Minst 100 000 unga under 25 år lever med en hedersproblematik i Sverige, enligt en statlig utredning från 2014. Mörkertalet bedöms vara stort. I likhet med andra kommuner i landet finns hedersrelaterat förtyck och våld också i Sollentuna kommun. I vilken utsträckning och på vilka sätt det tar sig uttryck är svårare att beskriva, då det saknas tillförlitlig statistik och en samlad bild.
Genom denna utredning har vi försökt att ringa in fenomenet genom att träffa de aktörer, såväl inom som utanför den kommunala sektorn, som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med hedersfrågor. I kapitel 7 finns en förteckning över de verksamheter som lämnat underlag för vår rapport. Det går att konstatera att det är en brett spann mellan olika verksamheter inom socialtjänsten till skola och fritidsverksamhet. Utanför den kommunala organisationen verkar exempelvis tjej- och kvinnojourer, nationella och regionala och resurscentrum samt olika verksamheter i landstingets regi.
En tudelad bild
Att svara på frågan om hur vanligt förekommande hedersproblematik är i Sollentuna kommun är svårt att svara på. Beroende på vilken verksamhet frågan ställs till, ges olika svar.
Anledningen därtill behöver sökas i verksamheternas olika uppdrag, prioriteringar och kunskapsläge.
Å ena sidan…
Möjligheternas plats är en förening som möter ungdomar mellan 17 och 25 år. Verksamheten jobbar med attityder och värderingar i syfte att stärka de unga att kunna ta sig in i samhället och på arbetsmarknaden. Föreningen är lokaliserad i Västra Tureberg, ett område där också Sollentuna International School – som vi också har träffat – är belägen. Skolan har cirka 95 procent elever med utländsk bakgrund. Med det sagt, innebär inte det att det per automatik finns en utbredd hedersproblematik. Dock finns anledning att tro att HRV förekommer där.
Företrädare för Möjligheternas plats beskriver att hederproblemtiken finns allestädes närvarande i området, där föreningen verkar. Det är en norm- och regelsystem som genomsyrar lokalsamhället, ibland är det uttalat, andra gånger outtalat.
Hedersrelaterat förtryck och våld är något som kan ta sig många uttryck. Origo beskriver det i termer av en bred skala, där dödligt våld befinner sig i ena ytterkanten. Dylikt våld är
lyckligtvis ovanligt, medan ”vardagshedern”, som några informanter betecknar fenomenet, är det som de flesta som är utsatta behöver hantera. Det är denna vardagsheder som
Möjligheternas plats beskriver. Den kan ta sig uttryck i en maskulin jargong och att tjejer inte accepteras i vissa miljöer. Tjejerna beskrivs ofta acceptera sin roll och plats i hierarkin. Att de inte ska agera eller klä sig på vissa sätt och att de har en roll i att ta hand om sina småsyskon problematiseras sällan av flickorna själva. Vi har tidigare nämnt att detta kan ha att göra med en stark kollektiv socialisering till att ha de funktioner som är centrala och relevanta utifrån de rådande normerna och förhållandena i gruppen.109
En annan aktör som möter många ungdomar i kommunen är representanterna för den ideella föreningen Indra tjejjour i Sollentuna, som har sin verksamhet i Satellitens lokaler. Indra arbetar förebyggande med frågor om våld, normer och makt på skolor och fritidsgårdar och med föreningar. Deras bedömning är att cirka fyra-fem elever, i en vanlig skolklass, har någon form av hedersproblematik att hantera. Till några av de varningssignaler volontärerna möter
109 Länsstyrelsen Östergötland 2011
31
hör de ungas känsla av att vara kontrollerad, att de beskriver begränsningar av sina relationer samt att vuxna går igenom deras mobiltelefoner.
Ett uttryck för flickors begränsning visar sig i fritidsgården Northsides kraftiga dominans av pojkar som besökare. Det kan till del bero på att miljön inte attraherar flickor i lika stor utsträckning, men bedöms av flera informanter också handla om att flickor inte ska röra sig i den miljön av olika skäl, som kan härledas till föreställningar av vad som är passade
respektive skamligt för flickor. Fritidsgårdarna försöker adressera problemet med separatistiska rum och särskilda tjejkvällar.
…å andra sidan
Inledningsvis noterades att antalet hedersrelaterade ärenden som socialtjänsten varje år utreder av är få, uppskattningsvis cirka fem stycken. Förhållandevis få hedersärenden orosanmäls således till socialtjänsten. Giftemål mot någons vilja, har socialtjänsten inte behövs hantera, enlig en informant. Det är andra ärendetyper som istället ökar.
