92 Se Freeman, R. och R. Oostendorp, “Wages around the world: pay across occupations and countries”, Working Paper 8058, NBER, 2000.
93 Se avsnitt 5.2 ”Förklaringar till ökad lönespridning internationellt” för en fördjupad diskussion.
DETTA AVSNITT I KORTHET
Lönespridningen har ökat i de flesta OECD-länder under de senaste decennierna.
USA tillsammans med Kanada, Österrike och Storbritannien har störst lönespridning.
Sverige har låg lönespridning, trots att spridningen ökat från 1980-talets början.
5.2 Förklaringar till ökad lönespridning internationellt
Den internationella trenden med ökad lönespridning har gett upphov till en forskning om tänkbara orsaker. I figur 6 samman-ställs de viktigaste orsakerna till den ökade lönespridningen upp-delade i förklaringar som betonar förändringar i efterfrågan re-spektive utbud av olika typer av arbetskraft och förklaringar som betonar institutionella faktorer.
Figur 6 Lönestrukturens bestämningsfaktorer
Teknologi Internationell handel
Organisationsformer
Efterfrågan av olika typer av arbetskraft
Utbildningssystem
Utbud av olika typer av arbetskraft
Lönestruktur
Institutioner
Fackföreningar Löneförhandlingssystem Lagstiftning
Av de förklaringar som betonar förändringar i efterfrågan av kvalificerad arbetskraft framhålls emellanåt ökad internationell handel som den viktigaste orsaken till ökad lönespridning. Hy-potesen är att ökad internationell handel medför utflyttning av enklare produktion från industriländer, vilket tenderar att minska de relativa lönerna för mindre kvalificerad arbetskraft i industri-länderna. Hypotesen om att ökad konkurrens från låglöneländer har minskat de relativa lönerna för mindre kvalificerad arbets-kraft baseras på utrikeshandelsteorin.94 Utgångspunkten för teorin är att industriländer har en hög andel kvalificerad arbets-kraft medan utvecklingsländer har en hög andel mindre kvalifi-cerad arbetskraft.
Enligt den inflytelserika s.k. Heckscher-Ohlin-modellen leder utrikeshandel till att länder i allt högre grad specialiserar sig på produkter som tillverkas med hjälp av produktionsfaktorer som länderna har relativt gott om. Ett land som har en stor andel kvalificerad arbetskraft kan producera kvalificerade produkter till lägre relativ kostnad, jämfört med länder som har låg andel ut-bildad arbetskraft. Det är därför naturligt att industriländer främst producerar kvalificerade produkter och exporterar dessa i utbyte mot produkter som kräver intensivare insats av mindre kvalificerad arbetskraft. Handel med kvalificerade produkter kommer att ske om världsmarknadspriset på dessa överstiger det pris som skulle gälla på hemmamarknaden utan handel. För industriländer innebär utrikeshandel enligt denna teori därför stigande relativpriser på kvalificerade produkter. Export av dessa
94 För en grundläggande introduktion till utrikeshandelsteorin se t.ex.
Krugman, P, och M. Obstfeld, International economics, theory and policy, Addison-Wesley, 2006.
produkter innebär högre efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, vilket driver upp lönen för kvalificerad arbetskraft jämfört med lönen för mindre kvalificerad arbetskraft i industriländerna.
Minskade kommunikations- och transportkostnader samt fär-re handelshinder i kombination med att nya länder integfär-rerats i världshandeln kan bidra till att utbudet av produkter från länder med riklig tillgång på mindre kvalificerad arbetskraft ökar. Detta innebär att världsmarknadspriset på mindre kvalificerade pro-dukter och tjänster faller. Givet specifika antaganden95 innebär utrikeshandelsteorins s.k. faktorprisutjämingsteorem att prisfallet på mindre kvalificerade produkter leder till att lönerna pressas neråt för den mindre kvalificerade arbetskraften. Den ökade världshandeln kan på detta sätt leda till ökad lönespridning i industriländerna. Om löner är trögrörliga nedåt, exempelvis genom minimilönenivåer eller höga reservationslöner, kommer justeringarna delvis att ske genom att sysselsättningen för den mindre kvalificerade arbetskraften minskar.
Utrikeshandelsteorins förklaring till den ökade lönesprid-ningen har dock ifrågasatts. För det första påverkas faktorpriser-na i ett land inte enbart av konkurrens från andra länder. Skill-nader i tillgång till olika teknologi samt tillgång till viktiga mark-nader spelar en viktig roll. Detta skulle innebära en mera begrän-sad press neråt på lönerna för mindre kvalificerad arbetskraft, än i fallet med fullständig faktorprisutjämning. För det andra så får teorin endast svagt stöd i många empiriska studier av effekter av handel och utländska direktinvesteringar på arbetskraftefterfrå-gan i hemlandet. Studierna visar att effekterna är förhållandevis små. Sammantaget bidrar dessa observationer till att det är svårt att dra några starka slutsatser om i vilken mån ökad internatio-nell handel har bidragit till den ökade lönespridningen.96
En annan förklaring, som också utgår från förändringar i ef-terfrågan på olika typer av arbetskraft, betonar i stället den tek-niska utvecklingen som den centrala drivkraften bakom den ökade lönespridningen. Utgångspunkten är att den tekniska ut-vecklingen, främst datoriseringen, har förändrat produktionsme-toderna i industriländerna på ett sätt som har ökat efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Exempelvis har datoriseringen underlät-tat en automatisering av rutinmässiga arbetsuppgifter som tidiga-re utfördes manuellt, samtidigt som den har gjort det lönsamma-re att skräddarsy produkter efter kundens behov och att utveckla
95 Faktorprisutjämningsteoremet förutsätter att länderna har tillgång till samma teknologi och frånvaro av såväl handelskvoter som tull- och
transportkostnader.
