SET är ett begrepp som enligt intervjuade pedagoger är svårt att förstå för eleverna. De förstår inte förkortningen och inte heller det bakomliggande syftet med metoden. Med bakgrund av detta väljer de att kalla ämnet för kunskap om livet, livskunskap bland eleverna. Här kan vi se att respondenterna drar tydliga paralleller mellan SET och livskunskap.
Många är nöjda med SET som arbetsmetod och ser inte att det saknas delar inom området som de tycker borde hanteras under denna schemalagda del. Andra pedagoger tydliggör snabbt i intervjuerna att de redan blandar in andra metoder för att täcka upp med övningar de anser saknas. Isa lyfter upp bristen av samlevnadsfrågor i SET materialet, då framförallt för de lite äldre eleverna. Hon talar om vikten att hantera relationsrelaterade frågor. Hon framhäver bland annat att eleverna måste känna sig trygga nog att våga säga nej. Detta är en de delar som förespråkande politiker anser att livskunskapsämnet skall innehålla (motion 2001:02:Ub416). Respondenterna talar också om vikten av att våga stå framför en grupp och känna sig trygg. Forskningen pekar på att i de tidiga åldrarna inte lägga fokus på hur eleverna talar och uttrycker sig. Det är bättre att få dem att känna en trygghet och våga tala inför andra (SOU:1992:94:41). Löv skriver att livskunskap framstår som en möjlighet att skapa en trygg och säker miljö för unga, både i samhället och i klassrummet (Löv 2009: 2-3:104). Vi kan se klara mönster av att
39
respondenterna är nöjda med innehållet i programmet SET och ser det som livskunskap. Detta då det bland annat tar upp och tränar hur man skall vara mot varandra.
Sju av de nio pedagogerna vi intervjuat skulle fortsätta att arbeta med SET om de fick välja fritt. De andra tror att de i mindre utsträckning skulle använda sig av SET och mer av annat om de fick välja metod och material fritt. I vår analys av intervjuerna ser vi att pedagogerna anser SET och livskunskap vara likvärdigt. Vid vidare frågor kan vi dock se att pedagogerna hade önskat ha större möjlighet att använda sig av annat material som inte bearbetas genom SET. Detta ser vi som motsägelsefullt men har under analysens gång förstått att de inte reflekterat över vad begreppet livskunskap kan innehålla därav får vi väldigt varierande svar beroende på hur vi ställt frågan. Vi upplever att pedagogerna många gånger lärt sig att försvara varför SET är en bra metod. Därför svarar de på direkta frågor oftast i positiva termer. När vi ställer frågor som inte rör SET och dess innehåll genomsyras svaren av att de önskar ha mer tid utöver SET. Vår analys och tolkning är därför att pedagogerna likställer SET med livskunskap men med förbehåll för att de önskar tid för att kunna hantera fler frågor och annat material.
40
6 Slutsats och diskussion
Vår studie har synliggjort en fördel med att hantera värdegrundsarbetet på två olika nivåer dels genom ett schemalagt ämne, likt livskunskap, och dels genom ett övergripande arbetssätt. Vi kan se ett behov av att skapa tillfällen för att hitta gemensamma referensramar kring de olika begreppen i värdegrunden, samt att lyfta dessa frågor och våga diskutera eventuella olikheter. Värdegrunden behöver vara ett levande dokument som hanteras och bearbetas tillsammans med eleverna. Detta genom att synliggöra att värdegrunden finns och vilka delar den innefattar. Vi anser att eleverna måste veta att de hanterar värdegrunden, vad den innebär, för att skapa en förståelse kring varför den är viktig. Idag vet inte elever vad värdegrunden är trots att den arbetas med kontinuerligt. En schemaläggning där värdegrunden i sig problematiseras kan skapa fler aktiva reflektioner hos eleverna där kunskapen benämns och inte enbart hanteras som dold kunskap.
Den schemalagda delen av arbetet skall inte innebära att dessa frågor inte hanteras och behandlas kontinuerligt under hela skoldagen. Det får inte bli som ett ”avbocknings-schema” utan bör vara en startpunkt för ett gemensammat arbetssätt i och utanför klassrummet. Så att elever och pedagoger i det dagliga har något att reflektera kring och tala om samma saker, att öka förståelsen för varandra. Detta underlättar för det dagliga arbetet med värdegrunden. Pedagoger i studien påtalar ett ökat behov att hantera dessa frågor på nya sätt allt eftersom samhället förändras. Pedagogerna talar om att föräldrarnas roll och elevernas uppfostran har förändrats och att frågorna därav behöver bearbetas annorlunda gentemot hur det hanteras idag. Vi ser att ett schemalagt livskunskapsämne kan bidra till sådana förändringar.