Tvångsomhändertagande enligt LVU är också väldigt ovanligt. I början av 2018 användes lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga i endast ett fall. Socialtjänsten erbjuder klargörande samtal110 och det finns möjlighet för t.ex. skolor att kontakta handläggare för konsultation. Klargörande samtal bedöms av socialtjänsten vara ovanliga, men konsultationer genomförs relativt ofta, sällan dock i ärenden som rör hedersproblematik.
De flesta kommunala verksamheter, inom socialtjänst, skola och fritid menar att det inte är särskilt vanligt förekommande med fall kopplat till hedersproblematik. De vanliga är att informanterna minns vissa fall som har förekommit under årens lopp. I en skola kan det exempelvis röra sig om en flicka, som när hon uppnådde en viss ålder tvingades klä sig på ett mer täckande sätt, vilket flickan inte själv önskade. Ett annat fall rörde en flicka som inte fick delta på samma fritidsaktiviteter som sin jämnåriga bror. Skolorna har också beskrivit hur flickor under skolresor sminkat sig och haft på sig kläder, som de i hemmiljön inte ha kunnat använda. Det finns också ett fall där en elev har skickats till föräldrarnas ursprungsland, och inte kommit tillbaka. Att elever har befrielse från viss undervisning är enligt det tre skolarna vi besökt ovanligt. På en skola finns ett par elever som inte behöver delta i
simundervisningen. Det händer dock att föräldrar ställer frågor och har synpunkter på viss typ av tematik som rör sexualitet och relationer, som tas upp i skolan.
Verksamheterna beskriver alltså i regel enskilda fall, där det har varit tydligt att det finns en hederskomponent med i bilden. Vad gäller vardagsheder så finns och beskrivs den också. Det handlar om bröder som haft kontroll över sina systrar, om flickor som kommer för sent till skolan eftersom de behöver lämna sina småsyskon på förskolan och om den skämtsamma, maskulina jargongen, som också nämnts av Möjligheternas plats, vilket också kan yttra sig i att elever kan ha lägre respekt för kvinnlig personal. Det kan t.ex. handla om att en elev säger att hen kanske inte kommer tillbaka till Sverige efter semestern i ursprungslandet – att
föräldrarna bara köpt en envägsbiljett. Skolans personal kan också notera det genom en stark heteronormativitet.
Det är inte bara skolan, bland de kommunala verksamheterna, som uppger att hedersrelaterad problematik är tämligen ovanlig. Ungdomsmottagningen och Centrum för integration och
110 Om en flicka eller pojke som har anmälts till socialtjänsten inte vill att en utredning inleds kan handläggaren utan att informera vårdnadshavaren träffa flickan eller pojken några gånger för att klarlägga hennes eller hans situation och behov. Om handläggaren kommer fram till att en utredning måste inledas är det viktigt att den unge får tydlig information om när och hur vårdnadshavaren kommer att informeras om det (från
http://www.hedersfortryck.se/).
32
flerspråkighet (CIFS) i Sollentuna som möter många unga, hävdar också att frågan sällan är aktuell, i meningen att de inte ofta behöver hantera den.
Hedersperspektivet behöver lyftas in
Trots att skolor och andra kommunala verksamheter kan beskriva hedersproblematik på olika nivåer i sin verksamhet, menar de alltså att det inte är vanligt förekommande. Det de
uppmärksammar är enstaka fall, samt vissa uttryckssätt som kan kopplas till vardagsheder.
Skolorna säger att de relativt ofta gör orosanmälningar till socialtjänsten, men att det endast i enstaka fall har med hedersproblematik att göra. Statistiken från socialkontoret vittnar ju dessutom om att antalet utredningar kopplade till heder är få.
Det kan finnas flera anledningar till att skolan och andra verksamheter inte hanterar
hedersproblematik i större utsträckning, trots att vissa ideella verksamheter pekar på en bred utbredning av fenomenet och att det sannolikt är ett stort mörkertal. En av dessa är att det är svårt att upptäcka. Vi har tidigare noterat att Skolverket framhåller att det krävs en särskild kompetens om hedersfrågor och att personal är alert och har tid att se och tolka vissa signaler och varningstecken. Delar av socialtjänsten i Sollentuna har uttryckt att skolorna behöver bli bättre på att se den typen av signaler.
