EBR Elsäkerhetsanvisningar ESA Instruerad person Icke elektriskt arbete

(1)

EBR Elsäkerhetsanvisningar ESA Instruerad person – Icke elektriskt arbete

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(2)

EBR, ESA och ESA Q är av Energiföretagen Sverige skyddade varumärken. Våra registrerade varumärken ger oss ensamrätt och får endast användas med Energiföretagen Sveriges tillåtelse.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(3)

Förord

1. Förord

Elsäkerhetsanvisningarna (ESA) omfattar säker skötsel av och säkert arbete på eller i anslutning till elektriska anläggningar.

Att skadas av elektricitet innebär mycket stora konsekvenser för människor och maskiner. Om människor eller maskiner befinner sig i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning måste man vara mycket uppmärksam på att inte komma nära de spänningssatta delarna. Personer som arbetar i anslutning till elektriska anläggningar ska vara fackkunnig eller instruerad person. Personerna ska vara medvetna om de faror som elektricitet kan innebära.

I SS-EN 50110-1 finns en funktion, elanläggningsansvarig, vilken utses av innehavaren.

Elanläggningsansvarigs uppgift är att skapa anvisningar för hur skötsel ska genomföras på innehavarens anläggningar på ett säkert sätt.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Betryggande

säkerhetsåtgärder ska vidtas mot skada genom elektrisk ström. Genom att följa ESA uppfyller arbetsgivaren dessa krav.

Elsäkerhetsanvisningarna, ESA, är ett exempel på anvisning som avses i

Elsäkerhetsverkets föreskrifter. ESA är ett sätt för elbranschen att följa arbetsmiljölagen, elsäkerhetslagen och SS-EN 50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar.

Tillträde ska vara reglerat till alla platser där det finns elektriska riskkällor. Den elanläggningsansvarige ska utfärda regler för tillträde och för hur tillträde ska

kontrolleras. För varje arbete där det finns elektriska riskkällor ska det finnas en utsedd ansvarig person, elsäkerhetsledare.

ESA Instruerad person är ett utdrag ur ESA Grund och ESA Arbete. Publikationen fungerar som en anvisning för instruerade personer vid verksamhet i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning och som självständigt utför icke elektriskt arbete eller deltar under ledning av fackkunnig elsäkerhetsledare alternativt instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete.

Syftet med anvisningen är att tydliggöra regler för tillträde, så att alla ska kunna arbeta på ett säkert sätt i miljöer där det kan finnas en elektrisk riskkälla.

Målgruppen för denna elsäkerhetsanvisning är personer som ska utföra någon form av icke elektriskt arbete i anslutning till en elektrisk anläggning. Arbetet kan vara

byggnadsarbete, markarbete, schakt i anslutning till kabel, gräsklippning, rengöring, målning och så vidare.

Ledningsröjning, alternativt skogsarbete, i anslutning till elektrisk anläggning kräver separat ESA utbildning – ESA-E4 (ESA Röjning i ledningsgata – skog).

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(4)

Förord

Lekmän som inte har någon form av ESA-utbildning kan endast få tillträde till driftrum eller befinna sig i anslutning till en elektrisk anläggning under överinseende av

fackkunnig elsäkerhetsledare och endast för kortvariga insatser.

Icke elektriskt arbete enligt ESA Instruerad person måste alltid kompletteras med ESA Överenskommelse om tillträde, vilket undertecknas av elanläggningsansvarig eller dess fackkunnige representant och med all berörd personal, arbetare och

instruerad elsäkerhetsledar – icke elektriskt arbete efter genomgång på arbetsplatsen.

ESA Överenskommelse om tillträde är en kvittens på, att all berörd personal tagit del av och förstått lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar, samt vilka elektriska riskkällor som finns för angiven elektrisk anläggning.

ESA Överenskommelse om tillträde kan vid behov innehålla kompletterande

säkerhetsåtgärder och kan gälla för en arbetsplats/projekt/avtalsområde samt ska vara tidsbegränsat, innehålla namn på och signeras av samtliga som deltar i arbetet.

I ESA Instruerad person anges ett antal olika roller, deras uppgifter och ansvar.

Beroende av företagets/arbetets storlek kan flera roller ligga på samma person eller vara fördelade på flera personer/funktioner.

Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska leda elsäkerhetsarbetet där det finns en elektrisk riskkälla.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(5)

Innehåll

1. Förord ��3 Innehåll ��5 2. Definitioner ��7

Elsäkerhetsledare ... 9

3. Ansvar för Arbetsmiljö och Elsäkerhet ��14 3.1. Arbetsgivare ...14

3.2. Innehavare ...14

3.3. Elektrisk fara ...15

4. Terminologi och tabeller ��16 4.1. Säkerhetsavstånd, närområde, riskområde och minsta avstånd ...16

4.2. Icke elektriskt arbete ...18

5. ESA Utbildning och kompetens ��21 5.1. Instruerad person – icke elektriskt arbete ...21

5.2. EBR:s elsäkerhetsutbildning i ESA ...21

5.3. Lärare ... 22

5.4. Elev ... 22

6. ESA funktioner �� 23 6.1. Allmänt ... 23

6.2. Organisation ... 23

6.3. Elanläggningsansvarig ...24

6.4. Arbetsgivare – för Instruerad person ...24

6.5. Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ... 25

6.6. Elsamordningsledare ...27

6.7. Eldriftledare ...28

6.8. Arbetare ...28

7. Entreprenörsarbete �� 29 7.1. Avtal – upphandling ...29

7.2. Entreprenör med egen eller inhyrd personal eller underentreprenörer ... 30

7.3. Entreprenör med fackkunnig personal/person ... 30

7.4. Entreprenör med instruerad personal/person ... 30

7.5. Entreprenör med personal/person som är lekmän/lekman ...31

8. Planering, riskhantering (Risk-P), tillträde �� 32 8.1. Planering av arbete ...32

8.2. Riskhantering ... 33

8.3. Riskbedömning ... 33

8.3.1 Riskidentifiering ... 33

8.3.2 Riskanalys ... 33

8.3.3 Riskvärdering ... 33

8.4. Riskhanteringsåtgärd ... 33

8.5. Riskhantering vid planering (Risk-P) ... 34

9. Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U) �� 36 9.1. Riskhantering vid utförande (Risk-U) ... 36

9.1.1 Avspärrning ... 38

9.1.2 Avskärmning ... 39

9.1.3 Skrymmande redskap ...40

9.2. Tillträde för instruerad person ...41

9.3. Personlig skyddsutrustning, verktyg, maskiner, fordon, utrustningar och anordningar .... 43

9.4. Säker kommunikation... 43

Innehåll BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(6)

Innehåll

10. Allmän information

Arbetsmetoder �� 44 10.1. Arbete utan spänning – AUS ... 44 10.2. Arbete nära spänning – ANS ...45 10.3. Arbete med spänning – AMS .... 46 11. Exempel ifylld ESA

Överenskommelse om tillträde ��47

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(7)

Definitioner

Anläggning

All elektrisk utrustning som används för produktion, överföring eller användning av el.

