utförs av
instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete skriftligt eller enligt arbetsgivarens anvisning och ska genomföras på arbetsplatsen innan arbetet påbörjas och under arbetets genomförande.
9.1. Riskhantering vid utförande (Risk-U)
Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ansvarar för att Risk-U utförs skriftligt på arbetsplatsen innan arbetet påbörjas.
Risk-U utförs för att fastställa om arbetet kan genomföras med de säkerhetsåtgärder som har planerats med hänsyn till arbetet och skrymmande redskap.
Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete har instruerats av fackkunnig person om vilket säkerhetsavstånd som gäller och ser till att det upprätthålls, samt säkerställer att kompletterande säkerhetsåtgärder, till exempel att avspärrning kvarstår.
9. Riskhantering vid utförande
av arbete (Risk-U) BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
En gemensam genomgång av Risk-U ska alltid genomföras tillsammans med de
arbetare som ska utföra arbetet. Elsäkerhetsledaren ska säkerställa att alla har förstått.
I riskhanteringen ska anges vilka risker som finns och hur dessa ska hanteras.
Exempel på förutsättningar att beakta i samband med ett icke-elektiskt arbete:
► Väderlek
► Anläggningens utformning
► Verktygens skick
► Fungerande kommunikation
► Personlig skyddsutrustning
► Arbetsplatsens och tillfartsvägarnas belägenhet
► Arbetarnas kompetens och erfarenhet
► Skrymmande redskap
► Avgränsningar
► Avspärrningar
► Avskärmning
► Fastställt säkerhetsavstånd
Riskhantering (Risk U) ska utföras innan arbetet startar på arbetsplatsen och vara skriftlig. Den ska även utföras och vid behov justeras vid ändrade förutsättningar. Risk-U ska följas upp av arbetsgivaren.
!
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
Bild 13. Riskhantering vid utförande.
9.1.1 Avspärrning
Med avspärrning menas en tillfälligt anbringad anordning avsedd att påminna om fara och varna för att beträda ett visst område.
Beakta även behovet av avspärrning vid förflyttning av till exempel maskiner eller skrymmande redskap.
Notering. Avspärrning får endast utföras av fackkunnig person.
Avspärrning för elektrisk fara ska utföras med utrustning som är märkta med symboler för allmän varning för elektrisk fara och tillträdesförbud för obehöriga. Se Bild 14 och Bild 15.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
Bild 14. Exempel på avspärrning. Bild 15. Exempel på avspärrning.
9.1.2 Avskärmning
Med avskärmning menas permanent eller tillfälligt anbringad säkerhetsanordning som är isolerad eller oisolerad och används för att förhindra närmande till utrustning eller del av elektrisk anläggning där det finns elektrisk fara. Avskärmningen medför att man inte kan komma in i riskområdet.
Notering. Avskärmning får endast utföras av fackkunnig person.
Bild 16. Exempel på avskärmning.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
9.1.3 Skrymmande redskap
Exempel på skrymmande redskap är lastbil, grävmaskin, kranbilar, mobil arbetsplattform, arbetsställning, stege, röjsåg, gräsklippare, sopkvast.
För icke-elektiskt arbete med skrymmande redskap ska fackkunnig elsäkerhetsledare ange säkerhetsavstånd med hänsyn till:
► Redskapets storlek
► Redskapets manövrerbarhet
► Redskapets material
► Förekommande spänningsnivå
Bild 17. Exempel på skrymmande redskap.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
9.2. Tillträde för instruerad person
Med tillträde avses i detta sammanhang att befinna sig i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning.
Alla som ges tillträde ska ha kompetens motsvarande minst ESA Instruerad person och vara instruerad av den elanläggningsansvarige, eller av den som representerar
elanläggningsansvarig, om den aktuella elektriska anläggningen och dess
tillträdesregler. Om inte denna förutsättning gäller ska personer arbeta under ledning av fackkunnig elsäkerhetsledare. När en instruerad person befinner sig i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning ska en instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete vara utsedd enligt arbetsgivarens instruktioner. Om den instruerade personen utför ett ensamarbete så ska denne vara utsedd enligt rutiner som instruerad
elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete för arbetet.
Blankett ESA Överenskommelse om tillträde upprättas mellan elanläggningsansvarig eller dess fackkunnige representant och berörda personer. Detta sker enligt
elanläggningsansvariges rutiner. Det kan exempelvis gälla för personer vid enstaka arbeten eller under avtalsperiod. Överenskommelsen omfattar de personer som instruerats.
Vid tillkommande personal eller förändrade förutsättningar ska ny genomgång göras och nytt ESA Överenskommelse om tillträde upprättas.
Blankett ESA Överenskommelse om tillträde är en kvittens på att all berörd personal tagit del av och förstått lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar samt vilka elektriska riskkällor som finns för angiven elektrisk anläggning. Även de regler i blankett ESA Överenskommelse om tillträde ska vara genomgångna, speciellt att den som fått en utkvitterad nyckel ansvarar för att dörrar hålls stängda och låsta både när icke elektriskt arbete utförs och när personen ifråga lämnar den elektriska
anläggningen. Utkvitterad nyckel ska också återlämnas mot kvitto.
