5. ESA Utbildning och kompetens ��������21
5.4. Elev
Alla som deltar i arbete där det finns en elektrisk riskkälla ska uppfylla kompetens motsvarande ESA Instruerad person.
Repetitionsutbildningen ska ske minst vart tredje år. Kursintyg ska redogöra för utbildningens innehåll.
För de som inte regelbundet bedrivit arbete eller vistats i eller i närhet av driftrum eller elektrisk anläggning gäller att de bör genomgå en ny elsäkerhetsutbildning för att säkerställa rätt kunskapsnivå.
Bild 6. Exempel på utbildningsbevis.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
ESA funktioner
6.1. Allmänt
Elsäkerhetsanvisningarna (ESA) är framtagen för säker skötsel av, säkert arbete på eller i anslutning till elektriska anläggningar. Alla personer som deltar i arbete ska medverka för att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en säker arbetsplats.
Bild 7. Organisation för icke elektriskt arbete enligt ESA.
6.2. Organisation
För varje anläggning ska det finnas en elanläggningsansvarig som har uppgiften att upprätta arbetsrutiner för den elektriska anläggningens säkra skötsel och som beslutar om regler och organisation.
Ansvaret för att arbete på anläggningen kan utföras på ett säkert sätt, ligger på funktionen elanläggningsansvarig. Detta innebär exempelvis att anläggningen är utformad och är i ett sådant skick att arbetet kan bedrivas på ett säkert sätt.
Eldriftledare har till uppgift att planera och övervaka driften och ansvarar för den elektriska anläggningens säkra skötsel under pågående arbete.
Arbetsgivaren ska för varje arbete utse en för elsäkerheten ansvarig person,
elsäkerhetsledaren. Elsäkerhetsledaren ska med nödvändig kompetens och befogenhet leda elsäkerhetsarbetet på arbetsplatsen.
6. ESA funktioner BLÄDDEREXBLÄDDEREX
ESA funktioner
6.3. Elanläggningsansvarig
Innehavaren eller person som utsetts av innehavaren, som fått det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom att besluta om regler, organisation och arbetsrutiner.
För varje elektrisk anläggning ska det finnas en elanläggningsansvarig.
Elanläggningsansvarig ska bland annat:
► Utfärda lokala anvisningar för icke elektriskt arbete i anläggningarna
► Utfärda tillträdesregler till anläggningarna
► Upprätta rutin för anvisning till Instruerad person
► Besluta om hantering av blankett ESA överenskommelse om tillträde för instruerad person
► Besluta om det språk som ska användas vid kommunikation
► Upprätta rutiner för Information om förändringar som kan påverka arbete och säkerhet i anläggningen
6.4. Arbetsgivare – för Instruerad person
Person som, inom en organisation, har ansvaret att leda verksamheten. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetet på anläggningen utförs på ett säkert sätt.
Riskhantering vid planering och riskhantering av arbetet ska utföras av arbetsgivaren eller de funktioner i organisationen som arbetsgivaren skriftligen delegerat detta till.
Arbetsgivaren ska bland annat:
► För varje arbete där det finns en elektrisk risk utse instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete
► Se till att personal som kan utses till
instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete har den kompetens som uppdraget kräver
► Utföra riskhantering för planering (Risk-P)
► Ansvara för att arbetstagaren har den kunskap och kompetens som arbetsuppgifterna kräver
► Ansvara för att arbetstagaren får de lokala instruktioner och tillträdesregler som arbetsuppgifterna kräver
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
ESA funktioner
► Ha fastställda rutiner för hantering att ta emot blanketten
ESA-Överenskommelse om tillträde och säkerställa att samtliga skriftligt signerat detta efter genomgång av elsäkerheten
► Ha fastställda rutiner för hantering av fackkunnige persons introduktion av nya arbetare
► Tillhandahålla ändamålsenlig personlig skyddsutrustning samt se till att den används
► Vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall
► Regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma risker för att arbetstagaren kan drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet
6.5. Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete
I ESA Instruerad person innebär rollen som
instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete att ansvara för elsäkerhetsarbetet där det finns en elektrisk riskkälla.
!
En Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete är en person som utsetts av arbets-givaren eller de funktioner i organisationen som arbetsarbets-givaren delegerat detta skriftligt till och som fått arbetsuppgiften att ansvara för elsäkerheten på arbetsplatsen. Denna person ska befinna sig på eller i direkt anslutning till arbetsplatsen.
En instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete är en person som instruerats av fackkunnig person för att utföra ett specifikt icke elektriskt arbete och därigenom kan undvika faror som elektricitet kan medföra under arbetet.
Denne ska ha kännedom om:
► Kontaktvägar
► Den anläggning i vilket arbetet ska utföras
► De riskkällor som kan uppstå under arbetet samt
► De säkerhetsåtgärder som ska tillämpas Det sker ingen bevisväxling mellan eldriftledare och
instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete. Däremot ska den
instruerade elsäkerhetsledaren – icke elektriskt arbete alltid kontakta eldriftledaren vid
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
ESA funktioner
En instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska förhålla sig till de säkerhetsåt-gärder som denne instruerats om av en fackkunnig person.
Arbetsgivaren ska för varje arbete där det finns en elektrisk riskkälla ha rutiner för hur en instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete utses.
Instruerad elsäkerhetsledaren – icke elektriskt arbete ska ha erforderlig kompetens att leda elsäkerhetsarbetet vid icke elektriskt arbete i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning och med befogenheter att vidta nödvändiga åtgärder.
Detta innebär att den som utses till instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska ha:
► Kunskap om faran med el
► Kännedom om den aktuella arbetsplatsen
► Kunskap om det arbete som ska utföras
► Vara godkänd i kursen ESA Instruerad person Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska:
► Medverka vid genomgång av risker vid aktuell arbetsplats
► Kontakta eldriftledare vid ankomst till eller avresa från elanläggning
► Upprätthålla angivna säkerhetsavstånd
► Ha befogenheter och kompetens för sina arbetsuppgifter
► Förvissa sig om att alla arbetare har tillräcklig kompetens och lämplighet för arbetsuppgifter
► Förvissa sig om att det finns skriftliga instruktioner
► Förvissa sig om att arbetet är planerat så att det kan ske på ett säkert sätt
► Följa vidtagna säkerhetsåtgärder, till exempel avspärrning av arbetsplats
► Utföra riskhantering (Risk-U)
► Gå igenom riskhantering samt instruera arbetare om vidtagna säkerhetsåtgärder, säkerhetsavstånd, arbetsområde med mera
► Vid osäkerhet om säkerhetsåtgärder, kontakta utsedd representant för klargörande
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
ESA funktioner
► Ge arbetarna tillstånd att börja arbeta
► Befinna sig på eller i direkt anslutning till arbetsplatsen
► Upprätta samverkan om annan elsäkerhetsledare eller elsamordningsledare finns på arbetsplatsen
► Informera arbetare om arbetets avslutande
Den person som utsetts till instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete och inte anser sig ha tillräcklig kompetens, eller inte kan befinna sig i direkt anslutning till arbetsplatsen ska, efter samråd med arbetsgivare och berörda arbetare, återlämna uppdraget. Arbetsgivaren ska utse ny instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete samt meddela berörda funktioner, till exempel eldriftledare samt arbetare. Observera att inget arbete får ske innan en ny elsäkerhetsledare - icke elektriskt arbete är på plats på arbetsplatsen.
Instruerad Elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska kontakta eldriftledaren när man kommer till eller lämnar elanläggningen.
!
Bild 8. Exempel på kommunikation mellan instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete och eldriftledare i samband med tillträde till anläggning.
6.6. Elsamordningsledare
En elsamordningsledare är en funktion som kan utses av arbetsgivaren i samråd med elanläggningsansvarig för att samordna elsäkerhetsfrågorna för ett definierat
arbetsområde.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
ESA funktioner
Lokal instruktion reglerar användandet av elsamordningsledare. Elsäkerhetsledare och elsamordningsledare ska samverka.
6.7. Eldriftledare
En eldriftledare är en person som planerar och ansvarar för den elektriska anläggningen vid normal drift, arbete och störning.
Eldriftledaren ska bland annat ha information om vem/vilka som tillträder och lämnar driftrum.
6.8. Arbetare
En arbetare är en person, oberoende av tjänsteställning, som under ledning av en elsäkerhetsledare deltar i arbete på en arbetsplats.
Arbetare ska:
► Medverka vid riskhantering för utförande (Risk-U)
► Förvissa sig om vem som är elsäkerhetsledare på arbetsplatsen
► Inte påbörja arbetet förrän besked har erhållits av elsäkerhetsledaren
► Följa givna instruktioner och anvisningar
► Använda skyddsanordningar, personlig skyddsutrustning och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall
► Begära förtydligande av elsäkerhetsledaren vid oklarhet
► Medverka i arbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Entreprenörsarbete
7.1. Avtal – upphandling
Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för säkerheten på arbetsplatsen.
