6.3 Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärka
6.3.4 Arbetsledningens roll i jämställdhetsarbetet
Arbetsledningen har en stor uppgift att fylla när det gäller utvecklandet av jämställdhetsarbetet på förskolorna. Forskning visar att de ledningsansvariga inte prioriterar utbildning som handlar om genus- och könsrollsfrågor. Det krävs att rektorer/arbetsledare uppvisar ett engagemang och intresse inom området för att pedagoger skall få denna kompetens. Finns inte detta intresse hos dem kan konsekvenserna bli att de har svårt att se bristen på kompetens och argumentera för fortbildning inom detta område (Jämställd förskola 2006). I tolkningen av intervjupersonernas svar gick det att utläsa att det finns arbetsledare, som stöttar de anställdas tankar kring jämställdhetsarbetet och ger dem tid och fortbildning för att kunna arbeta vidare med jämställdhet. Samtidigt kom det fram att vissa arbetsledare saknar intresse att jobba aktivt med dessa frågor och att pedagogerna inte får den respons de behöver för att gå vidare.
De var intresserade och de ville att vi skulle skriva om det i kvalitetsrapporter och så och jag tycker att de uppmuntrade oss att hålla på med detta (förskollärare, Äpplet).
Ingenting mer än att ge oss information om de där föreläsningarna (förskollärare, Päronet). Hon stöttar men jobbar inte aktivt själv (förskollärare, Plommonet).
Ganska lite får jag säga (förskollärare, Plommonet).
Enligt genuspedagogen i Falkenbergs kommun behöver arbetsledare/rektorer lyfta frågan i olika forum för att ständigt hålla den aktuell. Detta är annars en fråga som kommer längre ner på dagordningen eftersom det är många områden som pedagoger i förskolan skall arbeta med.
7 Diskussion
Av intervjuresultaten framgår att de pedagoger som fått handledning i Falkenbergs kommun och de pedagoger, som arbetar med genusfrågor i Hyltes kommun har en större medvetenhet i dessa frågor jämfört med övriga pedagoger. Analysresultaten åskådliggör hur pedagogerna på de förskolorna arbetar aktivt med jämställdhetsarbetet och har en medveten tanke i sitt arbetssätt. Detta tror vi beror på att dessa pedagoger har fått den kompetens som behövs för att kunna arbeta med jämställdhetsuppdraget. Vi ser gemensamma mönster hos de pedagoger som fått handledning i Falkenberg och de pedagoger som bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete på förskolan i Hylte. De ger entydiga svar om vad det är som påverkar barns könsrollsuppfattning och anser att det handlar mycket om pedagogens förhållningssätt och bemötandet av barnen.
Jämställdhetsarbetet får inte bara handla om att personalen fortbildar sig på det teoretiska planet utan att omsätta denna kunskap till praktisk pedagogik. För om inte barnen berörs av pedagogernas kunskap i form av bland annat förändrat förhållningssätt förlorar arbetet i mångt och mycket mening (SOU 2006:75 s. 125).
Vi kan också utläsa skillnader i intervjusvaren hur pedagogerna praktiskt går tillväga för att arbeta med jämställdhetsfrågor. Olika metoder har använts för att upptäcka könsrollsmönster i barngruppen. Pedagoger som inte fått handledning har gjort observationer av barnen vid enstaka tillfällen med genus i fokus, men är inte medvetna om vilka arbetsmetoder de skall använda för att motverka de traditionella könsmönstren. Däremot har handledningsgruppen och förskolan som arbetar aktivt i Hylte använt sig av olika observationsmetoder och analyserat dem, vilket har lett till förändring av verksamheten. Ett mönster som vi kan se hos de pedagoger som har fått större insikter och kunskaper är att de anser att observationer av varandra är en bra metod för att få syn på sig själv. De är medvetna om att de måste titta på sig själva och hur de bemöter barnen för att sedan kunna gå vidare. Att pedagoger observerar varandra för att upptäcka könsrollsanpassat beteende har inte förekommit hos övriga pedagoger i Falkenberg och Hylte. Återigen beror detta troligen på för lite kunskaper inom området.