Elektrisk utrustning som till exempel kablage, annan elinstallationsmateriel och liknande utrustning som efter installation kommer att utgöra en del av den stationära anläggningen ingår i begreppet elektrisk anläggning.

Notering. I ESA används ordet anläggning för elektrisk anläggning och elanläggning.

Arbetare

Person oberoende av tjänsteställning, som under ledning av elsäkerhetsledaren deltar i arbetet.

Arbete

Varje form av elektriskt och icke elektriskt arbete eller skötselåtgärd där det kan finnas en elektrisk riskkälla.

Arbete med spänning (AMS)

Arbetsmetod vid vilken en arbetare medvetet kommer i beröring med spänningssatta delar eller kommer inom riskområdet med kroppsdel, verktyg eller utrustning.

Arbete nära spänning (ANS)

Arbetsmetod vid vilken en arbetare kommer in i närområdet utan att nå riskområdet med kroppsdel eller med verktyg eller något annat föremål.

Arbete utan spänning (AUS)

Arbetsmetod på elektrisk anläggning som varken är spänningssatt eller uppladdad och som utförs efter att alla åtgärder vidtagits för att förebygga elektrisk fara.

Arbetsgivare

Person som inom ett företag, förvaltning eller annan organisation har att leda verksamheten.

Arbetsområde

Område med en eller flera arbetsplatser där arbeten utförs.

2. Definitioner BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(8)

Definitioner

Arbetsplats

Plats eller platser där ett arbete ska utföras, håller på att utföras eller har blivit utfört.

Notering. Del av arbetsområde.

Avgränsningar

Väl definierade kopplingspunkter (avgränsningar) som avgränsar arbetsområde.

Avskärmning

Isolerad eller oisolerad säkerhetsanordning som används för att förhindra närmande till utrustning eller del av elektrisk anläggning där det finns elektrisk fara.

Notering. Permanent eller tillfällig säkerhetsanordning som medför att man inte kan komma in i riskområdet med kroppsdel, verktyg eller utrustning.

Avspärrning

Tillfälligt anbringad säkerhetsanordning avsedd att påminna om elektrisk fara och varna för att beträda ett bestämt område.

Drift

Hantering för att hålla en elanläggning spänningssatt och tillgänglig.

Driftrum

Ett rum eller en annan plats för drift av elektriska anläggningar eller annan elektrisk utrustning som kan medföra risk för skada på grund av el.

Notering. Driftrum ska vara inhägnat eller slutet och begränsat på betryggande sätt, med exempelvis staket, låst dörr eller grind.

Elanläggningsansvarig

Innehavaren eller person som utsetts av innehavaren, som fått det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom att besluta om regler, organisation och arbetsrutiner.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(9)

Definitioner

Eldriftledare

Person som under arbetet ansvarar för den elektriska anläggningen vid normal drift, arbete och störning.

Elsamordningsledare

Person som tilldelats uppdraget att samordna elsäkerhetsfrågor när det finns flera elsäkerhetsledare i ett arbetsområde.

Elektriskt arbete

Arbete på eller nära en elektrisk anläggning, såsom koppling, provning, mätning, reparation, utbyte, ändring, utvidgning, uppförande, underhåll och besiktning.

Elektrisk riskkälla

Källa till möjlig personskada eller ohälsa orsakad av strömgenomgång (elchock) eller ljusbåge (brännskada).

Elsäkerhetsledare (Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete)

Person som utsetts av arbetsgivaren och fått arbetsuppgiften att ansvara för elsäkerheten på en arbetsplats.

En Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete är en person som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet för att kunna analysera risker och undvika riskkällor i samband med icke elektriskt arbete. Denne ska ha kännedom om kontaktvägar och om de riskkällor som kan uppstå under arbetet och de säkerhetsåtgärder som ska

tillämpas.

Entreprenör

Företag som, av innehavare, anlitas för att utföra arbete på eller nära anläggning.

Fackkunnig person

Har kompetens, yrkeskunnande och erfarenhet för att kunna analysera risker och undvika riskkällor som elektricitet kan medföra under arbetet.

Notering. I ESA Grund och ESA Arbete innebär begreppet fackkunnig den tidigare

benämningen ”elfackkunnig”, som syftar till att tydliggöra det elektriska kompetenskravet.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(10)

Definitioner

Icke elektriskt arbete

Arbete i närheten av en elektrisk anläggning, såsom byggnadsarbete, målning, rengöring, grävarbete, schaktningsarbete nära kablar och spänningsförande anläggningsdelar etcetera.

Notering. Arbete i driftrum eller närheten av en elektrisk anläggning där det finns en elektrisk risk. Ett fastställt säkerhetsavstånd ska alltid upprättas av fackkunnig person vid

anläggningsarbete, byggnadsarbete, annat icke elektriskt arbete eller vid förflyttning av maskiner och skrymmande last och redskap.

Innehavare

Fysisk eller juridisk person som innehar en anläggning, oavsett om innehavet grundar sig på äganderätt eller nyttjanderätt.

Inhyrd arbetskraft

Personal som ställs till förfogande för att utföra arbete och står under inhyrarens arbetsledning.

Instruerad person

Person som har instruerats tillräckligt av fackkunnig person för att kunna undvika faror som elektricitet kan medföra.

Kompletterande säkerhetsåtgärd

Extra säkerhetsåtgärd på eller nära arbetsplatsen, för att minska risker.

Notering. Extra säkerhetsåtgärd på eller nära arbetsplatsen som vidtagits i samråd med fackkunnig person och instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete vid genomgång av arbetsplatsen för att minimera risker.

Kopplingsansvar

Eldriftledares eller kopplingsledares ansvar att genomföra säkra kopplingsåtgärder inom ett väl definierat kopplingsområde.

Ledningsgata

Område längs en luftledning där det ställs krav på utförande och skötsel. I skogsmark utgörs ledningsgata av skogsgata och sidoområde.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(11)

Definitioner

Lekman

Person som inte är fackkunnig eller instruerad.

Minsta avstånd för icke elektriskt arbete

Avståndet är ett minsta tillåtna avstånd mellan elektrisk ledare och kroppsdel, verktyg eller maskindel vid genomförande av icke elektriskt arbete där man inte tillämpar någon av arbetsmetoderna.

Närområde (D

_V

)

Avgränsat område som omger riskområdet. Avståndet D_V anger närområdets yttre gräns.

Nödbrytning

Akut frånkoppling av driftspänning för räddningsinsatser.