Upphandling av entreprenad ska innehålla tydliga säkerhetsmässiga krav på entreprenören.
Blankett ESA Överenskommelse om tillträde ska upprättas mellan
elanläggningsansvarig eller fackkunnig representant för elanläggningsansvarig, entreprenörens elsäkerhetsledare, utföraren av arbete enligt elanläggningsansvarigs anvisning.
Följande egenskaper syftar till att skapa goda förutsättningar för elsäkerhet då en entreprenör är inblandad. De ska beaktas vid upphandling.
Entreprenören ska:
► Ha tillräcklig erfarenhet av liknande arbete
► Se till att egen personal har god kompetens och har genomgått erforderlig elsäkerhetsutbildning
► Ha lämplig organisation för uppdraget
► Använda sig av dokumenterade arbetsmetoder och instruktioner
► Kommunicera på ett i avtalet angivet språk
► Ha en klar avgränsning av sitt uppdrag
► Medverka vid genomgång och upprättande av blanketten ESA Överenskommelse om tillträde
7. Entreprenörsarbete BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Entreprenörsarbete
7.2. Entreprenör med egen eller inhyrd personal eller underentreprenörer
Entreprenören ansvarar för arbetsledning av sin egen personal och inhyrd personal.
För att innehavaren ska kunna uppfylla sitt innehavaransvar för egna anläggningar är det ur säkerhetssynpunkt nödvändigt att denne reglerar förhållandet till entreprenören och dess underentreprenörer via avtal.
7.3. Entreprenör med fackkunnig personal/person
Entreprenörens fackkunniga1 personal/person ska ha:
► För arbetet erforderlig kompetens
► Nödvändig kompetens i föreskrifter och aktuella standarder
► Erfarenhet av arbete i elanläggning
► Kännedom om den typ av elanläggning på vilken entreprenaden ska utföras
► Kännedom om de risker som kan uppstå under arbetet och de säkerhetsåtgärder som ska genomföras
Denne ska även genomgått utbildning i ESA Grund och ESA Arbete.
7.4. Entreprenör med instruerad personal/person
Entreprenörens personal/person som inte uppfyller kravbilden under rubriken
”Entreprenör med fackkunnig personal/person”, betraktas istället som instruerad personal.
En instruerad person ska instrueras tillräckligt av fackkunnig person för att kunna undvika faror som elektricitet kan medföra.
Instruerad person ska ha utbildning och kompetens i ESA Instruerad Person samt vara instruerad om aktuell anläggning och de risker som föreligger för uppgiften.
__________________
1Se definition fackkunnig person.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Entreprenörsarbete
7.5. Entreprenör med personal/person som är lekmän/lekman
Entreprenör med personal/person som inte är fackkunnig eller instruerad får endast arbeta under utsedd fackkunnig elsäkerhetsledares ansvar.
Bild 10. Exempel på icke elektriskt arbete under överinseende av fackkunnig.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Planering, riskhantering (Risk-P), tillträde
8.1. Planering av arbete
En förutsättning för säkert arbete är att alla åtgärder planeras noggrant, i god tid, i alla skeden. Detta gäller både för arbetsgivaren och för elanläggningsansvarig vid
beställning, planering och utförande av arbetet.
Risk-P och Risk-U är arbetsgivarens och elsäkerhetsledarens ansvar att utföra som förutsättning för att ett arbete ska utföras på ett säkert sätt.
För att säkerställa de olika rollerna och arbetets avgränsningar, är det lämpligt att förtydliga detta i blanketten ESA Överenskommelse om tillträde där kontaktuppgifter, säkerhetsåtgärder, allmänna och lokala bestämmelser ska finnas med.
För att uppnå betryggande säkerhet på arbetsplatsen krävs en fungerande kommunikation som sker på ett språk som alla inblandade förstår.
!
Bild 11. Riskhantering vid planering och utförande för icke elektriskt arbete.
8. Planering, riskhantering
(Risk-P), tillträde BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Planering, riskhantering (Risk-P), tillträde
8.2. Riskhantering
Riskhantering är uppdelad på riskbedömning och utförande av riskhanteringsåtgärder för att säkerställa att ett icke elektriskt arbete kan bedrivas på ett säkert sätt i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning.
Riskhanteringen är en viktig del av en organisations säkerhetskultur och ska bestå av samordnade aktiviteter för att styra och leda organisationen med avseende på risk.
