PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Den psykosociala arbetsmiljön har ofta förbisetts men är minst lika viktig som de fysiska förutsätt-ningarna på arbetsplatsen. En mycket stor andel av sjukfrånvaron och arbetsmiljöproblemen är psykosocialt relaterad, inte minst inom offentlig sektor.¹⁷ Stora översiktsstudier visar att höga psy-kiska krav i kombination med små möjligheter till inflytande leder till mer skadlig stress och sjukfrånvaro, medan stöd från chefer och kollegor dämpar de negativa effekterna.¹⁸

Social samvaro på arbetsplatsen

Tabell 7 redovisar skyddsombudens bedömning av förekomsten av en rad psykosociala arbetsmiljö-problem. Utifrån resultaten är det ungefär lika vanligt förekommande med konflikter mellan chefer och anställda som det är med konflikter och bråk kollegor emellan. Arbetsförhållanden som innefattar våld eller hot om våld uppges förekomma 1 dag i veckan eller mer på nästan en femtedel (19 procent) av arbetsplatserna, medan personlig förföljelse genom elaka ord från kollegor eller chefer är mindre van-ligt förekommande. Vi vet sedan tidigare att många av Kommunals yrkesgrupper är särskilt utsatta för hot och våld. Sammanställningen Hot och våld på den svenska arbetsmarknaden (2018) visade att flest arbetsolycksfall orsakade av hot och våld förekommer i yrkesgruppen ”undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl.” och inom dessa grupper bedöms risken för hot och våld som ”ökande”.¹⁹ Sexuella trakasserier på arbetsplatsen förekommer och då i huvudsak från kategorin ”anhöriga, vård- och omsorgstagare eller kunder”. 4 procent (258 svarande) uppger att sexuella trakasserier från anhöriga, vård- och omsorgstagare eller kunder förekommer minst en dag per vecka och ytterligare 1 procent (80 svarande) uppger att det förekommer varje dag. Trakasserier av rasistisk eller

diskriminerande karaktär är ännu något vanligare. 8 procent (489 svarande) av skyddsombuden uppger att trakasserier med rasistiska eller diskriminerande ord eller handlingar förekommer minst en gång per vecka eller dagligen och endast 51 procent uppger att det aldrig förekommer.

17 Försäkringskassan (2018) Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad, Socialförsäkringsrapport 2018:2

18 Allebeck & Mastekaasa (2004) ”Risk factors for sick leave – general studies”, Scandinavian Journal of Public Health, 32(63): 49–108

Tabell 7. Hur vanligt förekommande är följande arbetsförhållanden på din arbetsplats?

Andra psykologiska påfrestningar kan vara utsatthet vid ensamarbete samt en stressig arbetsmiljö.

Tabell 8 visar att 30 procent av skyddsombuden uppger att ensamarbete²⁰ förekommer dagligen på deras arbetsplats. Ytterligare 11 procent uppger att det förekommer minst en dag per vecka.

I linje med svaren från medlemsundersökningen bedömer många skyddsombud att situationen på deras arbetsplatser är mycket stressig. 27 procent bedömer att det minst 1 dag i veckan är så mycket att göra att anställda blir tvungna att dra in på rasten, måltidsuppehållet eller pausen. 9 procent menar att denna typ av överbelastning uppstår dagligen. Vidare uppger 17 procent att det dagligen är så pass mycket göra på arbetsplatsen att man som anställd inte hinner prata eller ens tänka på annat än arbetet. Ytterligare 30 procent uppger att sådana situationer uppstår minst en gång per vecka.

Arbetsledning kopplat till arbetsmiljön

Arbetsmiljön påverkas mycket av hur verksamheten är organiserad och i vilket utsträckning som arbetsgivaren leder och ger stöttning i det dagliga arbetet. Tabell 9 sammanfattar några övergripande tendenser när det gäller arbetsledning kopplat till arbetsmiljön. De första två frågorna gäller i vilken utsträckning vikarier tas in vid sjuk- och semesterfrånvaro. Vi vet sedan tidigare att en stor andel av arbetsplatserna inom Kommunals avtalsområde är kraftigt underbemannade i normalfall, varför arbetsmiljörisken när tillfällig frånvaro inte ersätts är särskilt hög. Sett till samtliga svarande uppgav 26 procent att vikarier sällan eller aldrig togs in vid sjukfrånvaro och 23 procent att vikarier sällan eller aldrig tas in vid semesterfrånvaro.