Potentialskillnad

Skillnad i elektrisk potential (spänning) mellan två punkter i en elektrisk anläggning, mellan anläggning och jord eller mellan olika elektriska anläggningar.

Risk

Kombination av sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse kopplad till olycksfall eller tillbud.

Riskhantering

Samordnade aktiviteter för att styra och leda en organisation med avseende på risk.

Notering. Syftet är att säkerställa att ett arbete kan bedrivas på ett säkert sätt.

Riskhantering vid planering (Risk-P)

Riskhantering som genomförs av arbetsgivare vid planering av arbete eller

skötselåtgärd. Risk-P ska utföras skriftligt eller enligt arbetsgivarens anvisning och i förekommande fall bifogas arbetsbegäran.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(12)

Definitioner

Riskhantering vid utförande (Risk-U)

Riskhantering som genomförs av elsäkerhetsledare på arbetsplatsen innan arbete eller skötselåtgärd påbörjas. Risk-U ska utföras skriftligt eller enligt arbetsgivarens anvisning.

Riskområde (D

_L

)

Område kring spänningssatta delar inom vilket den isolationsnivå som ska förhindra elektrisk fara inte är säkerställd vid intrång i området utan säkerhetsåtgärder.

Avståndet D_L anger riskområdets yttre gräns.

Skrymmande redskap

Redskap som med anvisad arbetsmetod och normal varsamhet oavsiktligt kan komma in i riskområde.

Starkströmsanläggning

En elektrisk anläggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för människor eller egendom

Säkerhetsavstånd

Avstånd som fastställs av fackkunnig person för varje arbete med hänsyn till arbetsmetod, redskap, materiel, arbetets varaktighet och arbetarnas kunnighet.

Notering. Säkerhetsavståndet fastställs av fackkunnig person.

Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska vidmakthålla och förhålla sig till fastställt säkerhetsavstånd för det aktuella arbetet.

Utsedd fackkunnig representant för elanläggningsansvarig

Av elanläggningsansvarig utsedd fackkunnig person som exempelvis genomför genomgång tillsammans med Instruerad Person av den elektriska anläggningen och dess riskkällor vid icke elektriskt arbete i samband med signering av blankett ESA Överenskommelse om tillträde.

Tillträde

Möjlighet för fackkunniga och instruerade personer att komma in i driftrum på eller i anslutning till en elektrisk anläggning

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(13)

Definitioner

Överenskommelse om tillträde vid icke elektriskt arbete

Skriftlig överenskommelse att person tagit del av och förstått lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar samt vilka elektriska riskkällor som finns i eller nära den elektriska anläggningen.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(14)

Ansvar för Arbetsmiljö och Elsäkerhet

3.1. Arbetsgivare

Arbetsgivare är den person som inom ett företag, en förvaltning eller annan organisation har att leda verksamheten.

Företagets verkställande direktör (eller motsvarande) har det yttersta

arbetsgivaransvaret. Vid behov kan arbetsuppgifter, som erfordras för att uppfylla detta ansvar, delegeras inom företagets organisation

Arbetsgivare ska se till att varje arbete eller åtgärd utförs på sådant sätt att kraven på nödvändig säkerhet för anställda uppfylls. Allt arbete ska planeras noggrant.

Planeringen ska ske skriftligt. En bedömning av vilka elektriska risker som föreligger ska ligga till grund för hur arbetet ska genomföras. Arbetsgivaren ska bedriva och ha en rutin för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsgivare ansvarar för att arbetstagare dels har den kompetens, yrkeskunnande och erfarenhet som behövs för arbetet och dels vet vilka risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall. Olika typer av arbete med instruerad personal är exempelvis målning, snickeri, gräsklippning, stängselmontage, snöröjning, ställningsarbete, transportarbete, städning, gjutning, bevakning, håltagning, markarbete eller schaktningsarbete i

anslutning till kablar.

3.2. Innehavare

Innehavare av en anläggning är den person som äger, råder och har bestämmanderätten över anläggningen.

Innehavaren av en starkströmsanläggning ska se till att fortlöpande kontroller genomförs av att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Kontrollerna gör att eventuella fel och brister i anläggningen kan upptäckas och åtgärdas. Innehavaren är ansvarig för att åtgärda upptäckta brister.

Innehavaren av en starkströmsanläggning ska se till att arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen sker på sådant sätt och utförs av eller under ledning av personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot personskada och sakskada.

Innehavaren ska tillhandahålla erforderlig information om sin anläggning eller anordning och dess handhavande, till dem som arbetar på eller i närhet av dessa.

Informationen bör ta hänsyn till anläggningens komplexitet, utsträckning, de ingående komponenterna med mera.

3. Ansvar för Arbetsmiljö och

Elsäkerhet BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(15)

Ansvar för Arbetsmiljö och Elsäkerhet

Ansvaret för att kontroller eller icke elektriskt arbete kan utföras på ett säkert sätt, ligger på rollen elanläggningsansvarig.

3.3. Elektrisk fara

Med elektrisk fara menas risk för personskada på grund av strömgenomgång (elchock) eller verkan av kortslutning eller ljusbåge (brännskada).

ESA hanterar de två elektriska farorna strömgenomgång och ljusbåge. Detta innebär att godkända verktyg och godkänd skyddsutrustning ska användas, kompletterande

säkerhetsåtgärder ska vidtas och säkerhetsavstånd ska fastställas, allt för att undvika elolyckor.

Vid en incident:

► RISKBEDÖM – Gör en riskbedömning av situationen där en person ska räddas.

Observera att utrustning fortfarande kan vara spänningssatt och kan utgöra en fara

► RÄDDA – Rädda dig själv och de som är i omedelbar fara

► VARNA – Varna andra som kan komma till skada

► LARMA – Ring 112

► STARTA – Vid behov starta hjärt- och lungräddning (HLR)

► INFORMERA – informera beröra på platsen om olyckan

► BEGRÄNSA SKADORNA PÅ EGENDOM – om du bedömer att du klarar detta utan att utsätta dig för onödiga risker

Bild 1. Lagbok

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(16)

Terminologi och tabeller

4.1. Säkerhetsavstånd, närområde, riskområde och minsta avstånd

I nedanstående dedefinieras och beskrivs säkerhetsavstånd, minsta avstånd, närområde och riskområde. Säkerhetsavståndet fastställs av en fackkunnig person beroende på situation. Minsta avstånd återges i Tabell 1.

Avstånden avser luftisolerade elanläggningar.

För markarbete intill kabel se publikation Schaktning vid eller nära en starkströmskabel.

Bild 2. Säkerhetsavstånd, närområde, riskområde och minsta avstånd för icke elektriskt arbete.

Allt icke elektriskt arbete ska ske utanför minsta avstånd vid icke elektriskt arbete enligt Tabell 1 eller det säkerhetsavstånd som har fastställts av en fackkunnig person.

