Sammanfattande beskrivning: Enligt barnkonventionen har varje barn rätt till obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning. Utbild-ningen ska syfta till att barnet ska utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna, men också för sina föräldrar, den egna kulturella identiteten, det egna språket och sitt eget värde. Utbildningen ska också förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av bland annat förståelse, tolerans och jämlikhet mellan könen.
De flesta barn uppnår gymnasie- och högskolebehörighet. Men vissa grupper av barn har en lägre sannolikhet att få en god utbildning.
Pojkar har generellt sämre skolresultat än flickor. Samtidigt känner sig flickor oftare störda i sitt skolarbete än pojkar. Det finns även socioekonomiska skillnader och barn som inte bor med båda sina ursprungliga föräldrar har generellt sämre skolprestationer. Det gäller även barn med utländsk bakgrund, särskilt de barn som har en kort vistelsetid i Sverige.
Indikatorerna på målområdet en god utbildning innefattar barns och ungdomars studieresultat, den psykosociala miljön i skolan samt perso-naltäthet och personalens kompetens i förskolan och skolan.
Skolresultat
88 procent av de barn som gått ut grundskolan under 2012 hade grundläggande behörighet att söka till gymnasiet, vilket är en svag ned-gång. Det är något fler flickor än pojkar som är behöriga. Och fler behöriga barn bland de som bor med båda sina föräldrar, som har föräld-rar med hög inkomst och barn med högutbildade föräldföräld-rar. Samtidigt var det något färre, 78 procent, som uppnådde grundskolans mål samma år.
Andelen varierar mellan olika kommuner, från 56 till 97 procent. Det är en lägre andel som har uppnått grundskolans mål för pojkar och bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildning, med låg inkomst och bland barn som inte bor med båda sina föräldrar. Andelen är också lägre bland barn med utländsk bakgrund, särskilt de med kort vistelsetid i Sverige. Diagram 4 nedan visar skillnaden i hur stor andel som uppfyller grundskolans mål mellan barn i familjer med olika inkomstnivåer. Drygt 40 procent fler barn som växer upp i familjer med inkomst över dubbla medianinkomsten än de i familjer med inkomst under 60 procent av medianinkomsten uppnår grundskolans mål. Skillnaden mellan flickor och pojkar kvarstår där fler flickor klarar målen.
Skr. 2013/14:91
51 Diagram 4. Andel barn som klarar grundskolans mål efter hushållets
inkomstgrupp (procent)
Källa: Max 18, Barnombudsmannen.
Efter avslutade gymnasiestudier hade 87 procent av elever med slutbetyg från gymnasiet grundläggande behörighet till universitets- och högskole-studier år 2012. Fler flickor än pojkar och fler elever med svensk än utländsk bakgrund har grundläggande behörighet. Även bland elever med föräldrar med en hög utbildning, en hög inkomst och bland elever som bor med båda sina föräldrar är andelen behöriga högre.
År 2009 var andelen elever med grundläggande eller högre matematik-kunskaper nästan fyra femtedelar bland 15-åriga elever. Det bedöms som genomsnittlig nivå, men år 2003 presterade svenska elever över OECD-genomsnittet. Andelen är lägre bland elever med utländsk bakgrund än bland de med svensk.
Under en längre tidsperiod har svenska elevers läsförståelse minskat, från att tidigare under 2000-talet ha presterat över OECD-genomsnittet blev resultatet en genomsnittlig nivå år 2009. Det finns också skillnader mellan elever från olika socioekonomiska bakgrunder.
Skolans resurser
Antalet barn per årsarbetare i förskola och pedagogisk omsorg har varit runt fem de senaste fem åren. På fritidshem har de dock blivit fler, från 20,5 barn år 2008 till 20,1 barn per årsarbetare år 2012.
De senaste fem åren har inte lärartätheten ändrats nämnvärt åt något håll i grundskolan och på gymnasiet, men den har minskat i special-skolan och ökat i särspecial-skolan. År 2012 var det runt 8 lärare per 100 elever i både grundskolan och gymnasieskolan. I specialskolan var det 34 lärare per 100 elever, i grundsärskolan 29 och i gymnasiesärskolan 24.
Sedan år 1993 har andelen lärare med högskoleexamen minskat. Under 2000-talet avstannade minskningen och de senaste åren har andelen ökat något igen. Andelen behöriga lärare var 2012 högre i grundskolan, 86 procent, än i gymnasieskolan, 78 procent.
Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är högre i förskolan än i pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem). I förskolan har drygt hälften pedagogisk högskoleutbildning medan det i pedagogisk omsorg är fem procent. Andelen med pedagogisk högskoleutbildning är också högre i förskolor i kommunal regi jämfört med förskolor i enskild regi. Lärare med specialpedagogisk högskoleexamen har minskat sedan 2008, från 37 till 30 procent inom särskolan och från 35 till 28 procent inom specialskolan. Minskningen har pågått sedan 1990-talet.
0
Pojkar Flickor Barn i familjer med
mindre än 60 %, pojkarBarn i familjer med
mindre än 60 %, flickorBarn i familjer med minst 60 men mindre
minst 200 %, pojkar Barn i familjer med minst 200 %, flickor
2007 2008 2009 2010 2011 2012
Skr. 2013/14:91
52
Hur barnen har det i skolan
Barn har fått frågan om de har blivit mobbade av andra elever. Sju procent av eleverna i årskurs 4–6 hade känt sig mobbade. Bland de äldre eleverna i årskurs 7–9 och gymnasiet är siffran tre procent.7
Både bland äldre och yngre elever svarar tre procent att de känner sig mobbade av lärare. Det är inga större skillnader mellan barn med olika bakgrund.
Bland de yngre eleverna känner nästan 9 av 10 elever arbetsro i skolan.
Svaren från de olika åldersgrupperna går inte att jämföra direkt, men bland de äldre eleverna svarar två tredjedelar att de har arbetsro i skolan.
Elever har fått frågor om hur ofta de upplever att andra tycker illa om dem och om de utsatts för våld eller felaktiga anklagelser. De äldre eleverna har också tillfrågats hur ofta de känner sig kränkta via sms, mms och sociala medier på internet. 3 av 10 elever i årskurs 4–6 har utsatts för kränkande behandling. Bland äldre elever är det vanligare att elever i årskurs 7–9 har utsatts för kränkande behandling, 2 av 10, än elever i gymnasiet, 1 av 10. Av diagram 5 framgår att det är något vanligare för pojkar att ha blivit utsatta för kränkande behandling och att andelen minskar generellt mellan högstadiet och gymnasiet.
Diagram 5. Andel barn som utsatts för kränkande behandling (procent)
Källa: Max 18, Barnombudsmannen.
Bland elever i årskurs 4–6 känner nästan två tredjedelar sig störda i skolarbetet. Flickor upplever det något oftare än pojkar. Frågeställ-ningarna har varierat mellan olika åldersgrupper och kan inte jämföras direkt. Men för äldre elever ökade andelen som kände sig störda i skolarbetet till 22 procent 2009 jämfört med 14 procent tre år tidigare.
7 Siffrorna är dock inte jämförbara, eftersom frågorna formulerats om på olika sätt.
0 5 10 15 20 25
Riket Pojkar Flickor Åk 7-9, pojkar Åk 7-9, flickor Gymnasiet,
pojkar Gymnasiet, flickor 2006 2009
Skr. 2013/14:91
53