Arbete vägen ut ur ekonomisk utsatthet

I dokument Regeringens skrivelse 2013/14:91 (sidor 63-66)

Sammanfattande beskrivning: Regeringens mål är att insatserna på det arbetsmarknadspolitiska området ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Att fler föräldrar får arbete och stärker sin position på arbetsmarknaden är en av de viktigaste åtgärderna för att minska risk-en för ekonomisk utsatthet hos barn. Regeringrisk-en har gjort grisk-enom- genom-gripande reformer inom arbetsmarknadspolitiken de senaste åren i syfte att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Ytterligare sats-ningar har gjorts för att få fler kvinnor och män i arbete, underlätta matchning och öka effektiviteten i de arbetsmarknadspolitiska insatserna.

Barnfamiljers viktigaste inkomstkälla är förvärvsarbete och risken för ekonomisk utsatthet är liten om en person i hushållet förvärvsarbetar. Det innebär att insatser för att skapa bättre förutsättningar för arbete och för att människor ska kunna försörja sig själva är de mest betydelsefulla åtgärderna för att möjliggöra en god ekonomisk standard för barn.

Förvärvsfrekvensen är högre bland föräldrar än bland dem utan barn.

År 2012 hade 82 procent av alla barn i åldrarna 0–17 år en mamma som förvärvsarbetade. Motsvarande siffra för pappor var 92 procent. Under perioden 2000 till 2012 har andelen ökat för båda könen. För kvinnor

24 Folkhälsoinstitutet, Barn och unga 2013, Socialstyrelsen och Skolverket, Placerade barns skolgång och hälsa, 2013 och Socialstyrelsen, Social rapport 2010.

Skr. 2013/14:91

64

med tre procentenheter, från 79 till 82 procent, för män med två procent-enheter från 90 till 92 procent.25

Deltagandet på arbetsmarknaden varierar även med barnets ålder och hushållets sammansättning. När barnen är yngre är sysselsättningsgraden i regel lägre för kvinnorna, för männen är variationen inte lika stor.

Ensamstående män med barn har lägre sysselsättningsgrad än samman-boende och gifta män med barn. Det omvända gäller för kvinnor med barn, där ensamstående mödrar också i högre utsträckning arbetar heltid (46 procent) än vad som är fallet bland mammor som är gifta eller sammanboende.

Den totala andelen mödrar som arbetar heltid (mer än 35 timmar per vecka) har ökat under perioden 2000 till 2012 och når 42 procent 2012, men det finns en klar nivåskillnad i förhållande till papporna där det är 74 procent som arbetar heltid, en andel som har legat relativt stilla under perioden. Bland ensamstående pappor arbetar 72 procent heltid.

Barnfamiljernas inkomster kommer främst från förvärvsarbete, vilket medför att konjunkturen har stor betydelse för försörjningsmöjligheterna för barnhushållen. År 2012 hade fem procent av barnen en arbetslös mamma och fyra procent en arbetslös pappa. I absoluta tal motsvarar det att 85 000 barn bodde med en arbetslös pappa och 98 000 barn med en arbetslös mamma år 2012. År 2012 hade 13 procent av alla barn en mamma som stod utanför arbetsmarknaden och 4 procent en pappa som stod utanför arbetsmarknaden. Anledningar till att föräldrarna står utan-för arbetskraften är dels studier, men även faktorer som att utan-föräldern kan ha sjuk- eller aktivitetsersättning, är pensionär eller hemmaarbetande.

Åtgärder för att få fler i arbete

Regeringen har gjort genomgripande reformer inom arbetsmarknads-politiken de senaste åren i syfte att förbättra arbetsmarknadens funktions-sätt. Reformerna har inriktats på att stärka och tydliggöra arbetslinjen.