!

4. Terminologi och tabeller BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(17)

Bild 3. Arbetsmetoder relaterat till säkerhetsavstånd och avskärmning. Visar arbetsområde för icke elektriskt arbete.

Säkerhetsavstånd ska fastställas av fackkunnig person.

Notering. För att avgöra vilka elektriska anläggningsdelar som kan utgöra fara och vilka spänningsnivåer som dessa anläggningsdelar har, krävs en fackkunnig person som fastställer säkerhetsavståndet och informerar instruerad elsäkerhetsledare om fastställda avstånd.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(18)

4.2. Icke elektriskt arbete

Bild 4. Ett exempel som visar avstånd från elektrisk anläggningsdel som gäller för icke elektriskt arbete då ingen arbetsmetod tillämpas. Den övre bilden är i sidoperspektiv och den nedre i helikopterperspektiv.

Observera att säkerhetsavståndet kan vara mindre än det minsta avståndet vid icke elektriskt arbete enligt Tabell 1, enligt fackkunnige persons bedömning.

Minsta avstånd för icke elektriskt arbete finns i Tabell 1. Avståndet är ett minsta tillåtna avstånd mellan elektrisk ledare och kroppsdel, verktyg eller maskindel vid

genomförande av icke elektriskt arbete. Avståndet ska uppmätas och kontrolleras med lämplig metod.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(19)

Tabell 1 Minsta avstånd för icke elektriskt arbete

Riktning Spänning Minsta avstånd vid icke elektriskt arbete*

Sidled 0,4–1 kV 2 m

>1–40 kV 4 m

>40–399 kV 6 m

>= 400 kV 6,5 m

Höjdled 0,4–1 kV 2 m

>1–40 kV 4 m

>40–399 kV 4 m

>= 400 kV 5,5 m

*) Om angivna minsta avstånd vid icke elektriskt arbete inte kan upprätthållas ska fackkunnig person fastställa säkerhetsavstånd.

Om angivna minsta avstånd vid icke elektriskt arbete inte kan upprätthållas ska fackkunnig person fastställa säkerhetsavstånd vid anläggningsarbete, byggnadsarbete, annat icke elektriskt arbete eller vid förflyttning av maskiner och skrymmande last samt redskap.

Om minsta angivna säkerhetsavstånd inte kan upprätthållas ska arbetet omedelbart avbrytas!

!

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(20)

Bild 5. Avstånd från elektrisk anläggningsdel. Arbete som bedrivs längre ifrån en anläggningsdel än de avstånd som finns angivna i tabell 1 betraktas som icke elektriskt arbete om varken kroppsdel, verktyg eller redskap/maskin, inte riskerar att komma inanför angivna avstånd.

Då en ljusbåge kan inträffa även utan kontakt med den

spänningssatta anläggningsdelen får aldrig en arbetare, maskin, materiel eller verktyg riskera komma innanför angivna avståndet vid Icke elektriskt arbete.

!

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(21)

ESA Utbildning och kompetens

För att genomföra och leda ett arbete där det finns eller kan uppstå en elektrisk fara krävs att de som leder, planerar arbetet och deltar i arbete ska vara fackkunniga eller instruerade samt ha erfarenhet av arbetsuppgifterna och kännedom om anläggningen/

anläggningstypen. Dessutom ska de ha genomgått en elsäkerhetsutbildning som fyller föreskrifternas krav på kompetens samt erhållit utbildning för att kunna ge lämplig första hjälpen vid elskada (exempelvis hjärt- och lungräddning).

Elsäkerhetsutbildningens längd och innehåll är beroende av vilka typer av anläggningar personalen arbetar på. Kunskaps- och erfarenhetsnivå ska säkerställas för respektive arbetsuppgift.

Det är viktigt att säkerställa önskad nivå på elsäkerhetskompetens för respektive arbetsuppgift i en elektrisk anläggning där det finns en elektrisk riskkälla.

Utbildning i ESA Instruerad person ger endast grundkunskap för att genomföra icke elektriskt arbete i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning.

Uppfylls inte kompetensnivån instruerad person, ska personen arbeta under uppsikt och vägledning av en fackkunnig elsäkerhetsledare som ansvarar för och leder elsäkerhetsarbetet.

Instruerad person kan utföra icke elektriskt arbete intill spänningssatta

anläggningsdelar om personen genomgår minst elsäkerhetsutbildning i ESA Instruerad person, instrueras för att hantera den elektriska faran på arbetsplatsen samt signerar blanketten ESA Överenskommelse om tillträde.

5.1. Instruerad person – icke elektriskt arbete

En instruerad person – icke elektriskt arbete ska ha:

• Lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet för att kunna analysera risker och undvika riskkällor i samband med icke elektriskt arbete

• Kännedom om de riskkällor som kan uppstå under arbetet och de säkerhetsåt gärder som ska beaktas

• Förmåga att vid varje tillfälle avgöra om det är säkert att fortsätta arbetet eller inte

5.2. EBR:s elsäkerhetsutbildning i ESA

Det är viktigt att branschen har samma förhållningssätt till elsäkerhetsutbildning i ESA.

Därför har EBR specificerat kraven på kompetens i arbete där det finns eller kan uppstå en elektrisk fara i anvisningen EBR:s rekommendationer på elsäkerhetsutbildning i ESA.

Kravställningen omfattar personal som planerar, leder och genomför icke elektriskt arbete. Den ställer även krav på utbildningsanord nare och lärare.

5. ESA Utbildning och kompetens BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(22)

ESA Utbildning och kompetens

5.3. Lärare

EBR:s elsäkerhetsutbildning i ESA ska genomföras av en lärare som har elektrisk bakgrund/kompetens eller flerårig praktisk erfarenhet av elektriska arbeten inom aktuellt område samt genomgått en av Energiföretagen Sverige godkänd lärarutbildning med för stunden giltigt kursintyg.

För att få bedriva EBR:s elsäkerhetsutbildning i ESA ska kunskaper och färdigheter vidmakthållas genom tillämpning och återkommande repetitionsutbildning.

5.4. Elev

Alla som deltar i arbete där det finns en elektrisk riskkälla ska uppfylla kompetens motsvarande ESA Instruerad person.

Repetitionsutbildningen ska ske minst vart tredje år. Kursintyg ska redogöra för utbildningens innehåll.

För de som inte regelbundet bedrivit arbete eller vistats i eller i närhet av driftrum eller elektrisk anläggning gäller att de bör genomgå en ny elsäkerhetsutbildning för att säkerställa rätt kunskapsnivå.

Bild 6. Exempel på utbildningsbevis.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(23)

ESA funktioner

6.1. Allmänt

Elsäkerhetsanvisningarna (ESA) är framtagen för säker skötsel av, säkert arbete på eller i anslutning till elektriska anläggningar. Alla personer som deltar i arbete ska medverka för att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en säker arbetsplats.