I arbetsmetoden SET hanteras olika sociala och emotionella färdigheter. Dessa olika färdigheter ligger till grund för många av de stora frågorna i livet som i sin tur innefattas i värdegrunden. SET stärker elevernas förmåga till empati vilket vi anser är en viktig del i att
41
kunna se alla människors lika värde. Eleverna får också träna på att hantera sina egna känslor och på så vis lär de känna sig själva och genom detta öka sin förståelse för andra.
Vi har i vårt arbete kunnat se att många skolor väljer att likställa SET med livskunskap. Vi kan se tydliga likheter mellan SET och livskunskap dock vill vi poängtera att vi även ser skillnader ämnena emellan. Vi tycker att livskunskap är något större, som hanterar fler frågor än de som berörs av SET. Vi anser att livskunskap bör innefatta de värdegrundsfrågor som finns formulerade i läroplanens värdegrund vilket vi inte anser att SET gör. I vår undersökning har vi inte kunnat se att SET berör och problematiserar exempelvis demokratifrågor. Vi anser även att ett ämne livskunskap borde bearbeta existentiella frågor, frågor kring etik och moral och sex- och samlevnadskunskap.
Enligt vår studie synliggör flertaget pedagoger att SET till största del berör konflikthantering. Flera av pedagogerna väljer att vid flera tillfällen redogöra för elevernas utveckling i arbetsmetoden genom hur de hanterar konfliktsituationer. Vi ser förmågan att hantera konflikter som en stor och viktigt del av livet. Vi ser dock en risk i att fokuset kring arbetet med livsfrågor stannar vid att förebygga konflikter och andra viktiga delar utelämnas.
Fler av pedagogerna saknar inte möjligheter att hantera ett ämne, livskunskap, med vidare ramar och ett större innehåll. Vi har funderat kring huruvida pedagogerna inte ser en brist av detta kunskapsinnehåll för att de inte upplever det som en brist. Det kan kanske vara så att pedagogerna inte saknar ett annat ämnesinnehåll eftersom de inte har fått en möjlighet att reflektera kring detta då metoden som de idag använder förespråkar att pedagogerna skall följa boken från sida till sida. Detta gör kanske så att pedagogerna inte ser vilka andra möjligheter som skulle finnas.
Slutsats
Efter vår studie kan vi konstatera att det schemalagda arbetet med värdegrunden stärker det övergripande värdegrundsarbetet. Vilket ger oss ett svar på vår frågeställning På vilket sätt kan schemalagd livskunskap påverka det övergripande värdegrundsarbetet i skolan? Vi kan även se att det i en del avseenden går att likställa SET och livskunskap genom att SET hanterar sitt- och andras värden. Vi tycker dock att SET idag inte innefattar alla delar som vi
42
anser att ett livskunskapsämne skall innehålla. Vilket ger oss svar på vår andra frågeställning Hur kan arbetsmetoden SET, social och emotionell träning, likställas med ämnet livskunskap? Genom detta arbete får vi en stärkt insyn i hur arbete med värdegrundsfrågor kan se ut i verksamheten. Vår studie har hjälpt oss att reflektera ytterligare kring vårt huvudämne och dess centrala plats under hela skoldagen. Vi har genom denna studie tvingats omvärdera vår hypotes och därigenom utvecklat våra egna tankar kring studien. Att studera tidigare forskning kring ämnet och att få möjlighet att tala med pedagoger i verksamheten har fått oss att utveckla en tanke kring hur vi vill arbeta med detta kunskapsområde som verksamma lärare. Vi har mött en positiv anda till vår studie ute på de skolor vi besökt, från de intervjuade och annan personal vi mött under vårt arbete. Många har uttryckt ett intresse att få ta del av resultatet för att de själva skall kunna utveckla sitt arbete. Vi anser att skolor bör schemalägga delar av värdegrundsarbetet genom livskunskap men med en möjlighet till att fritt välja metod inom ramen för vissa fastställda punkter. Ämnet bör kunna anpassas efter individerna i klassrummet och de frågor som är aktuella i världen. Vi anser att ett schemaläggande är en viktig del i att ta värdegrundsarbetet ett steg framåt. För att kunna angripa problem inom de olika skolämnena behövs en gemensam begreppsförståelse, något som behöver bearbetas och tydliggöras för individerna i klassrummet. Bland annat mångfalden i samhället gör att värdegrunden ses olika av olika individer. För att skolan skall kunna uppfylla sitt uppdrag kring, alla människors lika värden, anser vi att det behövs avsedda tillfällen att hantera de bakomliggande tankarna om deras uppfattning kring begreppen. För att i den övergripande undervisningen kunna tala samma språk.