Satsningar har gjorts för att stödja dem som står längst ifrån arbets-marknaden. Regeringen har reformerat arbetsmarknadspolitiken och in-riktat resurserna på personer som är i störst behov av dem. En av åtgär-derna är det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobb- och utvecklings-garantin, som infördes 2007 och som riktar sig till dem som varit borta från arbetsmarknaden under en lång tid. Garantin syftar till att erbjuda individuellt utformade insatser för att deltagarna så snabbt som möjligt ska få arbete. Ytterligare en insats är de så kallade nystartsjobben som syftar till att få fler i arbete genom att ekonomiskt kompensera arbets-givare att anställa den som varit utan arbete en längre tid eller är nyanländ invandrare.

Tiden i Sverige har stor betydelse för utlandsfödda föräldrars etablering på arbetsmarknaden och regeringen bedömer att det i vissa fall fortfarande tar alltför lång tid. Att underlätta för dessa föräldrar att etablera sig på arbetsmarknaden är därför av stor vikt för regeringen. Ett flertal olika åtgärder har vidtagits, bland annat genom etablerings-reformen som trädde i kraft år 2010 avseende vissa nyanlända.

Arbets-25 SCB, Arbetskraftsundersökning.

Skr. 2013/14:91

65 förmedlingen har ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds

insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmark-naden. För nyanlända utrikes födda som fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande och för anhöriginvandrare har regeringen tidigare in-fört instegsjobb. Enligt regeringens bedömning är både instegsjobb och nystartsjobb viktiga för att öka möjligheterna för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.

Under de senaste åren har ett flertal arbetsmarknadspolitiska satsningar genomförts i syfte att öka ungdomars övergång från arbetslöshet till sysselsättning. Bland annat har jobbgarantin för ungdomar mellan 16 och 24 år införts. Nystartsjobb och nystartsjobb för unga är andra satsningar för att få fler i arbete. Regeringen tillsatte vidare under 2012 en utredning i syfte att utveckla insatserna för de ungdomar i åldern 16–25 som varken arbetar eller studerar. Regeringen aviserade vidare i budgetpropositionen 2013/14:1 sin avsikt att i den ungdomspolitiska proposition som kommer att lämnas under 2014 lämna förslag som syftar till att förbättra register och statistikuppföljning inom ramen för det kommunala informations-ansvaret för dessa ungdomar. Utredningen lämnade i oktober 2013 sitt slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar – statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74). Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

I syfte att minska den ekonomiska utsattheten för de familjer som mottar ekonomiskt bistånd och stärka drivkrafterna för arbete har på regeringens initiativ en jobbstimulans införts i socialtjänstlagen (2001:453) sedan juli 2013. Jobbstimulansen innebär att den som har haft försörjningsstöd i sex månader i följd får undanta 25 procent av in-komster av anställning vid beräkning av rätten till ekonomiskt bistånd.

Dessutom har fribeloppet för barns och skolungdomars arbetsinkomster som ska undantas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd höjts från ett halvt till ett prisbasbelopp per kalenderår. I och med detta får familjer med ekonomiskt bistånd möjlighet att ha vissa arbetsin-komster utan att det minskar hushållets ekonomiska bistånd.

Arbetsmarknadspolitiken fortsatt viktigt område

Risken för ekonomisk utsatthet är liten om en person i hushållet förvärvs-arbetar. De vanligaste orsakerna till att barn lever i ekonomisk utsatthet är att föräldrarna saknar arbete, utbildning eller är långvarigt sjuka. Att barn till ensamstående och utrikes födda har högre risk för ekonomisk utsatthet beror till stor del på att det bara finns en löneinkomst i hushållet samt att föräldrarna har en svagare position på arbetsmarknaden. Målet för regeringens politik är full sysselsättning. Politiken måste skapa fler vägar till jobb eller eget företagande för dem som står långt ifrån arbets-marknaden. Regeringen vill i sammanhanget understryka att även sats-ningar som de senaste åren gjorts inom andra politikområden, särskilt utbildningspolitiken, påverkar det långsiktiga arbetet för att komma till rätta med arbetslösheten. Med en förbättrad arbetsmarknad stärks föräld-rars ekonomiska situation, vilket i sin tur minskar risken för ekonomisk utsatthet bland barn.

Skr. 2013/14:91

66

I dokument Regeringens skrivelse 2013/14:91 (sidor 63-66)