Bild 7. Organisation för icke elektriskt arbete enligt ESA.

6.2. Organisation

För varje anläggning ska det finnas en elanläggningsansvarig som har uppgiften att upprätta arbetsrutiner för den elektriska anläggningens säkra skötsel och som beslutar om regler och organisation.

Ansvaret för att arbete på anläggningen kan utföras på ett säkert sätt, ligger på funktionen elanläggningsansvarig. Detta innebär exempelvis att anläggningen är utformad och är i ett sådant skick att arbetet kan bedrivas på ett säkert sätt.

Eldriftledare har till uppgift att planera och övervaka driften och ansvarar för den elektriska anläggningens säkra skötsel under pågående arbete.

Arbetsgivaren ska för varje arbete utse en för elsäkerheten ansvarig person,

elsäkerhetsledaren. Elsäkerhetsledaren ska med nödvändig kompetens och befogenhet leda elsäkerhetsarbetet på arbetsplatsen.

6. ESA funktioner BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(24)

ESA funktioner

6.3. Elanläggningsansvarig

Innehavaren eller person som utsetts av innehavaren, som fått det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom att besluta om regler, organisation och arbetsrutiner.

För varje elektrisk anläggning ska det finnas en elanläggningsansvarig.

Elanläggningsansvarig ska bland annat:

► Utfärda lokala anvisningar för icke elektriskt arbete i anläggningarna

► Utfärda tillträdesregler till anläggningarna

► Upprätta rutin för anvisning till Instruerad person

► Besluta om hantering av blankett ESA överenskommelse om tillträde för instruerad person

► Besluta om det språk som ska användas vid kommunikation

► Upprätta rutiner för Information om förändringar som kan påverka arbete och säkerhet i anläggningen

6.4. Arbetsgivare – för Instruerad person

Person som, inom en organisation, har ansvaret att leda verksamheten. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetet på anläggningen utförs på ett säkert sätt.

Riskhantering vid planering och riskhantering av arbetet ska utföras av arbetsgivaren eller de funktioner i organisationen som arbetsgivaren skriftligen delegerat detta till.

Arbetsgivaren ska bland annat:

► För varje arbete där det finns en elektrisk risk utse instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete

► Se till att personal som kan utses till

instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete har den kompetens som uppdraget kräver

► Utföra riskhantering för planering (Risk-P)

► Ansvara för att arbetstagaren har den kunskap och kompetens som arbetsuppgifterna kräver

► Ansvara för att arbetstagaren får de lokala instruktioner och tillträdesregler som arbetsuppgifterna kräver

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(25)

ESA funktioner

► Ha fastställda rutiner för hantering att ta emot blanketten

ESA-Överenskommelse om tillträde och säkerställa att samtliga skriftligt signerat detta efter genomgång av elsäkerheten

► Ha fastställda rutiner för hantering av fackkunnige persons introduktion av nya arbetare

► Tillhandahålla ändamålsenlig personlig skyddsutrustning samt se till att den används

► Vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall

► Regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma risker för att arbetstagaren kan drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet

6.5. Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete

I ESA Instruerad person innebär rollen som

instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete att ansvara för elsäkerhetsarbetet där det finns en elektrisk riskkälla.

!

En Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete är en person som utsetts av arbets- givaren eller de funktioner i organisationen som arbetsgivaren delegerat detta skriftligt till och som fått arbetsuppgiften att ansvara för elsäkerheten på arbetsplatsen. Denna person ska befinna sig på eller i direkt anslutning till arbetsplatsen.

En instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete är en person som instruerats av fackkunnig person för att utföra ett specifikt icke elektriskt arbete och därigenom kan undvika faror som elektricitet kan medföra under arbetet.

Denne ska ha kännedom om:

► Kontaktvägar

► Den anläggning i vilket arbetet ska utföras

► De riskkällor som kan uppstå under arbetet samt

► De säkerhetsåtgärder som ska tillämpas Det sker ingen bevisväxling mellan eldriftledare och

instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete. Däremot ska den

instruerade elsäkerhetsledaren – icke elektriskt arbete alltid kontakta eldriftledaren vid

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(26)

ESA funktioner

En instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska förhålla sig till de säkerhetsåt- gärder som denne instruerats om av en fackkunnig person.

Arbetsgivaren ska för varje arbete där det finns en elektrisk riskkälla ha rutiner för hur en instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete utses.

Instruerad elsäkerhetsledaren – icke elektriskt arbete ska ha erforderlig kompetens att leda elsäkerhetsarbetet vid icke elektriskt arbete i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning och med befogenheter att vidta nödvändiga åtgärder.

Detta innebär att den som utses till instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska ha:

► Kunskap om faran med el

► Kännedom om den aktuella arbetsplatsen

► Kunskap om det arbete som ska utföras

► Vara godkänd i kursen ESA Instruerad person Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska:

► Medverka vid genomgång av risker vid aktuell arbetsplats

► Kontakta eldriftledare vid ankomst till eller avresa från elanläggning

► Upprätthålla angivna säkerhetsavstånd

► Ha befogenheter och kompetens för sina arbetsuppgifter

► Förvissa sig om att alla arbetare har tillräcklig kompetens och lämplighet för arbetsuppgifter

► Förvissa sig om att det finns skriftliga instruktioner

► Förvissa sig om att arbetet är planerat så att det kan ske på ett säkert sätt

► Följa vidtagna säkerhetsåtgärder, till exempel avspärrning av arbetsplats

► Utföra riskhantering (Risk-U)

► Gå igenom riskhantering samt instruera arbetare om vidtagna säkerhetsåtgärder, säkerhetsavstånd, arbetsområde med mera

► Vid osäkerhet om säkerhetsåtgärder, kontakta utsedd representant för klargörande

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(27)

ESA funktioner

► Ge arbetarna tillstånd att börja arbeta

► Befinna sig på eller i direkt anslutning till arbetsplatsen

► Upprätta samverkan om annan elsäkerhetsledare eller elsamordningsledare finns på arbetsplatsen

► Informera arbetare om arbetets avslutande

Den person som utsetts till instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete och inte anser sig ha tillräcklig kompetens, eller inte kan befinna sig i direkt anslutning till arbetsplatsen ska, efter samråd med arbetsgivare och berörda arbetare, återlämna uppdraget. Arbetsgivaren ska utse ny instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete samt meddela berörda funktioner, till exempel eldriftledare samt arbetare. Observera att inget arbete får ske innan en ny elsäkerhetsledare - icke elektriskt arbete är på plats på arbetsplatsen.

Instruerad Elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska kontakta eldriftledaren när man kommer till eller lämnar elanläggningen.

!

