Resursutnyttjandet på den svenska arbetsmarknaden bedöms varken vara ansträngt eller lågt i slutet av 2006. Då råder en ar-betslöshet som enligt Konjunkturinstitutets bedömning är fören-lig med en stabil inflation. Konjunkturell balans kräver därtill att arbetskostnadsnivån är i jämvikt, dvs. att inhemska och utländs-ka utländs-kapitalägare på marginalen får en avutländs-kastning på investeringar i Sverige som motsvarar det internationellt bestämda kapitalav-kastningskravet. Lönsamheten måste således vara tillräckligt hög för att ägarna, genom reala investeringar, ska öka kapitalutrust-ningen ungefär i takt med produktionsutvecklingen.
Lönsamhet och kapitalavkastning är i stort sett en spegelbild av arbetskostnaderna, vid en given produktionsvolym. Arbets-kostnadsnivån kan således vara ohållbart hög, om kapitalavkast-ningen är för låg, och vice versa. Det är därför principiellt möj-ligt att arbetskostnadsnivån avviker från sin jämviktsnivå, även om löneökningstakten inte ger anledning till någon oro om en för hög eller för låg inflation.
Att bedöma om arbetskostnadsnivån är i jämvikt i utgångs-läget är viktigt inför avtalsrörelsen 2007. Arbetsmarknadens parter kan påskynda och underlätta en eventuell anpassningspro-cess, så att arbetslösheten inte blir onödigt hög. Om arbetskost-nadsnivån i utgångsläget överstiger sin jämviktsnivå så kommer
de att anpassas förr eller senare, men sysselsättningsförlusterna under anpassningsperioden kan bli mindre om parterna tar an-svar för anpassningen. Om arbetskostnadsnivån var för hög, dvs. kapitalavkastningen för låg, skulle det produktiva kapitalet öka alltför långsamt i förhållande till produktionsutvecklingen.
Det skulle i princip ge avtryck i form av låga investeringar, svag sysselsättningsutveckling, låga vinster i näringslivet, stora omlo-kaliseringar till utlandet samt låga aktiepriser på bolag med verk-samhet i huvudsak i Sverige.
Konjunkturinstitutets diagnos av arbetskostnadsnivån 2006 i näringslivet i förhållande till sin jämviktsnivå baseras på fem ekonomiska indikatorer:
1. företagens egna bedömningar om lönsamheten, 2. direkta mått på arbetskostnaden,
3. direkta mått på kapitalavkastningen,
4. marknadens värdering av produktiva tillgångar på börsen och
Diagram 19 Arbetskostnadsandel i näringslivet Procent
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Diagram 18 Lönsamhet, nulägesomdöme i tillverkningsindustrin
Anm. Nettotalet är skillnaden mellan andelen företag som uppger att lönsamheten är god och andelen företag som anger att lönsamheten är dålig.
Källa: Konjunkturinstitutet.
5. investeringsnivån.
1. Positiva bedömningar av lönsamheten i tillverkningsindustrin
Näringslivets egna bedömningar ger en positiv bild av lönsamhe-ten 2006. Detta framgår exempelvis av diagram 18, som visar företagens uppfattningar av nuvarande lönsamhet i tillverknings-industrin. Diagrammet baseras på Konjunkturinstitutets Kon-junkturbarometer, där företagen anger om nuvarande lönsamhet bedöms vara god, tillfredsställande eller dålig. I den senaste kvar-talsundersökningen uppger nästan 80 procent av de tillfrågade företagen i tillverkningsindustrin att lönsamheten är tillfredsstäl-lande eller god.
Denna indikator tyder på att kapitalavkastningen är på en förhållandevis hög nivå. I jämförelse med det genomsnittliga lönsamhetsomdömet under den senaste tioårsperioden är netto-talet för närvarande högt. Följaktligen ger det ingen indikation om att arbetskostnadsnivån överstiger sin jämviktsnivå 2006.