Syftet med arbetet har varit att undersöka hur jämställdhetsarbetet ser ut på förskolor i Hyltes och Falkenbergs kommuner men också att ta reda på om det finns något behov av fortbildning hos pedagogerna. Anledningen till valet av just de här två kommunerna beror på att forskarna själva arbetar som pedagoger på förskolor i dessa två kommuner. Falkenbergs kommun har under två års tid haft ett projekt riktat mot detta område och vi avsåg att se om medvetenheten kring dessa frågor var högre där i jämförelse med Hylte som inte haft samma fokus på frågan. Vid val av metod tyckte vi att intervjuer skulle ge oss möjligheter att få veta hur intervjupersonerna tänker, samt vilken kunskap och erfarenhet de har inom området. Fördelar med intervjuerna var att vi hade ett omfångsrikt material att bearbeta och analysera. Vi upptäckte dock att det finns nackdelar med intervjuer och ibland tolkade vi det som att undersökningspersonerna ville svara på ett visst sätt för att forskarna skulle bli tillfredsställda med svaret. Särskilt kring fråga tolv när intervjupersonerna graderade jämställdhetsarbetet i en skala mellan ett och tio och analysen av intervjuresultaten visade att de flesta pedagoger värderade jämställdhetsarbetet högt. Däremot prioriterades området på en lägre nivå i den skriftliga prioriteringslistan. Vi funderade kring om deltagarna i undersökningen verkligen tyckte det var viktigt eller svarade de så för att göra forskaren nöjd.
Vi är medvetna om att resultatet kanske hade blivit annorlunda om samma undersökning hade gjorts om på andra förskolor i dessa två kommuner. Vi redogör varken för pedagogers ålder, kön eller arbetslivserfarenhet eftersom kommunernas verkliga namn finns med i undersökningen, detta för att säkerställa deltagarnas anonymitet. Vår reflektion är att deltagarnas intresse av att utvecklas i sitt arbete påverkar vilken fortbildning som man väljer att delta i, därför anser vi att ålder och kön inte var en nödvändig faktor att redovisa. Förskolornas placering i de två kommunerna och sammansättning av barngruppen kan också ha påverkat resultatet.
Vi anser att undersökningen bekräftar delegationens slutsatser att det är kunskaper som saknas hos pedagogerna på förskolan för att kunna arbeta effektivt med jämställdhet. Utredningen Jämställd förskola (SOU 2006:75), visade också att arbetsledningen måste vara aktiv och driva frågan för att de verksamma pedagogerna ska inse vikten av uppdraget. De flesta pedagogerna i vår undersökning saknar engagemang från ledningen och efterlyser intresse i frågan.
Skolledarna har stor betydelse för hur framgångsrikt ett förändringsarbete blir. Om de signalerar att jämställdhet inte är en viktig fråga så kommer den attityden troligtvis få negativa effekter ute på förskolorna (SOU 2006:75 s. 133).
Efter vår undersökning har vi förstått att det finns många områden som verksamma pedagoger i förskolan bör studera ur ett jämställdhetsperspektiv. Framför allt handlar det om att inse vilken betydelse man som pedagog har i barnens socialiseringsprocess och därmed också i deras genusskapande. Vilka signaler sänder jag medvetet eller omedvetet till barnen om vad som är typiskt för pojkar respektive flickor?
Förskolan har varit en föregångare inom många pedagogiska områden och genom större insikter kan även detta område innefattas. För att kunskaperna skall öka måste frågan prioriteras och möjligheter till fortbildning skapas. Litteraturstudier och föreläsningar för redan verksamma pedagoger och arbetsledare/rektorer i förskolan, men även en ökad kunskap inom området till dem som läser till blivande lärare inom förskolan. Kunskaper som skall innefatta de grundläggande jämställdhetsbegreppen men även kunskap om hur man bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete på den förskola där man är verksam. Alla pedagoger behöver få redskap för att kunna upptäcka traditionella könsmönster och därefter bryta dem och skapa en större tolerans för vad som är ”typiskt” flickaktigt och pojkaktigt.
Pedagoger behöver också få insikt i hur miljön och de aktiviteter som erbjuds barnen skapar ”kön”. Hur kan man förändra verksamheten så att den blir lika lockande för pojkar som flickor? Vad sänder leksakerna för signaler till barnen? Vad ”tränas” barnen i när de leker i dockvrån respektive byggrummet och vilka barn befinner sig där? Det är många områden som behöver tittas över i förskolans verksamhet så att vi kan uppfylla läroplanens intentioner om att bryta de traditionella könsmönstren och könsrollerna.
Förskolans pedagoger måste erbjudas mer tid till att reflektera över sin praktik. Tid till reflektion ger nya insikter som i sin tur kan skapa förändringar av verksamhetens innehåll och miljö. Det är även viktigt att de verksamma arbetsledarna/rektorerna skapar möjlighet för samtal kring pedagogiska frågor i olika forum. Samtal som kan leda till insikter om att förskolans verksamhet kan bedrivas på många skilda sätt men att alla har utgångspunkt i vårt styrdokument Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet). Samtal och dialog är nödvändigt för att systematiskt kunna granska och förbättra sin verksamhet. Att besöka varandras verksamheter
och med ord få berätta för kollegor och andra pedagoger vilka tankesätt som finns bakom verksamheten, är ett utmärkt sätt att ge pedagoger möjlighet att begrunda sin egen praktik.