Bild 8. Exempel på kommunikation mellan instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete och eldriftledare i samband med tillträde till anläggning.

6.6. Elsamordningsledare

En elsamordningsledare är en funktion som kan utses av arbetsgivaren i samråd med elanläggningsansvarig för att samordna elsäkerhetsfrågorna för ett definierat

arbetsområde.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(28)

ESA funktioner

Lokal instruktion reglerar användandet av elsamordningsledare. Elsäkerhetsledare och elsamordningsledare ska samverka.

6.7. Eldriftledare

En eldriftledare är en person som planerar och ansvarar för den elektriska anläggningen vid normal drift, arbete och störning.

Eldriftledaren ska bland annat ha information om vem/vilka som tillträder och lämnar driftrum.

6.8. Arbetare

En arbetare är en person, oberoende av tjänsteställning, som under ledning av en elsäkerhetsledare deltar i arbete på en arbetsplats.

Arbetare ska:

► Medverka vid riskhantering för utförande (Risk-U)

► Förvissa sig om vem som är elsäkerhetsledare på arbetsplatsen

► Inte påbörja arbetet förrän besked har erhållits av elsäkerhetsledaren

► Följa givna instruktioner och anvisningar

► Använda skyddsanordningar, personlig skyddsutrustning och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall

► Begära förtydligande av elsäkerhetsledaren vid oklarhet

► Medverka i arbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(29)

Entreprenörsarbete

7.1. Avtal – upphandling

Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för säkerheten på arbetsplatsen.

Upphandling av entreprenad ska innehålla tydliga säkerhetsmässiga krav på entreprenören.

Blankett ESA Överenskommelse om tillträde ska upprättas mellan

elanläggningsansvarig eller fackkunnig representant för elanläggningsansvarig, entreprenörens elsäkerhetsledare, utföraren av arbete enligt elanläggningsansvarigs anvisning.

Följande egenskaper syftar till att skapa goda förutsättningar för elsäkerhet då en entreprenör är inblandad. De ska beaktas vid upphandling.

Entreprenören ska:

► Ha tillräcklig erfarenhet av liknande arbete

► Se till att egen personal har god kompetens och har genomgått erforderlig elsäkerhetsutbildning

► Ha lämplig organisation för uppdraget

► Använda sig av dokumenterade arbetsmetoder och instruktioner

► Kommunicera på ett i avtalet angivet språk

► Ha en klar avgränsning av sitt uppdrag

► Medverka vid genomgång och upprättande av blanketten ESA Överenskommelse om tillträde

7. Entreprenörsarbete BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(30)

7.2. Entreprenör med egen eller inhyrd personal eller underentreprenörer

Entreprenören ansvarar för arbetsledning av sin egen personal och inhyrd personal.

För att innehavaren ska kunna uppfylla sitt innehavaransvar för egna anläggningar är det ur säkerhetssynpunkt nödvändigt att denne reglerar förhållandet till entreprenören och dess underentreprenörer via avtal.

7.3. Entreprenör med fackkunnig personal/person

Entreprenörens fackkunniga¹ personal/person ska ha:

► För arbetet erforderlig kompetens

► Nödvändig kompetens i föreskrifter och aktuella standarder

► Erfarenhet av arbete i elanläggning

► Kännedom om den typ av elanläggning på vilken entreprenaden ska utföras

► Kännedom om de risker som kan uppstå under arbetet och de säkerhetsåtgärder som ska genomföras

Denne ska även genomgått utbildning i ESA Grund och ESA Arbete.

7.4. Entreprenör med instruerad personal/person

Entreprenörens personal/person som inte uppfyller kravbilden under rubriken

”Entreprenör med fackkunnig personal/person”, betraktas istället som instruerad personal.

En instruerad person ska instrueras tillräckligt av fackkunnig person för att kunna undvika faror som elektricitet kan medföra.

Instruerad person ska ha utbildning och kompetens i ESA Instruerad Person samt vara instruerad om aktuell anläggning och de risker som föreligger för uppgiften.

__________________

1Se definition fackkunnig person.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(31)

7.5. Entreprenör med personal/person som är lekmän/lekman

Entreprenör med personal/person som inte är fackkunnig eller instruerad får endast arbeta under utsedd fackkunnig elsäkerhetsledares ansvar.

Bild 10. Exempel på icke elektriskt arbete under överinseende av fackkunnig.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(32)

Planering, riskhantering (Risk-P), tillträde

8.1. Planering av arbete

En förutsättning för säkert arbete är att alla åtgärder planeras noggrant, i god tid, i alla skeden. Detta gäller både för arbetsgivaren och för elanläggningsansvarig vid

beställning, planering och utförande av arbetet.

Risk-P och Risk-U är arbetsgivarens och elsäkerhetsledarens ansvar att utföra som förutsättning för att ett arbete ska utföras på ett säkert sätt.

För att säkerställa de olika rollerna och arbetets avgränsningar, är det lämpligt att förtydliga detta i blanketten ESA Överenskommelse om tillträde där kontaktuppgifter, säkerhetsåtgärder, allmänna och lokala bestämmelser ska finnas med.

För att uppnå betryggande säkerhet på arbetsplatsen krävs en fungerande kommunikation som sker på ett språk som alla inblandade förstår.

!

Bild 11. Riskhantering vid planering och utförande för icke elektriskt arbete.

8. Planering, riskhantering

(Risk-P), tillträde BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(33)

8.2. Riskhantering

Riskhantering är uppdelad på riskbedömning och utförande av riskhanteringsåtgärder för att säkerställa att ett icke elektriskt arbete kan bedrivas på ett säkert sätt i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning.

Riskhanteringen är en viktig del av en organisations säkerhetskultur och ska bestå av samordnade aktiviteter för att styra och leda organisationen med avseende på risk.

Detta gäller på alla nivåer från den övergripande planeringen till arbetsplaneringen och utförandet vid nybyggnation eller ombyggnation samt vid underhåll av elanläggningar.

8.3. Riskbedömning

Riskbedömning är den övergripande processen för riskidentifiering, riskanalys och riskutvärdering.

8.3.1 Riskidentifiering

Riskidentifiering innebär att identifiera de riskkällor och händelser som kan påverka det kommande arbetet. Denna inventering av risker bör göras skriftligt i listform.

8.3.2 Riskanalys

Riskanalys handlar om att förstå de risker som identifierats och ge underlag till en bedömning om riskerna behöver behandlas eller inte. Riskanalys kan genomföras med varierande grad beroende på risk.

8.3.3 Riskvärdering

Riskvärdering ska ge stöd till beslutsfattande och baseras på utfallet från riskanalysen.

Beslut ska fattas i enlighet med lagar, bestämmelser och andra krav. En slutsats från riskvärderingen kan vara att ytterligare analyser behöver genomföras.