20 Hela lydelsen i enkätundersökningen: ”Ensamarbete - med det menas här arbete, där man inte får kontakt med andra på arbetsplatsen utan att använda radio eller telefon, eller arbete där man befinner sig i bland andra människor men inte kan räkna med hjälp i en kritisk situation.”

Tabell 8. Hur vanligt förekommande är följande situationer på din arbetsplats?

Det är så pass mycket

Tabell 9. Hur vanligt förekommande är följande på din arbetsplats?

Mönstret gällande vikarier varierar något beroende på bransch, vilket framgår i Figur 13 och Figur 14. Att sjukfrånvaro inte täcks upp verkar vara ett särskilt stort problem inom branscherna hälso- och sjukvård samt förskola och skola, där 34 respektive 28 procent av skyddsombuden uppger att vikarier sällan eller aldrig tas in vid sjukfrånvaro. Samma branscher sticker också ut genom att en hög andel uppger att vikarier sällan eller aldrig tas in vid semesterfrånvaro – 30 procent inom hälso- och sjukvård och 34 procent inom förskola och skola. Här ska det påpekas att semester för anställda inom förskola och skola i väldigt hög grad sammanfaller med sommarsemester för barn och elever, varför det är naturligt att vikarier inte tas in för att täcka upp all semesterfrånvaro.

Figur 13. Vikarier tas in vid sjukfrånvaro. (n=4957)

Figur 14. Vikarier tas in vid semesterfrånvaro. (n=4958)

Schemaläggning

Schemaläggningen på jobbet sätter tidsmässiga ramar för vårt liv och påverkar såväl våra sociala relationer som vår hälsa. Forskningsgenomgångar tyder på att dagtidsarbete, framförhållning i schemat och inflytande över arbetstiden är positivt för hälsan. Utmärkande egenskaper för dåliga arbetsscheman är istället för lite inflytande över arbetstiden, låg bemanning, kort framförhållning, kort dygnsvila och delade turer.²¹ Flera av frågorna i Arbetsmiljöbarometern berör arbetstider och schemaläggningsfrågor på arbetsplatserna.

Delade turer

Figur 15 visar skyddsombudens bedömning av hur vanligt förekommande det är med delade turer.

Eftersom förekomsten varierar mycket baserat på yrke är resultaten uppdelade på branschnivå.

Förutom de fyra stora branscherna är också trafik med, trots lågt svarsantal, eftersom mönstret med mycket delade turer så tydligt sticker ut. Inom trafik uppgav 54 procent av skyddsombuden att delade turer förekommer dagligen och ytterligare 15 procent att det förekommer minst en dag i veckan.

Näst efter trafiken kommer äldreomsorgen där nära hälften av de svarande uppgav att delade turer förekommer dagligen eller minst en dag per vecka.

Siffrorna för delade turer bekräftar bilden av ett utbrett problem på svensk arbetsmarknad. Utifrån siffror från SCBs arbetskraftsundersökningar har det tidigare uppskattats att ungefär 150 000 människor arbetar delade turer i Sverige och i Kommunals egen utvärdering uppgav 45 procent av tillfrågade undersköterskor och vårdbiträden att de arbetade delade turer.²²

Arbetspass med längre än 8 timmars skiftlängd

Långa arbetspass är också något som tydligt varierar mellan olika branscher. FIGUR X visar en branschbaserad uppdelning av andelen som dagligen eller minst en dag per vecka arbetar pass med längre än 8 timmars skiftlängd. Räddningstjänst och trafik sticker ut som de branscher där långa arbetspass är vanligast. Inom räddningstjänsten svarar 77 procent att arbetspass med längre än 8 timmars skiftlängd förekommer dagligen och ytterligare 17 procent att det förekommer minst en dag per vecka. Inom trafiken uppger 66 procent att arbetspass längre än 8 timmar förekommer varje dag och 20 procent att det förekommer minst en dag per vecka.

21 Kommunal (2020) Rätt arbetstid – Kommunals arbetstidsstrategi

22 Kommunal (2020) Rätt arbetstid – Kommunals arbetstidsstrategi

Figur 15. Hur vanligt förekommande är delade turer på din arbetsplats? (n=4952)

Andra branscher där arbetspass med skiftlängder över 8 timmar är vanliga är äldreomsorg, funktionshinder samt hälso- och sjukvård. Långa arbetspass är däremot relativt ovanligt inom branscherna trossamfund, kök och restaurang samt teknik, fastighet och underhåll.