Att medvetandegöra för att upptäcka
Skolan kan upplevas som en fristad för dem som lever med hedersbegränsningar. I skolan kan man vara fri tillsammans med sina kompisar och där råder andra normer och värden än i hemmet. Från rapporter och från informanter har vi fått bilden av att hedersutsatta elever har flera identiteter och olika liv hemma och i skolan. Att begränsningarna inte tar sig tydliga uttryck i skolan kan göra det svårt för skolans personal att upptäcka hedersrelaterat våld och förtyck. Att socialtjänsten inte tar emot fler orosanmälningar kopplat till hedersfrågor kan delvis bero på att skolorna inte ser fenomenet och är osäkra på när en anmälan är befogad.
Socialtjänsten upplever generellt att skolan borde göra anmälningar oftare, men framförallt i ett tidigare skede. Flera socialarbetare uttrycker dock förståelse för tveksamheter att anmäla.
En anmälan kan drabba barnet. I värsta fall kan en anmälan resultera i att barnet förs utomlands, menar en socialsekreterare.
I samband med alla genomförda samtal inom ramen för föreliggande uppdrag, har frågan om hedersrelaterat våld och förtyck väckts i flera verksamheter. Flera tjänstepersoner har uttryckt att frågan nu aktualiserats och att man i verksamheterna behöver arbeta vidare med frågan, genom att sätta den högre på agendan, att medvetandegöra och bli bättre på att se signaler.
Det gäller inte endast skolan, utan också andra kommunala verksamheter. Ett exempel är de handläggare som utreder våld i nära relationer (VINR). De har utbildning i
riskbedömningsinstrumentet Patriark, som dock är väldigt omfattande. De efterlyser därför ett enklare screeningsverktyg med frågor som kan ställas till samtliga klienter. Ett sådant
instrument skulle också kunna användas av andra i organisationen, såsom mödravårdscentral, ungdomsmottagning, familjecentral och vid inskolning på förskola och i skola. Länsstyrelsen har påpekat att arbetssätt och verktyg för utredning och riskbedömning ofta inte är anpassade för målgruppen i fråga.
Jobbar med värdegrund
Hedersrelaterat våld och förtyck är inte en fråga som står fritt i förhållande till annat som kommunens verksamheter arbetar med. I grund och botten handlar frågan om värderingar och attityder kring frågor om exempelvis demokrati, jämställdhet, jämlikhet och maskulinitet. Den här sortens ämnen är skolan i Sollentuna duktig på att ta upp och adressera på olika sätt. Det sker i ämnesundervisningen, men också i kill- och tjejgrupper och på särskilda temadagar.
33
Tillgången till kuratorer och annan personel inom elevhälsoteamen bedöms överlag vara tillfredställande i kommunens skolor. Elevhälsoteamen skapar sig en bra bild av elevernas livssituation genom formella och informella samtal. Vi bedömer därför att skolan
värdegrundsuppdrag således tas hand om väl i kommunen.
Inte bara skolan arbetar med värdegrundsfrågor. Ungdomsmottagningen träffar grupper och klasser som besöker mottagningen. CIFS har informationssamtal av denna karaktär till vårdnadshavare. På familjecentralen och på enheten för flyktingsstöd tas värdegrundsfrågor upp i olika typer av träffar och utbildningar, ibland i gemensam regi. Därtill finns Träffpunkt Sollentuna som erbjuder lokalt anpassad samhällsinformation. Socialkontorets fältteam träffar unga mellan 10 och 12 år på fritidsgården Northside en gång varje vecka för att lyfta
värderingsfrågor. Vi har emellertid identifierat ett utvecklingsområde i det att perspektiven runt hedersrelaterat våld och förtyck behöver läggas till i de mer allmänna diskussionerna och informationstillfällena om värderingar.
Kompetens och kunskap
För att kunna lyfta in hedersperspektivet i befintligt arbete kring värdegrundsfrågor (samt för att kunna koppla det till redan etablerat arbete med t.ex. integration och trygghet) behövs bland annat en bred kompetens om frågan i organisationen. Att det behövs en ökad kunskap hos personalen i olika verksamheter i kommunen är det många informanter som lyfter fram.