8.4. Riskhanteringsåtgärd

I samband med en riskhanteringsåtgärd identifieras ett eller flera alternativ för förändring av risker samt hur dessa ska genomföras. En förändring av en risk kan exempelvis vara att:

► Eliminera riskkällan

► Förändra sannolikheten för att något ska inträffa

► Förändra konsekvenserna om något skulle hända

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(34)

Utförandet av en riskhanteringsåtgärd kan leda till att en annan risk uppstår. Man måste därför göra en ny riskbedömning. Den nya riskbedömningen leder fram till beslut om en arbetsuppgift kan utföras eller inte.

8.5. Riskhantering vid planering (Risk-P)

Riskhantering vid planering (Risk-P) för ett icke elektriskt arbete utförs skriftligt eller enligt arbetsgivarens anvisning. Risk-P utförs av arbetsgivaren eller av den som denna planering delegerats till. Denna ska ligga till grund för Risk-U.

Bild 12. Riskhantering vid den övergripande planeringen (Risk-P).

Riskhantering innebär samordnade aktiviteter för att styra och leda en organisation med avseende på risk. Det kan gälla förändrade förutsättningar eller förändringar i anläggningen jämfört med genomgången och därmed nya riskkällor, nya medarbetare etcetera.

Riskhantering (Risk P) ska utföras vid planering av arbetet och vara skriftlig.

!

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(35)

Exempel på förutsättningar som ska beaktas vid riskhanteringen är:

► Anläggningens utformning

► Personlig skyddsutrustning

► Arbetarnas kompetens

► Resursbehov

► Val av verktyg och utrustning

► Årstid, till exempel risk för åska

► Avgränsningar

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(36)

Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)

Med arbete enligt ESA Instruerad person avses icke elektriskt arbete och annan typ av arbete enligt elanläggningsansvariges instruktioner. Arbetet utföres i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning där det kan finnas en elektrisk riskkälla.

För att man ska nå en betryggande säkerhet på arbetsplatsen krävs att arbetsgivaren utför en noggrann planering. Arbetsgivaren ska se till att personalen tagit del av och förstått lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar samt vilka elektriska riskkällor som finns för angiven elektrisk anläggning.

För att få tillträde till en elektrisk anläggning krävs att man har kompetens motsvarande ESA Instruerad person, samt en lokal genomgång av risker och instruktioner på

arbetsplatsen, av den elanläggningsansvariges utsedda representant. Genomgången avslutas med att ESA Överenskommelse om tillträde upprättas. Den som instruerar ska vara fackkunnig och väl förtrogen med elanläggningen och dess risker.

Lekmän som inte har någon ESA-utbildning kan endast få tillträde till driftrum eller annan elektrisk anläggning under överinseende av fackkunnig elsäkerhetsledare.

Instruerad Elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska kontakta eldriftledare när man kommer till eller lämnar elanläggningen.

!

Riskhantering-planering (Risk-P) för ett icke elektriskt arbete ska ligga till grund för Risk-U.

Riskhantering-utförande (Risk-U) utförs av

instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete skriftligt eller enligt arbetsgivarens anvisning och ska genomföras på arbetsplatsen innan arbetet påbörjas och under arbetets genomförande.

9.1. Riskhantering vid utförande (Risk-U)

Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ansvarar för att Risk-U utförs skriftligt på arbetsplatsen innan arbetet påbörjas.

Risk-U utförs för att fastställa om arbetet kan genomföras med de säkerhetsåtgärder som har planerats med hänsyn till arbetet och skrymmande redskap.

Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete har instruerats av fackkunnig person om vilket säkerhetsavstånd som gäller och ser till att det upprätthålls, samt säkerställer att kompletterande säkerhetsåtgärder, till exempel att avspärrning kvarstår.

9. Riskhantering vid utförande

av arbete (Risk-U) BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(37)

En gemensam genomgång av Risk-U ska alltid genomföras tillsammans med de

arbetare som ska utföra arbetet. Elsäkerhetsledaren ska säkerställa att alla har förstått.

I riskhanteringen ska anges vilka risker som finns och hur dessa ska hanteras.

Exempel på förutsättningar att beakta i samband med ett icke-elektiskt arbete:

► Väderlek

► Anläggningens utformning

► Verktygens skick

► Fungerande kommunikation

► Personlig skyddsutrustning

► Arbetsplatsens och tillfartsvägarnas belägenhet

► Arbetarnas kompetens och erfarenhet

► Skrymmande redskap

► Avgränsningar

► Avspärrningar

► Avskärmning

► Fastställt säkerhetsavstånd

Riskhantering (Risk U) ska utföras innan arbetet startar på arbetsplatsen och vara skriftlig. Den ska även utföras och vid behov justeras vid ändrade förutsättningar. Risk-U ska följas upp av arbetsgivaren.

!

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(38)

Bild 13. Riskhantering vid utförande.

9.1.1 Avspärrning

Med avspärrning menas en tillfälligt anbringad anordning avsedd att påminna om fara och varna för att beträda ett visst område.

Beakta även behovet av avspärrning vid förflyttning av till exempel maskiner eller skrymmande redskap.

Notering. Avspärrning får endast utföras av fackkunnig person.

Avspärrning för elektrisk fara ska utföras med utrustning som är märkta med symboler för allmän varning för elektrisk fara och tillträdesförbud för obehöriga. Se Bild 14 och Bild 15.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(39)

Bild 14. Exempel på avspärrning. Bild 15. Exempel på avspärrning.

9.1.2 Avskärmning

Med avskärmning menas permanent eller tillfälligt anbringad säkerhetsanordning som är isolerad eller oisolerad och används för att förhindra närmande till utrustning eller del av elektrisk anläggning där det finns elektrisk fara. Avskärmningen medför att man inte kan komma in i riskområdet.

Notering. Avskärmning får endast utföras av fackkunnig person.

Bild 16. Exempel på avskärmning.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(40)

9.1.3 Skrymmande redskap

Exempel på skrymmande redskap är lastbil, grävmaskin, kranbilar, mobil arbetsplattform, arbetsställning, stege, röjsåg, gräsklippare, sopkvast.

För icke-elektiskt arbete med skrymmande redskap ska fackkunnig elsäkerhetsledare ange säkerhetsavstånd med hänsyn till:

► Redskapets storlek

► Redskapets manövrerbarhet

► Redskapets material

► Förekommande spänningsnivå

Bild 17. Exempel på skrymmande redskap.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(41)

9.2. Tillträde för instruerad person

Med tillträde avses i detta sammanhang att befinna sig i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning.