Detta gäller på alla nivåer från den övergripande planeringen till arbetsplaneringen och utförandet vid nybyggnation eller ombyggnation samt vid underhåll av elanläggningar.
8.3. Riskbedömning
Riskbedömning är den övergripande processen för riskidentifiering, riskanalys och riskutvärdering.
8.3.1 Riskidentifiering
Riskidentifiering innebär att identifiera de riskkällor och händelser som kan påverka det kommande arbetet. Denna inventering av risker bör göras skriftligt i listform.
8.3.2 Riskanalys
Riskanalys handlar om att förstå de risker som identifierats och ge underlag till en bedömning om riskerna behöver behandlas eller inte. Riskanalys kan genomföras med varierande grad beroende på risk.
8.3.3 Riskvärdering
Riskvärdering ska ge stöd till beslutsfattande och baseras på utfallet från riskanalysen.
Beslut ska fattas i enlighet med lagar, bestämmelser och andra krav. En slutsats från riskvärderingen kan vara att ytterligare analyser behöver genomföras.
8.4. Riskhanteringsåtgärd
I samband med en riskhanteringsåtgärd identifieras ett eller flera alternativ för förändring av risker samt hur dessa ska genomföras. En förändring av en risk kan exempelvis vara att:
► Eliminera riskkällan
► Förändra sannolikheten för att något ska inträffa
► Förändra konsekvenserna om något skulle hända
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Planering, riskhantering (Risk-P), tillträde
Utförandet av en riskhanteringsåtgärd kan leda till att en annan risk uppstår. Man måste därför göra en ny riskbedömning. Den nya riskbedömningen leder fram till beslut om en arbetsuppgift kan utföras eller inte.
8.5. Riskhantering vid planering (Risk-P)
Riskhantering vid planering (Risk-P) för ett icke elektriskt arbete utförs skriftligt eller enligt arbetsgivarens anvisning. Risk-P utförs av arbetsgivaren eller av den som denna planering delegerats till. Denna ska ligga till grund för Risk-U.
Bild 12. Riskhantering vid den övergripande planeringen (Risk-P).
Riskhantering innebär samordnade aktiviteter för att styra och leda en organisation med avseende på risk. Det kan gälla förändrade förutsättningar eller förändringar i anläggningen jämfört med genomgången och därmed nya riskkällor, nya medarbetare etcetera.
Riskhantering (Risk P) ska utföras vid planering av arbetet och vara skriftlig.
!
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Planering, riskhantering (Risk-P), tillträde
Exempel på förutsättningar som ska beaktas vid riskhanteringen är:
► Anläggningens utformning
► Personlig skyddsutrustning
► Arbetarnas kompetens
► Resursbehov
► Val av verktyg och utrustning
► Årstid, till exempel risk för åska
► Avgränsningar
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
Med arbete enligt ESA Instruerad person avses icke elektriskt arbete och annan typ av arbete enligt elanläggningsansvariges instruktioner. Arbetet utföres i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning där det kan finnas en elektrisk riskkälla.
För att man ska nå en betryggande säkerhet på arbetsplatsen krävs att arbetsgivaren utför en noggrann planering. Arbetsgivaren ska se till att personalen tagit del av och förstått lokala tillträdesregler, anläggningsspecifika eller lokala anvisningar samt vilka elektriska riskkällor som finns för angiven elektrisk anläggning.
För att få tillträde till en elektrisk anläggning krävs att man har kompetens motsvarande ESA Instruerad person, samt en lokal genomgång av risker och instruktioner på
arbetsplatsen, av den elanläggningsansvariges utsedda representant. Genomgången avslutas med att ESA Överenskommelse om tillträde upprättas. Den som instruerar ska vara fackkunnig och väl förtrogen med elanläggningen och dess risker.
Lekmän som inte har någon ESA-utbildning kan endast få tillträde till driftrum eller annan elektrisk anläggning under överinseende av fackkunnig elsäkerhetsledare.
Instruerad Elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ska kontakta eldriftledare när man kommer till eller lämnar elanläggningen.
!
Riskhantering-planering (Risk-P) för ett icke elektriskt arbete ska ligga till grund för Risk-U.
Riskhantering-utförande (Risk-U) utförs av
instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete skriftligt eller enligt arbetsgivarens anvisning och ska genomföras på arbetsplatsen innan arbetet påbörjas och under arbetets genomförande.