96 Se t.ex. Ekholm, K. och K. Hakkala, “Hur påverkar handel och utflyttning av produktion den svenska arbetsmarknaden”, Ekonomisk Debatt, nr 4, 2006.
eller Feenstra, R. och G. Hanson, “The impact of outsourcing and high technology capital on wages: estimates for the United States, 1979-1990”, Quarterly Journal of Economics, No. 114 (3), 1999 eller Katz, L. och D. Autor,
”Changes in the Wage Structure and Earnings Inequality” i Ashenfelter, O. och D. Card, Handbook of Labor Economics, Vol 3A, Elsevier Science, North-Holland, 1999.
nya produkter.97 Den ökade relativa efterfrågan på kvalificerad jämfört med mindre kvalificerad arbetskraft har ökat relativlö-nerna för kvalificerad arbetskraft och därigenom ökat lönesprid-ningen. Det som talar för denna teori är dels att introduktionen av datorer och den ökande lönespridningen sammanfaller tids-mässigt. Efter att persondatorerna introducerades i USA i slutet av 1970-talet började lönespridningen öka. Vidare tyder forsk-ningsresultat på att det finns en korrelation mellan utbildning och datoranvändande. Personer med högre utbildningsnivå ten-derar i högre grad att använda datorer i sitt arbete, vilket talar för att datoranvändning och kvalificerad arbetskraft är komplement till varandra. Även vid samma utbildningsnivå är personer olika bra på att utnyttja de tekniska framstegen, vilket kan öka sprid-ningen av produktivitet och löner mellan individer. Förklaringen att sammansättningen av arbetskraftsefterfrågan påverkas av teknisk utveckling framstår som något tillförlitligare än teorin om ökad internationell handel, eftersom inga observationer di-rekt talar emot den. Troligen har båda faktorerna betydelse.
Det finns även andra faktorer som kan förklara ökad efter-frågan på kvalificerad arbetskraft. En förklaring tar fasta på att organisationsformerna har förändrats.98 Tidigare var produktio-nen i högre grad uppbyggd så att arbetstagarna utförde vissa väl avgränsade uppgifter, s.k. ”tayloristiska” organisationer. Under de senaste decennierna har flexibla organisationsformer blivit allt vanligare. Dessa ”holistiska” organisationer kännetecknas exem-pelvis av lagarbete och arbetsrotation, färre beslutsnivåer och decentraliserat ansvar samt ökade krav på kontinuerlig inlärning hos arbetskraften.99 När sådana organisationer blir allt vanligare tenderar efterfrågan på kvalificerad arbetskraft att öka eftersom denna torde vara bättre lämpad för sådana mer komplexa ar-betsuppgifter. Teorin kan ses som ett komplement till de ovan diskuterade förklaringarna. Teknisk utveckling kan t.ex. genom landvinningar inom IT-området ha drivit på utvecklingen mot
”holistiska” organisationsformer. Den ökande internationella handeln kan ha gjort det möjligt för industriländernas företag att skifta till produkter och produktionsprocesser som kräver ”ho-listiska” organisationsformer, medan mer rutinmässig produk-tion utlokaliseras till andra länder.
Ytterligare en förklaring till ökad lönespridning fokuserar på förändringar av institutionella faktorer. I synnerhet har forsk-ningen betonat betydelsen av anslutningsgrad i fackföreningar,
97 Katz, L. och D. Autor, ”Changes in the Wage Structure and Earnings Inequality” i Ashenfelter, O. och D. Card, Handbook of Labor Economics, Vol 3A, Elsevier Science, North-Holland, 1999.
98 Lindbeck, A. och D. Snower, ”Multitask Learning and the Reorganization of Work: From Tayloristic to Holistic Organization”, Journal of Labor Economics, No. 18, 2000.
99 Med en holistisk organisationsprincip menas att arbetsorganisationen är mer flexibel, med ökade möjligheter för enskilda individer eller arbetsgrupper att fatta självständiga beslut, och med ett större inslag av olika typer av arbetsuppgifter. Vilket kan jämföras med en tayloristisk arbetsorganisation, som har ett större inslag av övervakning, kontroll och avgränsade arbetsuppgifter.
graden av centraliserade löneförhandlingssystem samt nivåer för minimilöner. Därvid identifieras två möjliga orsaker för den ökade lönespridningen i USA.100 För det första sänktes den fede-rala minimilönen (realt) i USA under perioden 1979–1988, vilket kan förklara den ökade spridningen i den nedre delen av löne-fördelningen. För det andra minskade antalet fackföreningsan-slutna i USA. Dessa två orsaker kan dock knappast förklara den ökade lönespridningen i den övre delen av inkomstfördelning-en.101
DETTA AVSNITT I KORTHET
Forskningen om tänkbara orsaker till en ökad lönespridning i industriländerna kan delas in i förklaringar som betonar förändringar i utbudet av och efterfrågan på olika typer av arbetskraft, samt förändringar av institutionella faktorer.
Ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft jämfört med efterfrågan på mindre kvalificerad arbetskraft förklaras bl.a.
av ökad internationell handel och den tekniska utvecklingen.
Den senare förklaringen bedöms ha ett något starkare stöd än den första förklaringen.
Forskningen har inte tydligt kunnat identifiera en enskild orsak till den ökade lönespridningen. Troligtvis beror den ökade lönespridningen på flera olika faktorer.