Till vidare forskning hade vi tyckt att det vore intressant att se hur eleverna uppfattar skillnaden mellan ett schemalagt och ett övergripande ämne. Det hade varit intressant att jämföra skolor som väljer att tillämpa olika metoder. Det hade även varit intressant att se hur pedagogers och elevers uppfattningar avspeglar sig i verkligheten genom exempelvis observationer. Det vore även intressant att se huruvida föräldrars åsikter påverkar barnen och hur detta avspeglar sig i värdegrundsfrågorna i skolan.
Vår studie har skett genom intervjuer och de intervjuade har eftersökts genom kommun och rektor vilket vi ser kan ha påverkat resultatet. De intervjuade har dels blivit tillfrågade från chefer, dels har vi eftersökt intervjuade som självmant velat ställa upp i studien. Detta kan ha påverkat resultatet då de intervjuade förmodligen har ett intresse i det studerade ämnet. Genom
43
att vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer så finns det en risk att vårt förhållningssätt kan ha påverkat resultatet. Vi har i intervjusituationen försökt att ställa följdfrågor för att be om förtydligande om det varit något som varit otydligt, detta för att undvika att lägga våra egna värderingar i det respondenterna sagt.
Vi har under studiens gång insett att vi har haft svårt att begränsa vårt material inom ramen för antalet sidor i denna uppsats. Vi har gjort en bedömning där vi ser värdet av att behålla alla delar från undersökningen för att på ett så bra sätt som möjligt kunna besvara våra frågeställningar. För att få fram ett mer övergripande svar på våra frågeställningar så hade vi behövt göra både elevintervjuer och observationer. Vi funderade mycket kring valet att fokusera på pedagogerna och beslutade att det var bättre att få en bredare och djupare bild bland dessa.
Genom detta arbete har våra argument för vårt huvudämne religionsvetenskap och lärande stärkts. Vi upplever att vi med vår ämneskompetens kan bidra med nya infallsvinklar till undervisningen kring värdegrundsfrågor. Vi anser att värdegrundsarbetet i skolan behöver den förändring vi som pedagoger kan stå för. Vilket namn värdegrundsarbetet benämns under är inte det viktiga utan det är vad vi gör av det som räknas.
44
7 Referenser
LitteraturBackman, Jan (2008). Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur.
Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Studentlitteratur Lund
Bryman, Alan (2008). Social Research Methods, third edition. Oxford University press
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandbok för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskap, Studentlitteratur.
Evenshaug, Odbjörn & Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur andra upplagan.
Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Skolverket.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997), Forskningsmetodik om kvalitativa och
kvantitativa metoder, Studentlitteratur
Kimber, Birgitta (2004). Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell
kompetens. Ekelunds förlag AB
Lantz, Annika (2007), Intervjumetodik, studentlitteratur,
Skolverket (1992), Bildning och kunskap: särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande Skola
för bildning (SOU 1992:94). Stockholm : Statens skolverk: Liber distribution,
Olweus, Dan (1999). Mobbing bland barn och ungdomar, Dan Olweus och Rädda Barnen Orlenius, Kennert (2001). Värdegrunden –finns den?, RUNA förlag Stockholm
Trost, Jan (1997), Kvalitativa intervjuer, studentlitteratur,
Trost, Jan (2007), Enkätboken, studentlitteratur
Zackari, Gunnilla & Modigh, Fredrik (2000), Värdegrundsboken om samtal för demokrati i
skolan. Skolverket
Kommentar [l1]: Patel & Davidsson
somni refererar till i ert metodavsnitt är inte med här…
45
Tidsskrifter
Löv Camilla, EDUCARE 2009: 2-3 En gränsöverskridande skola: om olika former av styrning och reglering i barndomen. (2009) Holmbergs AB, Malmö ISBN 978-91-7104-113-5