Representanter för en rad andra kommunala verksamheter, inom socialtjänst, skola och fritid har en grundläggande uppfattning om hur hedersproblematik kan yttra sig och vad den bottnar i. Innehållet i den definition av begreppet som inledningsvis presenterades i denna rapport, utifrån regeringens skrivelse111 i handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, är det som de flesta informanter brukar nämna. I våra samtal har vi inte fördjupat oss nämnvärt i
hedersproblemtikens bakomliggande mekanismer, men generellt kan sägas att det finns en uppfattning om att det grundar sig i vissa kulturella föreställningar. Några informanter har emellertid pekat på att heder är tydligt bundet till socioekonomisk status och att hedersfrågor kan förekomma också i etniskt svenska familjer.
Under intervjuerna framkommer dock att hederproblematik är ett tema som var högre upp på dagordningen för några år sedan och att man då genomförde några utbildningstillfällen (såsom förläsningar och seminarier). För socialtjänstens vidkommande, som haft stor personalomsättning under en period, finns många nya medarbetare som inte fått ta del av dylik utbildning. Några menar också att utbildningstillfällena har varit engångsinsatser som inte lett till särskilt mycket mer arbete med frågan om HRV. Det saknas särskilda HRV-experter bland socialkontorets utredare. Alla handläggare förutsätts i stället kunna lite om alla områden. Komplicerade ärenden, dit hedersrelaterat våld och förtryck hör, handläggs av medarbetare med lång erfarenhet av generellt utredningsarbete.
Mellan hösten 2016 och 2017 har några förläsningar ägt rum i Sollentuna. Dit hör:
- Tjejers rätt i samhället (TRIS) har föreläst om hedersrelaterat våld och förtryck mot personer med intellektuell funktionsvariation (”Trippelt utsatt”)
- Origo och Amelmottagningen (könsstympningsmottagning på Södersjukhuset) har föreläst om hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning under ”Hedersdagen”.
Därtill har en samverkansgrupp bestående av relationsvåldssamordnare, ungdomsmottagning, fritidsfältare, socialtjänstfältare, tjejjouren arbetat med Rädda barnens ”Kärleken är fri” på
111 Regeringen 2007/08
34
Edsbergsskolan under en vecka. Flera aktörer, såsom socialtjänstens fältassistenter har också varit involverade i ”Machofabriken”, som är ett redskap, bestående av filmer,
diskussionsunderlag och interaktiva övningar för att arbeta med jämställdhet med unga mellan 13-25 år.112
Vad gäller frågan om könsstympning finns ett visst samarbete mellan aktörer. Denna samverkan ska nu stärkas genom ett nätverk där t.ex. ungdomsmottagning, elevhälsoteam, familjecentraler och sfi-anordnare ingår. Nätverket samordnas av kommunens
relationsvåldssamordnare.
Styrdokument
Att genomföra fortbildning räcker emellertid inte för att frågan ska bli en del av ordinarie verksamhet, i stället för att enbart handla om enskilda insatser eller korta projekt. Kunskaper och en gemensam, förvaltningsövergripande, samsyn är dock en viktig bas för att kunna ta fram strategier och handlingsplaner.
Sollentuna kommun har en policy för arbetet mot våld i nära relationer. I den skrivs en nollvision gällande våld i nära relationer fram. Arbetet mot visionen ska inriktas mot tre huvudområden:
- Förebyggande arbete för att hindra att våld ska uppstå.
- Hjälp och stöd till våldsutsatta barn och vuxna samt till våldsutövare.
- Åtgärder för att förhindra att våld upprepas.113
Policyn behöver dock konkretiseras i olika handlingsplaner samt i strategier och rutiner för samverkan.
Utöver policyn för arbetet mot våld i nära relationer finns en rad andra styrdokument
framtagna i kommunen. Dessa planer, strategier och program rör sådana frågor som angränsar till hedersrelaterat våld och förtryck. Det rör exempelvis integration samt trygghet och
säkerhet.
Samverkan
I Sollentuna kommun finns en relationsvåldssamordnare. Samordnaren har en intern och en extern samverkansgrupp för arbetet mot våld i nära relationer. I detta arbete ska
hedersrelaterat våld och förtryck utgöra en del. Relationsvåldssamordnaren är kommunens kontaktperson för Origo114 och följer kontinuerligt deras arbete samt informerar
samverkanspartners i Sollentuna om Origos verksamhet. Origo är en regional aktör som många intervjupersoner nämner som en bra resurs och som vissa konsulterar emellanåt.
Genom Origo har Sollentuna också ett samarbete med andra kommuner i länet.