2. Arbetskostnadsandelen avviker inte från det historiska genomsnittet
Arbetskostnadens andel av förädlingsvärdet i näringslivet är 2006 ungefär i nivå med genomsnittet 1980–2006 (se diagram 19). Arbetskostnadsandelen 2006 är klart över den lägsta nivå som rådde strax efter 1990-talets djupa konjunkturnedgång men också klart under de högsta nivåerna som kunde observeras just
innan denna nedgång och under 2001–2002. Det finns med andra ord stora konjunkturella svängningar i denna indikator. 10
Diagram 20 Arbetskostnadsandel och arbets-marknadsgap
Anm. Arbetskostnad i näringslivet minus genomsnitt 1980–2006.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Om arbetskostnadsandelen är hög i förhållande till resursut-nyttjandet skulle detta kunna tyda på en för hög arbetskostnads-nivå. Som framgår av diagram 20 finns ett relativt starkt sam-band mellan arbetskostnadsandelen och arbetsmarknadsgapet.11 Arbetskostnadsandelen var exempelvis högre 2001 jämfört med 1990 i förhållande till arbetsmarknadsgapet, vilket skulle tyda på en för hög arbetskostnad detta år. Arbetskostnadsandelen 2006 är dock lägre men något hög jämfört med arbetsmarknadsgapet.
Men arbetskostnadsandelen kan ändå sägas vara på en nivå som är förenlig med ett normalt resursutnyttjande.
Diagram 21 visar att arbetskostnaden i förhållande till det nominella förädlingsvärdet 2006 är på en historiskt normal nivå.
Detta är samma sak som att arbetskostnadsandelen 2006 är i nivå med det historiska genomsnittet, vilket visades i diagram 19.
Sammantaget ger arbetskostnadsandelen ingen indikation om att arbetskostnadsnivån avviker från sin jämviktsnivå 2006.
Diagram 21 Arbetskostnad och nominellt förädlingsvärde per arbetad timme Index, genomsnitt 1980–2006 = 100
06
Nominellt förädlingsvärde per timme
Anm. Nominellt förädlingsvärde per arbetad timme motsvaras av arbetsproduktiviteten multiplicerad med förädlingsvärdedeflatorn.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
3. Hög uppmätt kapitalavkastning
Ett direkt sätt att mäta kapitalavkastningen är att granska kvoten mellan näringslivets vinster och kapitalstocken. Kapitalstocken återspeglar de investeringar som skett i näringslivet under årens lopp. Kvoten mellan vinst och kapitalstock är den empiriskt bästa motsvarigheten till det i nationalekonomisk teori centrala begreppet kapitalavkastning, dvs. avkastning på investerat kapi-tal. Mätningar av kapitalstocken är dock bland de osäkraste inom ekonomisk statistik.
I diagram 22 visas kapitalavkastning enligt nationalräkenska-perna. Vinsten mäts som driftsöverskott minus kostnader för depreciering av kapitalet. Som framgår av diagrammet varierar kapitalavkastningen mer för tillverkningsindustrin än för hela näringslivet. Sammantaget indikerar diagrammet att kapitalav-kastningen för närvarande åtminstone inte understiger sitt jäm-viktsvärde, dvs. arbetskostnaden överstiger inte sitt jämviktsvär-de. Men kvaliteten i datamaterialet är låg. Indikatorn bör därför tolkas med stor försiktighet.
Diagram 22 Kapitalavkastning Procent
Anm. Kapitalavkastning = driftsöverskott (netto) dividerat med kapitalstock, löpande priser.
Brott i tidsserierna 1993.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
10 Arbetskostnadsandelen beror på hur kapitalintensiv produktionen är, vilket varierar från bransch till bransch. I en väl fungerande marknadsekonomi sker ständigt strukturförändringar som gör att vissa branscher så småningom av-vecklas och nya verksamheter dyker upp någon annanstans. Systematiska förändringar i näringslivets branschsammansättning påverkar den aggregerade arbetskostnadsandelen i jämvikt och kan således generera trender i jämvikts-nivån.