Alla som ges tillträde ska ha kompetens motsvarande minst ESA Instruerad person och vara instruerad av den elanläggningsansvarige, eller av den som representerar

elanläggningsansvarig, om den aktuella elektriska anläggningen och dess

tillträdesregler. Om inte denna förutsättning gäller ska personer arbeta under ledning av fackkunnig elsäkerhetsledare. När en instruerad person befinner sig i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning ska en instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete vara utsedd enligt arbetsgivarens instruktioner. Om den instruerade personen utför ett ensamarbete så ska denne vara utsedd enligt rutiner som instruerad

elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete för arbetet.

Blankett ESA Överenskommelse om tillträde upprättas mellan elanläggningsansvarig eller dess fackkunnige representant och berörda personer. Detta sker enligt

elanläggningsansvariges rutiner. Det kan exempelvis gälla för personer vid enstaka arbeten eller under avtalsperiod. Överenskommelsen omfattar de personer som instruerats.

Vid tillkommande personal eller förändrade förutsättningar ska ny genomgång göras och nytt ESA Överenskommelse om tillträde upprättas.

Blankett ESA Överenskommelse om tillträde är en kvittens på att all berörd personal tagit del av och förstått lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar samt vilka elektriska riskkällor som finns för angiven elektrisk anläggning. Även de regler i blankett ESA Överenskommelse om tillträde ska vara genomgångna, speciellt att den som fått en utkvitterad nyckel ansvarar för att dörrar hålls stängda och låsta både när icke elektriskt arbete utförs och när personen ifråga lämnar den elektriska

anläggningen. Utkvitterad nyckel ska också återlämnas mot kvitto.

I blankett ESA Överenskommelse om tillträde anges vem eller vilka som är fackkunnige elsäkerhetsledare/instruerade elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete och vilka som är arbetare.

Fackkunnig person eller representant för elanläggningsansvarig ansvarar för genomgången av den elektriska anläggningen för berörda personer vid enstaka arbete eller för en avtalsperiod.

!

Utsedd fackkunnig person ansvarar för att instruera den

instruerade elsäkerhetsledaren/arbetaren – icke elektriskt arbete om risker förknippade med anläggningen och hanteringen av verktyg/redskap i dess närhet.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(42)

Blankett ESA Överenskommelse om tillträde ska:

► Innehålla lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar

► Innehålla kontaktuppgifter

► Gälla för en arbetsplats/projekt/avtalsområde

► Gälla för tidsbegränsad period

► Signeras i samband med genomgången av samtliga berörda på arbetsplatsen

► Innehålla uppgifter om vilka som kan bli utsedda till instruerade elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete

► Beskriva säkerhetsåtgärder som är vidtagna av den fackkunnige personen

► Vid behov innehålla kompletterande säkerhetsåtgärder

► Upprättas i minst två (2) exemplar

► Förvaras enligt elanläggningsansvarigs rutiner samt hos elsäkerhetsledaren på arbetsplatsen

Vid tillkommande personal eller förändrade förutsättningar ska ny genomgång göras och nytt ESA Överenskommelse om tillträde upprättas.

Exempel på ifylld ESA Överenskommelse om tillträde. Se avsnitt 11.

Bild 18. Exempel på utväxling av ESA Överenskommelse om tillträde.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(43)

9.3. Personlig skyddsutrustning, verktyg, maskiner, fordon, utrustningar och anordningar

Verktyg och utrustningar ska uppfylla fordringar enligt gällande standard där sådan finns. Arbetsgivaren ansvarar för att tillhandahålla personlig skyddsutrustning, verktyg, utrustningar och anordningar och tillsammans med användaren att de hålls i gott skick.

Skadad utrustning ska bytas ut.

Maskiner, fordon och utrustning ska användas enligt leverantörens anvisningar, vara utformade och användas på avsett sätt så att de inte passerar minsta avstånd för icke elektriskt atbete eller fastställt säkerhetsavstånd.

Exempel på personlig skyddsutrustning är:

► Skyddsskor och skyddshandskar

► Ögon- och ansiktsskydd

► Skyddshjälm med hakrem

► Ändamålsenliga och godkända skyddskläder

9.4. Säker kommunikation

Överföring av meddelande

Arbetsgivaren ansvarar för att tillhandahålla utrustning så att säker kommunikation kan upprätthållas av elsäkerhetsledaren. Kontaktuppgifter ska anges i

ESA Överenskommelse om tillträde.

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(44)

Allmän information Arbetsmetoder

Arbetsmetoderna presenteras endast kortfattat i informationssyfte.

Arbetsmetoderna AUS, ANS och AMS får endast utföras av fackkunnig person.

!

Följande arbetsmetoder får endast utföras av fackkunnig person.

Elektriskt arbete på en elektrisk anläggning, där det finns en elektrisk risk och där säkerhetsåtgärder vidtagits för att säkerställa att arbetet kan utföras på ett säkert sätt enligt en av de tre arbetsmetoderna, Arbete utan spänning, Arbete nära spänning och Arbete med spänning.

Vid dessa arbetsmetoder krävs alltid en utsedd fackkunnig elsäkerhetsledare och utväxling av arbetsbevis respektive driftbevis.

10.1. Arbete utan spänning – AUS

Med arbetsmetoden Arbete utan spänning avses arbete där säkerhetsåtgärder vidtagits för att säkerställa att berörd elektrisk anläggning är frånkopplad och förblir

spänningslös så länge arbete pågår.

Vid arbetsmetoden Arbete utan spänning kan endast en fackkunnig elsäkerhetsledare få arbetsbevis.

Bild 20. AUS

10. Allmän information

Arbetsmetoder BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(45)

10.2. Arbete nära spänning – ANS

Med arbetsmetod Arbete nära spänning menas arbete vid vilket en arbetare, maskin, materiel eller verktyg kommer in i eller riskerar att komma in i närområdet utan att nå riskområdet med någon del.

Vid arbetsmetoden Arbete nära spänning kan endast en fackkunnig elsäkerhetsledare få arbetsbevis.

Vid Arbete nära spänning är det endast fackkunnig elsäkerhetsledare och instruerad elsäkerhetsledare, röjning i ledningsgata som kan ta emot arbetsbevis.

Bild 21. ANS

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(46)

10.3. Arbete med spänning – AMS

Arbetsmetod vid vilken en arbetare medvetet kommer i beröring med spänningssatta delar eller kommer inom riskområdet med kroppsdel, verktyg eller utrustning.

Arbete med spänning förutsätter fackkunnig personal som har specifik utbildning för arbetsmetoden, och anpassade arbetsinstruktioner samt verktyg och utrustning som är specifikt anpassade för arbetsmetoden.

Vid arbetsmetoden Arbete utan spänning kan endast en fackkunnig elsäkerhetsledare få arbetsbevis.

Bild 22. AMS

BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(47)

Exempel ifylld ESA Överenskommelse om tillträde

11. Exempel ifylld ESA

Överenskommelse om tillträde BLÄDDEREXBLÄDDEREX

(48)