Om vi skulle göra om undersökningen och haft mer tid till vårt förfogande hade vi försökt använda oss av fler metoder t.ex. att göra observationer i förskolornas barngrupper men även att observera pedagogerna. Det skulle också vara intressant att göra djupintervjuer med arbetsledarna för att få reda på hur viktigt de anser att jämställdhetsarbetet på förskolorna är. En annan fråga att undersöka är deras syn på hur fortbildning inom detta område ska genomföras. Bör den ske centralt för alla pedagoger i kommunen eller ska varje enskild arbetsledare ta ansvar för att pedagogerna har tillräckliga kunskaper i detta ämne.
Jämställdhet mellan könen är en ständigt aktuell fråga, som uppmärksammas och diskuteras i media. Dzedina (2007-11-16) är författare till artikeln ”Julens ljus hamnar på pojkarna” i Lärarnas tidning. Där redogör hon för Wennergrens kommande magisteruppsats som handlar om julkalendrarna i TV på 2000 talet ur ett genusperspektiv. I uppsatsen framkommer att flickor/kvinnor i julkalendrarna värderas olika jämfört med pojkar/män. Det kvinnliga könet värderas genom hur de ser ut, låter och gör medan det manliga könet beskrivs utifrån det de gör, äger och har. Enligt Wennergren kommer det att ta tid att förändra innehållet i julkalendrarna, eftersom genusfrågan innebär en strukturfråga och värderingsfråga när det gäller normer. För att lägga märke till skillnaderna och börja reflektera över dem fordras det att man sätter på sig genusglasögon. SVT tycker att det finns en medvetenhet i genusfrågor hos dem och vill lyfta fram både pojkar och flickor som medverkar i programmen. De medger att det har funnits en lång tradition med killar i huvudrollen men att det är en tjej som är huvudrollsinnehavare detta år. Återigen upplever vi det som att det finns kunskapsbrister ute i samhället om hur man arbetar med jämställdhetsfrågor.
Kunskaper om genus och jämställdhet ger människor redskap för att förändra sitt förhållningssätt mot flickor och pojkar. Kunskaperna bidrar även till att samhället får en större tolerans mot olikheter. Varje liten människa är unik och har stor potential till att utvecklas för att ”förankra de värden som vårt samhälle vilar på, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla mänskors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta” (Lpfö 1998 s. 3).
8 Referenslista
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken- för småskaliga forskningprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dzedina, Annika (2007). ”Julens ljus hamnar på pojkarna”. Lärarnas tidning, 18, s.26.
Gannerud, Eva (2001). Lärarens liv och arbete i ett genusperspektiv. Stockholm: Liber AB. Gannerud, Eva red. (2003). ”Våga bryta mönstret” – uppsatser kring jämställdhetsprojekt IPD-rapporter Nr 2003:09 Göteborgs universitet.
Hartman,Jan (1998). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet – en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber AB Hirdman, Yvonne (2001). Genus – om det stabilas förändliga former. Malmö: Liber AB. Johansson, Annika (2007). Genusmedveten pedagogik i förskolan – aktionslärande en möjlig
väg. Magisteruppsats, Högskolan Halmstad.
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB
John, Charlotta & von Sabljar, Pamela (2003). Elfte steget – vägen dit. En metodbok för
praktiskt jämställdhetsarbete i förskola/skola. ISBN:91-631-4015-2.
Josefson, Helena (2005) Genus – hur påverkar det dig? Stockholm: Natur och kultur. JämO. Statistik – hur ser det ut i Sverige?
http://www.jamombud.se/omjamstalldhet/statistik.asp (tillgänglig 2007-11-05).
Langreús, Åsa & Nilsson, Helén (2006). Flickor är pojkar är flickor är…- en undersökning
om jämställdhet i förskola och skola. Examensarbete 10 poäng Malmö högskola.
Lind, Ulla (2001). Positioner i svensk barnpedagogisk forskning- en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Magnusson, Helena (2005). Det luddiga genusperspektivet C-uppsats i pedagogik Högskolan Kristianstad.
Månsson, Annika (2000). Möten som formar Institutionen för pedagogik Lärarhögskolan i Malmö.
Begreppssök: genus, könsroll, jämställdhet
Nationalencyklopedin,http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1
(tillgänglig 2007-10-29).
Nelson, Anders & Nilsson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber AB.
Nordberg, Marie red. (2005). Manlighet i fokus. Stockholm: Liber AB.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB.
Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor & ömsinta killar. Lärarförbundets förlag
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Regeringskansliet (2007). Jämställdhet i förskolan – metoder och möjligheter. Stockholm: Fritzes.
Regeringens proposition En förnyad lärarutbildning (1999/2000:135).
