Pedagogerna som vi intervjuat på förskolorna i de utvalda kommunerna, Falkenberg och Hylte är medvetna om att jämställdhetsuppdraget finns med i Förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet 1998). Arbetsområdet har dock olika prioritet i de båda kommunerna. Falkenbergs kommun har satsat på utbildning och handledning för olika arbetslag i sin kommun genom projektet Jämt och ständigt. Det är även ett målområde som finns med i kommunens kvalitetsredovisning. Det framkom under intervjuerna att det fanns en förskola i Hylte där jämställdhetsarbetet bedrivits mer aktivt sedan 1999. Pedagogernas egna intressen har bidragit till att det finns kunskap inom området att motverka könsmönster.
6.1.1 Tydliga traditionella könsrollsmönster
De intervjuade pedagogerna ser tydliga könsrollsmönster i sina barngrupper, tydligast blir de i de grupper där det finns barn i åldrarna 3-5 år. Pedagogerna är medvetna om att pojkar och flickor leker, aktiverar sig och delar upp sig i enkönade grupper.
Jag kan se könsrelaterade mönster. Generellt tar pojkar mer plats, precis som man läser, pojkar som tar för sig. Inte alla pojkar men pojkarna tar och får mycket tid av oss (barnskötare, Äpplet).
Men man märker ju skillnad på hur pojkarna tar i dockorna och hur flickorna tar i dem. Pojkarna tar ju ofta lite hårdare och liksom bara slänger ner dem. Flickorna är ju mer omvårdande och lite mer ömma och så (förskollärare, Plommonet).
Men jag kan säga så mycket, att det är ganska så mycket, att flickorna leker med flickorna och pojkarna med pojkarna (förskollärare, Päronet).
Svaren ligger i linje med den forskning som vi har refererat till. Enligt Svaleryd (2002) är leken tidigt könsstereotyp när valet är fritt och detta leder till begränsningar av pojkar och flickors erfarenheter och lärande. Ett tidigt könsstereotypt mönster får förmodligen stor betydelse för hur flickor och pojkar formar sin framtid.
De pedagoger som arbetar med barn i ålder 1-3 år ansåg att det inte lika tydligt framstår könsrelaterade mönster i barnens lekar. Barn i de tidigare åldrarna leker mer gränsöverskridande eftersom de fortfarande inte utvecklat sitt samspel i leken.
Men jag tycker i alla fall inte som barngruppen är idag, med 1-3 åringarna, att det är könsrelaterat, rörelse det har både flickor och pojkar väldigt mycket. Det har ju säkert att göra med åldern att man har precis kommit på att använda sin kropp och då behöver man röra på sig (förskollärare, Plommonet).
Det finns många faktorer som påverkar barns könsrollsuppfattning enligt pedagogerna vi intervjuat. De flesta ansåg att det är barnens föräldrar, andra vuxna förebilder, tv, media, reklam och kläd- och leksaksbranschen som ger störst intryck.
Jag tror att man påverkas väldigt mycket av vårt samhälle framför allt föräldrarna och de påverkar i sin tur barnen vad man köper vad man inte köper vad man kan göra när man är flicka eller pojke, kläder allt. Tyvärr är det så (förskollärare, Äpplet).
Jag tror att föräldrarna påverkar dem mest, det kan man se och höra. Sen tror jag att vi kan vara en viktig del av det, annars tror jag att det är föräldrarna och de vuxna som de omger med sig där hemma som i första hand påverkar. Och även massmedia, filmer och tv som de ser påverkar nog mycket (förskollärare, Päronet).
Förväntningar från föräldrar, kamraterna, de runtomkring och kontaktnät. Men sedan är det reklam, TV, litteratur alltså barnböcker och säkert vi personal i förskolan (förskollärare, Plommonet).
Sedan tycker jag och det tror jag du håller med om när dina barn var små att både leksaker och barnkläder var mer likformiga förr. Nu är det ju väldigt uppdelat (förskollärare, Plommonet).
Men även många pedagoger gav uttryck för att de som pedagoger har en stor del i hur barnen formas till flicka respektive pojke. Allra tydligast gav de pedagoger som fått handledning signaler om att de är medskapare av kön. Men även de pedagoger som arbetat med genusfrågor i Hyltes kommun ansåg att deras förhållningssätt påverkar barns könsrollsuppfattning.
Men framförallt arbetar jag med mig själv och det måste man göra hela tiden, hur man bemöter vad man förväntar, vilka förväntningar man har på barnen. Det gäller att hela tiden tänka snäppet före, innan man säger något, innan man gör något, att man har detta med genus och jämställdhet i bakhuvudet (förskollärare, Äpplet).