I Sollentuna finns, utöver en samverkansgrupp i relationsvåldsarbete, en rad andra
samverkansgrupper och -forum med fokus på sociala frågor, integration och trygghet – alla som har bäring på frågan om HRV. För att nämna några: politiska ledningsgruppen för förebyggande frågor, SAGA-grupper och en intern samverkansgrupp för mottagande och integration. Hedersfrågor äger dock ingen särskild plats i dessa grupper/forum i dagsläget.
Samverkan mellan olika verksamheter äger också rum på mer informell basis: skolorna och elevhälsoteamen jobbar tillsammans med skol- och familjeteamet på familjecentralen. Skolor
112 http://www.machofabriken.se/
113 Policy för arbetet mot våld i nära relationer i Sollentuna kommun, dnr 2012/0733
114 Origo är ett samarbete mellan kommunerna i Stockholms län, Polismyndigheten i Stockholms län och Stockholms läns landsting och fungerar som ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld.
35
har också viss kontakt med ungdomsmottagningen i samband med att skolklasser besöker mottagningen. Personal från mottagningen besöker dessutom Rudbecksskolan regelbundet.
Även med CIFS har skolorna av naturliga skäl ett tätt utbyte. Vad gäller kontakterna mellan socialkontoret centralt och skolan varierar utbytet. Från skolans horisont är kvaliteten på samverkan avhängig den enskilda handläggaren. Skolorna hör emellertid ofta av sig till socialkontoret för konsultativa samtal, även om det nästan aldrig rör hedersproblematik.
Samarbetet mellan Fritidsgården Northside och mötesplatsen Arena Satelliten å ena sidan och skolorna å den andra sidan, bedöms av flera informanter kunna utvecklas. Detsamma gäller samarbetet mellan socialkontoret och fritidsgårdarna. Ungdomsmottagningen arbetar med att etablera ett närmare samarbete med Northside och bedriver viss aktivitet rörande
könsstympning tillsammans med föreningen Indra. Samverkan finns också mellan
familjecentralen och enheten för flyktingsstöd, rörande exempelvis utbildningar för vuxna.
Relationsskapande
Ovan nämndes att de särskilda aspekter som utgör hedersrelaterat våld och förtryck behöver prioriteras högre, lyftas in i den löpande verksamheten och diskuteras specifikt – inte enbart i allmänna värdegrundssamtal.
Barn och unga
En del av de verksamheter vi har mött understryker vikten av att skapa relationer med ungdomar och vuxna för att överbrygga den klyfta som bedöms finnas mellan grupper i samhället. Möjligheternas plats pekar på att den sociala och ekonomiska segregationen i kommunen gör att många ungdomar inte känner sig del av majoritetssamhället. De menar att myndigheter – och dit bedöms också skolan tillhöra – behöver arbeta mer med
relationsskapande. För att få unga att våga berätta om sin situation behöver tillit och förtroende råda för den part som ska lyssna. Det är också ett eftersatt område, vilket vi tidigare har visat genom Länsstyrelsens utvärderingar.
Verksamma på Möjligheternas plats, men också på Indra tjejjour, kan arbeta på ett annat sätt än vad kommunala verksamheter kan göra. Det kan vara en faktor för att förklara varför dessa verksamheter mer tydligt ser den vardagsheder som finns i Sollentuna. Ett förslag för att kunna upprätta förtroendefulla relationer är att etablera mer neutrala mötesplatser, eftersom kommunen ofta betraktas som en representant för majoritetssamhället och ”det svenska”.
Föreningslivet är exempel på en sådan mötesplats, men då krävs att föreningar arbetar inkluderande på ett aktivt sätt.
Vuxna
Vad gäller relationer till vuxna/vårdnadshavare, som de kommunala verksamheterna inte möter i samma utsträckning som de möter unga människor, är det svårare att skapa förtroendefulla relationer. Skolan är en arena där föräldrakontakt är en naturlig del av verksamheten. De skolor som vi träffat inom ramen för detta uppdrag, bedömer sina egna föräldrakontakter som goda och tillitsfulla. På familjecentralen i Tureberg upplever personalen att det ibland kan vara svårt att nå ut till vissa familjer där hedersproblematik skulle kunna förekomma. Ett sätt att avhjälpa det är att framgent ha med en kurator vid hembesök inom ramen för BVC.
Föreställningar om socialtjänsten
Att skapa relationer och förtroende är också viktigt i förhållande till de föreställningar som
Att skapa relationer och förtroende är också viktigt i förhållande till de föreställningar som