9.1. Riskhantering vid utförande (Risk-U)
Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete ansvarar för att Risk-U utförs skriftligt på arbetsplatsen innan arbetet påbörjas.
Risk-U utförs för att fastställa om arbetet kan genomföras med de säkerhetsåtgärder som har planerats med hänsyn till arbetet och skrymmande redskap.
Instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete har instruerats av fackkunnig person om vilket säkerhetsavstånd som gäller och ser till att det upprätthålls, samt säkerställer att kompletterande säkerhetsåtgärder, till exempel att avspärrning kvarstår.
9. Riskhantering vid utförande
av arbete (Risk-U) BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
En gemensam genomgång av Risk-U ska alltid genomföras tillsammans med de
arbetare som ska utföra arbetet. Elsäkerhetsledaren ska säkerställa att alla har förstått.
I riskhanteringen ska anges vilka risker som finns och hur dessa ska hanteras.
Exempel på förutsättningar att beakta i samband med ett icke-elektiskt arbete:
► Väderlek
► Anläggningens utformning
► Verktygens skick
► Fungerande kommunikation
► Personlig skyddsutrustning
► Arbetsplatsens och tillfartsvägarnas belägenhet
► Arbetarnas kompetens och erfarenhet
► Skrymmande redskap
► Avgränsningar
► Avspärrningar
► Avskärmning
► Fastställt säkerhetsavstånd
Riskhantering (Risk U) ska utföras innan arbetet startar på arbetsplatsen och vara skriftlig. Den ska även utföras och vid behov justeras vid ändrade förutsättningar. Risk-U ska följas upp av arbetsgivaren.
!
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
Bild 13. Riskhantering vid utförande.
9.1.1 Avspärrning
Med avspärrning menas en tillfälligt anbringad anordning avsedd att påminna om fara och varna för att beträda ett visst område.
Beakta även behovet av avspärrning vid förflyttning av till exempel maskiner eller skrymmande redskap.
Notering. Avspärrning får endast utföras av fackkunnig person.
Avspärrning för elektrisk fara ska utföras med utrustning som är märkta med symboler för allmän varning för elektrisk fara och tillträdesförbud för obehöriga. Se Bild 14 och Bild 15.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
Bild 14. Exempel på avspärrning. Bild 15. Exempel på avspärrning.
9.1.2 Avskärmning
Med avskärmning menas permanent eller tillfälligt anbringad säkerhetsanordning som är isolerad eller oisolerad och används för att förhindra närmande till utrustning eller del av elektrisk anläggning där det finns elektrisk fara. Avskärmningen medför att man inte kan komma in i riskområdet.
Notering. Avskärmning får endast utföras av fackkunnig person.
Bild 16. Exempel på avskärmning.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
9.1.3 Skrymmande redskap
Exempel på skrymmande redskap är lastbil, grävmaskin, kranbilar, mobil arbetsplattform, arbetsställning, stege, röjsåg, gräsklippare, sopkvast.
För icke-elektiskt arbete med skrymmande redskap ska fackkunnig elsäkerhetsledare ange säkerhetsavstånd med hänsyn till:
► Redskapets storlek
► Redskapets manövrerbarhet
► Redskapets material
► Förekommande spänningsnivå
Bild 17. Exempel på skrymmande redskap.
BLÄDDEREXBLÄDDEREX
Riskhantering vid utförande av arbete (Risk-U)
9.2. Tillträde för instruerad person
Med tillträde avses i detta sammanhang att befinna sig i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning.
Alla som ges tillträde ska ha kompetens motsvarande minst ESA Instruerad person och vara instruerad av den elanläggningsansvarige, eller av den som representerar
elanläggningsansvarig, om den aktuella elektriska anläggningen och dess
tillträdesregler. Om inte denna förutsättning gäller ska personer arbeta under ledning av fackkunnig elsäkerhetsledare. När en instruerad person befinner sig i driftrum eller i anslutning till en elektrisk anläggning ska en instruerad elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete vara utsedd enligt arbetsgivarens instruktioner. Om den instruerade personen utför ett ensamarbete så ska denne vara utsedd enligt rutiner som instruerad
elsäkerhetsledare – icke elektriskt arbete för arbetet.
Blankett ESA Överenskommelse om tillträde upprättas mellan elanläggningsansvarig eller dess fackkunnige representant och berörda personer. Detta sker enligt
elanläggningsansvariges rutiner. Det kan exempelvis gälla för personer vid enstaka
elanläggningsansvariges rutiner. Det kan exempelvis gälla för personer vid enstaka