Figur 16. Hur ofta förekommer arbetspass med längre än 8 timmars skiftlängd? (n=5847)

Inflytande över förläggningen av semesterledighet

Nästa fråga gällande schemaläggningen rör inflytande över semesterledigheten. Att kunna påverka när man är ledig kan vara av stor betydelse för planeringen av privatlivet och i förlängningen för den psykiska hälsan. Figur17 redovisar andelen som uppger att man på deras arbetsplats sällan eller aldrig har möjlighet att påverka förläggningen av semesterledigheten. Inom äldreomsorgen är inflytandet över förläggningen lägst. Där uppger 25 procent att man sällan har möjlighet att påverka när semestern infaller och ytterligare 9 procent att man aldrig har möjlighet att påverka.

Av resultatet att döma är inflytandet över semesterns förläggning något högre inom branscherna funktionshinder, förskola och skola samt hälso- och sjukvård.

Hur tillämpas regler om återhämtning?

Möjligheterna till ordentlig återhämtning mellan arbetspass är precis som många andra schemafrågor varierande mellan branscher. Figur 18 illustrerar tillämpningen av regeln om 11 timmars

sammanhängande dygnsvila för de fyra stora branscherna i svarsunderlaget. Äldreomsorgen sticker åter ut med en andel på nästan en tredjedel (28 procent) som uppger att man sällan eller aldrig tillämpar regeln om 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Att regeln om dygnsvila inte tillämpas är också vanligt inom hälso- och sjukvård (22 procent uppger att regeln sällan eller aldrig tillämpas) medan det är mera ovanligt inom branscherna funktionshinder (11 procent) och förskola och skola (8 procent).

Figur 17. Möjlighet att påverka förläggningen av semesterledigheten. (n=4957)

Ett liknande mönster ses i tillämpningen av regeln om minst 36 timmars sammanhängande veckovila, vilket framgår av Figur 19. Inom både äldreomsorg samt hälso- och sjukvård uppger 10 procent att regeln om veckovila sällan tillämpas medan ytterligare 2 respektive 3 procent uppger att den aldrig tillämpas. Siffrorna är återigen lägre för förskola och skola och funktionshinder.

Figur 18. Regeln om minst 11 timmars sammanhängande ledighet under ett dygn, så kallad dygnsvila,tillämpas. (n=4938)

De som uppger att de har rätt till pauser utöver lunchrast/måltidsuppehåll fick också frågan om dessa pauser är schemalagda. Också här varierar svaren tydligt mellan olika yrkesgrupper, vilket framgår av Figur 20. Inom trafiken är det klart vanligast att pauser utöver lunchrast/

Återhämtning och flexibilitet på arbetsplatsen

Tabell 10 sammanställer resultaten för en rad frågor om tidsmässig flexibilitet och återhämtning på arbetsplatsen. På fråga om tidsmässig flexibilitet svarar 46 procent att det finns möjlighet att komma senare till eller gå tidigare från jobbet, medan 51 procent svarar att sådana möjligheter inte finns.

Efter det följer tre frågor om rast och paus. 79 procent av de svarande uppger att lunchrast gäller på arbetsplatsen. De tre branscherna där högst andel uppger att lunchrast inte gäller är räddningstjänst (71 procent), funktionshinder (47 procent) och trafik (24 procent). Följaktligen är måltidsuppehåll mindre vanligt sett till samtliga svarande (39 procent), men väldigt vanligt inom branscher som räddningstjänsten (85 procent svarar att måltidsuppehåll gäller).

60 procent av samtliga svarande uppger att de utöver lunchrast/måltidsuppehåll även har rätt till pauser, men svaren varierar efter yrke. I alla branscher utom tre uppger över 70 procent att de har rätt till ytterligare pauser och andelen är väldigt hög inom branscher som räddningstjänst (94 procent) och trafik (85 procent). De branscher som drar ner genomsnittet genom att relativt få har rätt till ytterligare pauser är äldreomsorg (48 procent), förskola och skola (51 procent) samt funktionshinder (56 procent).

Figur 19. Regeln om minst 36 timmars sammanhängande ledighet under en vecka, så kallad veckovila, tillämpas. (n=4936)

Tabell 10. Stämmer följande på din arbetsplats?