ARBETSKLÄDER, SKYDDSUTRUSTNING OCH TEKNISKA STÖD

Rätt utrustning är avgörande för en god arbetsmiljö. I Arbetsmiljöbarometern uppger 78 procent av skyddsombuden att de har arbetskläder på sin arbetsplats och 79 procent uppger att de har rätt skyddsutrustning, vilket framgår av Figur 21. Här är det såklart viktigt att understryka att frågorna ställdes innan coronapandemin slog till och innebar andra krav på skyddsutrustning inom många branscher. I Novusundersökningar gjorda under våren 2020 uppgav så många som 37 procent av medlemmarna inom äldreomsorgen att de arbetat utan skyddsutrustning.²³

23 https://www.kommunal.se/nyhet/fortsatt-stor-brist-pa-skyddsutrustning-i-aldreomsorgen

måltidsuppehåll är schemalagda, medan pauser inom funktionshinder och äldreomsorg nästan aldrig är schemalagda. Ett generellt mönster på branschnivå är att en hög andel med rätt till paus korrelerar med att pauser i större utsträckning är schemalagda.

Figur 20. Är pauserna schemalagda? (n=3500)

Figur 21. Stämmer följande på er arbetsplats? (n=6093)

Arbetsmiljön kan också påverkas av olika typer av tekniska hjälpmedel och en klar majoritet av skyddsombuden uppger att tekniska stöd används på deras arbetsplats. 87 procent av samtliga uppger att datorer används dagligen och 69 procent att smartphones används dagligen. 16 procent uppger att smartphones aldrig används i arbetet och bara 1 procent uppger att datorer aldrig används.

När det gäller användarvänligheten uppger de allra flesta av skyddsombuden att de tekniska stöden är lätta att använda. 77 procent uppger att datorerna som brukas i arbetet är enkla eller ganska enkla att använda, medan 72 procent av de som använder smartphones uppger att de är enkla eller ganska enkla att använda. Andelen som uppger att de tekniska stöden är svåra eller ganska svåra att använda är 14 procent för datorer och bara 8 procent för smartphones.

Figur 22. Hur ofta används tekniska stöd på din arbetsplats? (n=6095)

Figur 23. Hur användarvänligt upplevs de tekniska stöden av anställda på din arbetsplats? (n=5729)

Diskussion

Genom sin kunskap och sitt engagemang har skyddsombuden stor betydelse för arbetsmiljön på svenska arbetsplatser. Tillsammans med den fackliga organisationen skapar skyddsombuden så goda förutsättningar som möjligt för att värna de anställdas intresse av och rätt till en god arbetsmiljö. Avgörande faktorer för att skyddsombuden ska kunna stärka det systematiska

arbetsmiljöarbetet är att de har rätt utbildning, goda möjligheter till medverkan och inflytande samt att de får stöd i sin roll - från arbetsgivare, den fackliga organisationen och arbetskamrater.

Att skyddsombuden ges rätt stöd och rätt utbildning är en förutsättning för enhetlighet och effektivitet i uppdraget. Många skyddsombud har ännu inte fått utbildning i Kommunals arbetsmiljöstrategi, varför insatser för att nå ut med politiken måste prioriteras och följas upp under kommande verksamhetsår. De skyddsombud som har fått utbildning i Rätt arbetsmiljö uppger i stor utsträckning att strategidokumentet har varit ett stöd i uppdraget, vilket under-stryker betydelsen av att utbildningen kommer alla till del. Stödet måste också komma i form av uppmuntran och uppbackning eftersom skyddsombudsuppdraget många gånger kan kän-nas tufft och ensamt. Hela Kommunals organisation har ett stort ansvar i att stötta skydds-ombuden både mentalt och kunskapsmässigt.

När det gäller skyddsombudens möjlighet till medverkan och påverkan visar den genomförda undersökningen att det finns tydligt utrymme för förbättring. Det är mycket alarmerande att en stor andel av skyddsombuden inte involveras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mer än var femte skyddsombud uppger att de sällan eller aldrig medverkar i det systematiska arbetsmiljöarbetet och en lika stor andel uppger att skyddsronder sällan eller aldrig tillämpas. Detta går stick i stäv med såväl lagstiftning som befintlig kunskap inom arbetsmiljöforskningen. I förlängningen leder denna avsaknad av ett systematiskt arbetsmiljöarbete oundvikligen till ökade risker för brister i arbetsmiljön. Att skyddsombuden ges rätt förutsättningar samt att lagstiftning och kunskap hörsammas är av yttersta vikt för att främja säkrare och mer harmoniska arbetsplatser.

Bristande arbetsmiljöarbete går hand i hand med en bristande arbetsmiljö. Resultaten i föreliggande undersökning bekräftar bilden av en bristfällig arbetsmiljö för många arbetstagare inom de

branscher som Kommunal organiserar. Mer än tre fjärdedelar av skyddsombuden i undersökningen uppger att det under de senaste 12 månaderna uppstått brister i arbetsmiljön som de behövt påpeka för arbetsgivaren. Resultaten visar också att många verksamheter genomfört ändringar utan att ha bedömt eventuella risker för arbetsmiljön samtidigt som det i andra fall har identifierats arbetsmiljörisker men att ändringar trots det har genomförts utan åtgärd. Det är en ohållbar och lagvidrig ordning som hela Kommunals organisation tillsammans med arbetsgivarna måste arbeta för att belysa, analysera och förändra.

I sammanhanget är det viktigt att påpeka att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte kan lösa alla arbetsmiljöproblem. Mycket av den stress och press som medlemmar i Kommunal möter beror på strukturella problem som ofta ligger bortom beslutsrummen för den enskilda arbetsplatsen.

Skyddsronder, policydokument, rutiner och arbetsmiljösamverkan kan aldrig ensamt neutralisera effekterna av underbemanning och nedskärningar. Ett tydligt exempel är äldreomsorgen där uppräkningen av de ekonomiska anslagen inte följt den demografiska utvecklingen. I brist på politiskt ansvarstagande har det lett till att biståndsbedömare och verksamhetschefer är satta att

hantera ökande behov med allt knappare resurser.²⁴ Kommunals politik för att möta de strukturella arbetsmiljöutmaningarna finns beskrivna i flera rapporter, bland andra Rätt arbetsmiljö (2018), Rätt arbetstid (2020) och Styrning för välfärdsproffs (2016).

Sammanfattningsvis ger föreliggande undersökning en viktig inblick i skyddsombudens vardag. Rapporten belyser skyddsombudens utmaningar och varför dessa behöver överbryggas. I det systematiska arbetsmiljöarbetet är och förblir skyddsombuden centrala strategiska aktörer. Direkt deltagande och kontakt mellan arbetstagare och chefer stöds av samtliga parter, men för att främja en god arbetsmiljö behöver arbetstagare även skyddsombuden som särskilda representanter.²⁵ Arbetet med att stärka skyddsombuden och det systematiska arbetsmiljöarbetet måste ges hög prioritet.

24 Kommunal (2018) Mer tid – en rapport om kvalitet och bemanning i äldreomsorgen, s. 11-12

25 Frick, K. (2013) ”Resilience within a weaker work environment system - The position and infuence of Swedish safety representatives.” i Walters och Nichols (red.) Safety or Proft? - International Studies in Governance, Change and the Work Environment, Baywood, Amityville