6.1.2 Värdering av könsrolluppdraget
Under intervjuerna fick pedagogerna möjlighet att muntligt värdera, i en skala mellan ett och tio där ett var av högsta vikt, hur angeläget jämställdhetsarbetet var för dem i deras uppdrag. Det framkom att alla intervjuade utom en värderade detta uppdrag på den övre skalan mellan ett och fem. De som hade mer kunskap värderade området något högre.
Jag tycker det är jätteviktigt, 1 skulle jag vilja säga. Ju mer man läser och ju mer man kan om det ju viktigare. Jag tycker att det är grunden, allas lika värde, att alla får samma möjligheter (förskollärare, Äpplet).
För mig är det jätteviktigt. Jag tycker det är jättespännande och jätteroligt. Jag tror att det är så oerhört viktigt i vårt samhälle att börja någonstans (förskollärare, Äpplet).
Viktigaste är att varje barn blir bekräftat, då kommer jämställdheten automatiskt (barnskötare, Plommonet).
De fick även fylla i en skriftlig prioriteringslista (bilaga C) där en av punkterna var jämställdhetsuppdraget. Där blev resultatet något annorlunda. Pedagogerna ansåg att alla områden var av vikt och att läroplanen är omfattande. Prioriteringslistan innehöll allt för många påståenden som var snarlika enligt flera av de intervjuade och de hade svårt att ta ställning till hur de skulle prioritera bland punkterna.
Tabell 6.1.2:1
Fh står för den grupp pedagoger i Falkenberg som fått handledning. F står för grupp pedagoger i Falkenberg utan handledning.
H står för Hyltes pedagoger.
Intervjupersonerna har prioriterat områdena i tabellen, där ett är viktigast och sju minst prioriterat. Streck, –, innebär att det är ett område som ligger utanför listan.
Att stödja det enskilda barnets identitet och trygghet är det område som sammanlagt prioriterats högst. Många pedagoger ansåg att om inte barnet var trygg i sig själv kan inga andra mål i läroplanen uppnås. Att sedan främja leken ansåg flera pedagoger var en självklarhet eftersom barnen vistades i förskolan. Det som dock kan utläsas är att de pedagoger som genomgått handledning eller tillhörde den genusmedvetna gruppen av pedagoger i Hylte prioriterade ner området något till förmån för allas lika värde. Att arbeta för lika värde ingår i läroplanens värdegrundsuppdrag liksom jämställdheten och det är kanske därför som denna fråga prioriterats något högre av denna grupp.
Ingen av pedagogerna har ansett att uppdraget att bryta könsrollmönster och stereotypa könsroller skall vara prioritering ett, som en del de uppgav, när de muntligt fick värdera jämställdhetsuppdraget. Detta kan kanske ses som att det är ett mycket omfångsrikt arbete som pedagoger i förskolan skall utföra. Uppdragen i läroplanen omfattar många områden som är rent teoretiska men även många praktiska.
Fh Fh Fh Fh F F F H H H H
Väcka nyfikenhet och lust att lära - 7 3 1 3 - 5 4 6 3 2
Arbeta med allas lika värde 2 3 1 2 - 6 3 3 7 5 1
Ha utelek och ge naturupplevelse 7 - - - 2 3 - 5 1 7 7
Arbeta för barns inflytande 6 6 6 6 - - 7 - 5 6 5
Arbeta för jämställdhet mellan pojkar och flickor
3 2 2 4 6 - - - 3
Stödja barns språkutveckling - - - 7 - 1 6 7 - - 6
Arbeta för att få barn att fungera i grupp 4 4 7 - 5 5 4 6 4 2 - Stödja grundläggande begrepp i matematik - - - 7 - - - - - Arbeta med kreativitet och skapande
verksamhet
- - - - 7 - - - -
Arbeta med sång och musik - - - -
Prioritera barns möjlighet till lek 5 5 4 5 4 2 1 2 3 4 4 Stödja barns identitet och trygghet 1 1 5 3 1 4 2 1 2 1 -
Att arbeta för jämställdhet mellan pojkar och flickor hamnar inte på mer än en pedagogs prioriteringslista som inte genomgått handledning eller fått ökade kunskaper om genus. Detta kan man se som en klar fingervisning om att utökade kunskaper i ämnet är ett måste för att en medvetenhet kring uppdraget skall uppkomma.