I blankett ESA Överenskommelse om tillträde anges vem eller vilka som är fackkunnige elsäkerhetsledare/instruerade elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete och vilka som är arbetare.
Fackkunnig person eller representant för elanläggningsansvarig ansvarar för genomgången av den elektriska anläggningen för berörda personer vid enstaka arbete eller för en avtalsperiod.
!
Utsedd fackkunnig person ansvarar för att instruera den
instruerade elsäkerhetsledaren/arbetaren – icke elektriskt arbete om risker förknippade med anläggningen och hanteringen av verktyg/redskap i dess närhet.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
Blankett ESA Överenskommelse om tillträde ska:
► Innehålla lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar
► Innehålla kontaktuppgifter
► Gälla för en arbetsplats/projekt/avtalsområde
► Gälla för tidsbegränsad period
► Signeras i samband med genomgången av samtliga berörda på arbetsplatsen
► Innehålla uppgifter om vilka som kan bli utsedda till instruerade elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete
► Beskriva säkerhetsåtgärder som är vidtagna av den fackkunnige personen
► Vid behov innehålla kompletterande säkerhetsåtgärder
► Upprättas i minst två (2) exemplar
► Förvaras enligt elanläggningsansvarigs rutiner samt hos elsäkerhetsledaren på arbetsplatsen
Vid tillkommande personal eller förändrade förutsättningar ska ny genomgång göras och nytt ESA Överenskommelse om tillträde upprättas.
Exempel på ifylld ESA Överenskommelse om tillträde. Se avsnitt 11.
Bild 18. Exempel på utväxling av ESA Överenskommelse om tillträde.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
9.3. Personlig skyddsutrustning, verktyg, maskiner, fordon, utrustningar och anordningar
Verktyg och utrustningar ska uppfylla fordringar enligt gällande standard där sådan finns. Arbetsgivaren ansvarar för att tillhandahålla personlig skyddsutrustning, verktyg, utrustningar och anordningar och tillsammans med användaren att de hålls i gott skick.
Skadad utrustning ska bytas ut.
Maskiner, fordon och utrustning ska användas enligt leverantörens anvisningar, vara utformade och användas på avsett sätt så att de inte passerar minsta avstånd för icke elektriskt atbete eller fastställt säkerhetsavstånd.
Exempel på personlig skyddsutrustning är:
► Skyddsskor och skyddshandskar
► Ögon- och ansiktsskydd
► Skyddshjälm med hakrem
► Ändamålsenliga och godkända skyddskläder
9.4. Säker kommunikation
Överföring av meddelande
Arbetsgivaren ansvarar för att tillhandahålla utrustning så att säker kommunikation kan upprätthållas av elsäkerhetsledaren. Kontaktuppgifter ska anges i
ESA Överenskommelse om tillträde.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Allmän information Arbetsmetoder
Arbetsmetoderna presenteras endast kortfattat i informationssyfte.
Arbetsmetoderna AUS, ANS och AMS får endast utföras av fackkunnig person.
!
Följande arbetsmetoder får endast utföras av fackkunnig person.
Elektriskt arbete på en elektrisk anläggning, där det finns en elektrisk risk och där säkerhetsåtgärder vidtagits för att säkerställa att arbetet kan utföras på ett säkert sätt enligt en av de tre arbetsmetoderna, Arbete utan spänning, Arbete nära spänning och Arbete med spänning.
Vid dessa arbetsmetoder krävs alltid en utsedd fackkunnig elsäkerhetsledare och utväxling av arbetsbevis respektive driftbevis.
10.1. Arbete utan spänning – AUS
Med arbetsmetoden Arbete utan spänning avses arbete där säkerhetsåtgärder vidtagits för att säkerställa att berörd elektrisk anläggning är frånkopplad och förblir
spänningslös så länge arbete pågår.
Vid arbetsmetoden Arbete utan spänning kan endast en fackkunnig elsäkerhetsledare få arbetsbevis.
Bild 20. AUS
10. Allmän information
Arbetsmetoder BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Allmän information Arbetsmetoder
10.2. Arbete nära spänning – ANS
Med arbetsmetod Arbete nära spänning menas arbete vid vilket en arbetare, maskin, materiel eller verktyg kommer in i eller riskerar att komma in i närområdet utan att nå riskområdet med någon del.
Vid arbetsmetoden Arbete nära spänning kan endast en fackkunnig elsäkerhetsledare få arbetsbevis.
Vid Arbete nära spänning är det endast fackkunnig elsäkerhetsledare och instruerad elsäkerhetsledare, röjning i ledningsgata som kan ta emot arbetsbevis.
Bild 21. ANS
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Allmän information Arbetsmetoder
10.3. Arbete med spänning – AMS
Arbetsmetod vid vilken en arbetare medvetet kommer i beröring med spänningssatta delar eller kommer inom riskområdet med kroppsdel, verktyg eller utrustning.
Arbete med spänning förutsätter fackkunnig personal som har specifik utbildning för arbetsmetoden, och anpassade arbetsinstruktioner samt verktyg och utrustning som är specifikt anpassade för arbetsmetoden.
Vid arbetsmetoden Arbete utan spänning kan endast en fackkunnig elsäkerhetsledare få arbetsbevis.
Bild 22. AMS
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Exempel ifylld ESA Överenskommelse om tillträde