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog IPD-rapporter Nr 2000:23 Göteborgs universitet.
Skolverket (1999). Olika på lika villkor, en antologi om jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber.
Skolverket (2004). Förskola i brytningstid. Stockholm: Skolverket rapport:239.
SOU 2004:115 Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans
pedagogiska arbete. Delbetänkande av delegationen för jämställdhet i förskolan.
Stockholm: Fritzes.
SOU 2006:75. Jämställd förskola- om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans
pedagogiska arbete. Slutbetänkande från delegationen för jämställdhet i förskolan.
Stockholm: Fritzes.
Svaleryd, Kajsa (2002). Genuspedagogik. Stockholm: Liber.
Tallberg Broman, Ingegerd (2002).Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Ubysz, Anna (2007) Genus och jämställdhet i förskolan Magisteruppsats: Malmö högskola.
Utbildningsdepartementet (1998). Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket och CE Fritze´s. AB.
Utbildningsdepartementet (1994). Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket och CE Fritze´s. AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Bilaga A
Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle2007-08-09
Hej!
Vi heter Christina Vingeskog och Anna Lena Bergström och studerar vid lärarutbildningen på Malmö högskola till lärare i förskola/förskoleklass. Vi avser i vårt examensarbete (80 p) göra en studie av jämställdhetsarbete i förskolan. Undersökningen är en jämförelse mellan
förskolor i Hyltes kommun och Falkenbergs kommun. Vi har tänkt intervjua några pedagoger i de båda kommunerna om deras tankar och erfarenhet kring dessa frågor. Samtalet kommer alltså att beröra såväl ditt pedagogiska jämställdhetsarbete med barnen men också
jämställdhetsarbetet på förskolan som en del av en kommunal organisation.
Vi vill gärna att du medverkar i denna studie och dina kunskaper och synpunkter är av högsta vikt för vår undersökning. Alla uppgifter vi får in kommer att behandlas anonymt, materialet kommer inte att användas i något annat syfte än i vårt examensarbete. Det är viktigt att vi får in ett så stort underlag som möjligt för att undersökningen skall kunna bidra till att
vidareutveckla jämställdhetsarbetet på förskolorna i framtiden.
Din medverkan är som du säkert förstår av yttersta vikt för att vår studie skall kunna
genomföras då just du tillhör vårt urval. Därför kommer vi att ta kontakt med dig under vecka 34 för att få en bekräftelse på din medverkan samt bestämma tid och plats för intervju.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar
Bilaga B
Intervjufrågor till pedagoger
1. Hur länge har du arbetat som pedagog? Vilken yrkeskategori tillhör du? 2. Har du jobbat på fler förskolor än denna?
3. Vad betyder ordet jämställdhet för dig? Vad tolkar du in i begreppet genus? Vilken är skillnaden mellan dessa begrepp enligt dig?
4. Beskriv gruppdynamiken i din nuvarande barngrupp. Vilka könsrelaterade mönster ser du? Tilläggsformulering: Beskriv barngruppen och den lek som dominerar i daglig lek?
5. Hur arbetar du just nu för att verka för jämställdhet mellan flickor och pojkar? Hur skulle du vilja arbeta? Finns någon handlingsplan som ni på förskolan eller
kommunen fastställt för jämställdhetsarbetet bland såväl barn som anställda? 6. Vad påverkar främst barns könsrollsuppfattning enligt ditt sätt att se på det? 7. Har ni har använt er av särskilda observationsmetoder för att upptäcka
könsrollsmönster i barngruppen? På vilket sätt har ni då gått till väga? Har det lett till några förändringar i ert arbete?
8. Har det hänt att ni använt er av särskilda observationsmetoder för att upptäcka könsrollsanpassat beteende hos pedagoger?
9. Vad beaktas främst vid inköp av leksaker i ert arbetslag?
10. Vilka principer gäller för inköp eller lån av böcker? Vilka syften och mål finns för sagostunden?
11. Vilka principer försöker du använda när du fördelar ordet t.ex. vid samling, måltider eller organiserade aktiviteter?
12. Hur viktigt anser du att jämställdhetsarbetet är för dig? Skala 1-10. 1 värderas högst 13. Lista med prioriterings möjlighet – visas vid intervjun
14. Hur mycket fortbildning har du tagit del av som berör jämställdhet? Vilka konsekvenser har denna fortbildning gett konkret?
15. Vilken fortbildning skulle du vilja ha för att få större förståelse och medvetenhet kring jämställdhetsfrågor?
16. På vilket sätt bidrar arbetsledningen med utvecklandet av idéer kring jämställdhetsarbetet på din förskola?
17. Vilka nya infallsvinklar och förändringar konkret i det pedagogiska arbetet har projektet ”Jämt och ständigt” givit dig?