11 Arbetskostnadsandelen är justerad med den genomsnittliga nivån 1980–2006 för att göra jämförelsen tydligare.
4. Stark börsutveckling i Sverige
Diagram 23 Relativ börsutveckling
Index, genomsnitt 1987–2006 = 100, månadsvärden
05
Anm. Börsindex i Sverige dividerat med börsindex i omvärlden, gemensam valuta.
Källa: Reuters EcoWin.
Ovan analyserad arbetskostnadsandel och kapitalavkastning avspeglar vinstnivån i näringslivet 2006. Finansmarknadens vär-deringar på börsen återspeglar även placerarnas uppfattningar om framtida vinster. Börsvärderingar av näringslivets produktiva tillgångar förmedlar därför information om investerarnas värde-ring av den befintliga kapitalstocken. Om börsvärdevärde-ringarna är höga, är det produktiva kapitalet värdefullt och det är attraktivt att öka det genom investeringar. Låga börsvärderingar ger en motsatt signal.
Diagram 23 visar index för börsutvecklingen i Sverige gent-emot USA respektive euroområdet. Börskurserna är omräknade i gemensam valuta. Det svenska börsvärdet är för närvarande förhållandevis högt jämfört med såväl börsvärdet i USA som börsvärdet i euroområdet. Detta indikerar att avkastningen på reala investeringar i Sverige är förhållandevis högt, dvs. att ar-betskostnaden understiger sin jämviktsnivå.12
Diagram 24 Investeringar Procent av BNP, löpande priser
06
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
5. Normal investeringsnivå 2006
Nivån på näringslivets fasta bruttoinvesteringar är en ytterligare indikator för avkastningen på en marginell investering i förhål-lande till sin jämviktsnivå. De senaste nationalräkenskaperna uppvisar en tämligen bred uppgång av investeringarna i närings-livet. Denna uppgång motsvarar också historiska erfarenheter av likadana konjunkturella faser där produktionen börjar närma sig den potentiella nivån och kapacitetsutnyttjandet ökar. Näringsli-vets investeringar exklusive bostäder uppgår till 12 procent av BNP 2006, vilket är en normal nivå i förhållande till genomsnit-tet 1980–2006 (se diagram 24). Andelen är dock något lägre än i euroområdet men högre än i USA. Slutsatsen är att arbetskost-nadsnivån ligger förhållandevis nära sin jämviktsnivå enligt den-na indikator.
Sammanfattande slutsats
De fem indikatorerna på arbetskostnadsnivån i förhållande till sin jämviktsnivå i utgångsläget 2006 tyder på att kapitalavkast-ningen ligger på, eller möjligen något över, sin jämviktsnivå, dvs.
arbetskostnadsnivån ligger på, eller möjligen något under, sin jämviktsnivå. Indikatorerna är dock mycket osäkra. Det är sär-skilt svårt att rensa bort effekter av varierande resursutnyttjande.
Slutsatsen är därför att det inte går att identifiera en ojämvikt som bör beaktas och åtgärdas i arbetsmarknadsparternas för-handlingar om de närmaste årens löneökningar.
12 Svenska börsvärden är dock en bristfällig indikator på lönsamheten av investeringar i Sverige eftersom de även återspeglar kapitalstock och vinster i utlandet. Även denna indikator bör därför tolkas med stor försiktighet.
DETTA AVSNITT I KORTHET
Arbetskostnadens jämviktsnivå är den nivå som gör att av-kastningen på en investering i Sverige är lika stor som i om-världen, dvs. motsvarar det internationellt givna kapital-avkastningskravet.
Näringslivets egna bedömningar av lönsamheten är positiva.
Arbetskostnadsandelen 2006 ligger nära sitt historiska ge-nomsnitt.
Kapitalavkastningen är snarast högre än sitt historiska ge-nomsnitt men indikatorn är särskilt osäker.
Marknaden värderar börsen i Sverige förhållandevis högt.
Investeringsnivån är normal för konjunkturläget och ligger nära sitt historiska genomsnitt.
Slutsatsen är att arbetskostnadsnivån 2006 bedöms vara nära sin jämviktsnivå.