Alla våra informanter ser ett schemalagt ämne som positivt. I svaren kan vi läsa att pedagogerna uppskattar att det finns en röd tråd igenom hela skolgången och mellan de olika skolorna i kommunen. De intervjuade pedagogerna menar att schemaläggningen har ett fåtal negativa sidor, dock väger de positiva över och samtliga pedagoger anser att en schemaläggning är att föredra. Gemensamt för pedagogerna är att de talar om tidsbrist när det gäller SET arbetet. En del genom att de hade önskat att få mer schemalagt SET tid och andra genom att de tycker att SET tar tid från andra ämnen och upplever svårigheter att hinna med sitt övriga uppdrag. Pedagogerna anser att frågor som behandlas av SET samt värdegrunden är viktiga men de menar i nästa stund att ett schemalagt arbete inte har utrymme i timplaner och liknande. Pedagogernas anser att kommunen gjort rätt som valt att schemalägga SET. Det förmedlar ett budskap till föräldrar och elever att kommunen uppfattar frågorna som behandlas av SET som centrala och att de väger lika tungt som annan teoretisk kunskap. SET finns ännu inte, enligt pedagogerna, med i de timplanerna som skolan skall följa. Det skapar en intressekonflikt för pedagogen som då tvingas välja vilka delar som skall finnas med. Enligt forskningen är detta delar som gör att värdegrundsarbete ofta får stå till sidan då den teoretiska kunskapen väger tyngre (SOU 1992:94:28). Inom vissa ämnesområden dyker frågor om värdegrunden upp naturligt, pedagogerna uttalar dock att frågorna inte alltid tas upp om det inte tvingats fram genom en schemaläggning. Pedagogerna menar att vissa av de frågor som de nu hanterar med SET inte
35
hade dykt upp naturligt i undervisningen om det inte varit schemalagt eller funnits med i läromedlet. Ett ämne som livskunskap kan innehålla ett brett spektrum av frågor och det styrs idag dels vad som finns i ett läromedel. Många ämnen styrs av läromedelsinnehåll (SOU 1992:94:21). Med ett schemalagt ämne finns en problematik där pedagogernas intressegrad styr innehållet och en del pedagoger hade då enbart följt ett läromedel och inte problematiserat dess innehåll. Pedagogen Erika i vår undersökning menar att det är skönt att ha ett läromedel och metod att falla tillbaka till vilket även fler pedagoger instämmer med. Det kan bottna i att pedagogerna känner tryggheten i den metod de idag använder.
Pedagogen Cecilia menar att hon ser problem med en schemaläggning av värdegrundsarbetet då den typen av frågor borde ”löpa som en röd tråd genom allt” (Cecilia). Denna åsikt gör att hon känner sig lite kluven till en schemaläggning, då en det kan göra så att undervisningen inte sker integrerat med annat ämnesinnehåll. Tidigare forskning visar att kunskap skall förmedlas i ett sammanhang för eleven (SOU 1992:94:41). Vikten av personligt intresse för att kunskap skall bli meningsfull och viktig är även något som Gustavsson skriver om (Gustavsson 2002:72). En schemaläggning skulle kunna innebära att pedagoger inte introducerar kunskapen tillsammans med ett aktuellt och relevant innehåll, när det händer.
Alla pedagoger i vår studie säger att SET inte enbart är ett ämne under denna lektion i veckan utan är även ett förhållningssätt. De väntar inte med att hantera en fråga som berör SET till den schemalagda lektionen utan de hanterar dessa frågor när de dyker upp. Fler påtalar saker som ”SET är ett förhållningssätt” eller ”en introduktion av begreppen”, ”SET pågår sedan under dagen”. Det räcker inte att ha värdegrundsarbete schemalagt en gång i veckan.(Orlenius 2001:222–223). Pedagogerna delger oss även att de kan upptäcka elevernas utveckling och förståelse genom att de själva under raster och lektioner använder sig av de delar de lärt sig under SET lektionerna. De tydliggör där att de tilldelat sig kunskapen, bearbetat den samt gjort den till sin egen. Pedagogerna lyfter även upp problematiken när eleverna inte klarar av att omsätta teorin i praktiken. Eleverna vet hur de skall hantera olika situationer under lektionen ”de vet precis hur de skall svara och bete sig men så fort de gick ut gjorde de helt tvärt om”. Detta kan delvis betyda att undervisningen inte planerats tillräckligt väl och eleverna svarar enbart det som de tror förväntas av dem (SOU 1992:94:31). Detta är något som Isa påtalar, hon poängterar vikten av planering, att det inte handlar om att ta boken
36
på morgonen och läsa innantill. Hon menar att pedagogen behöver läsa in sig ordentligt och fundera kring eventuella svårigheter som kan komma att dyka upp. Detta är något som Kimber håller med, om hon menar att pedagogen alltid bör ligga före i arbetet för att kunna se till att det infinner sig ett bra klassrumsklimat (Kimber 2004:61). Svårigheten att ta till sig kunskapen kan även bottna i att eleverna inte kan relatera de olika uppgifterna de gjort i skolan till sin egen verklighet. Eleverna kan möjligtvis sakna kunskapen att kunna omsätta begreppen till deras verklighet (SOU 1992:94:47). Vi kan även se att pedagogerna uppfattar att kunskapen på SET lektionerna uppfattas av eleverna men att den inte direkt avspeglar sig på deras agerande. De lyfter fram kommentarer som att de ”innerst inne vet” vilket borde avspegla sig på dem någon gång i framtiden. Enligt ett socialkonstuktuvistiskt sätt att se kunskap så formas det av de olika sociala sammanhang människor befinner sig i (Gustavsson2002:72). Vilket då kan innebära att eleverna över tid skulle ta till sig kunskapen i programmet SET genom de sociala möten som äger rum i skolan.
Flera av pedagogerna lyfter fram att en schemaläggning av ämnen som hanterar hur eleverna skall agera eller frågor kring vår värdegrund ger resultat, Gunnel säger sig även vara ”övertygad” kring detta och ser det vara av stor vikt att arbeta med dessa frågor. De kan se ett stort behov av detta i samhället. Pedagogerna lyfter vid ett flertal olika ställen i intervjuerna upp föräldrarnas roll kring dessa ämneskunskaper. En pedagog menar att ämnet kan vara svårt att hantera då inte alla elever har de rätta värdena med sig hemifrån. De rätta värdena är de som fastslagits att skolan skall undervisa kring för att förhindra omänskliga värderingar och säkerställa ett demokratiskt Sverige (Zackari, Modigh 20002000:48 Orlenius 2001:16). Pedagogerna tydliggör att det finns en svårighet i att hantera att elever tycker och tänker olika kring värden. Vi kan se att de förstår sitt uppdrag men menar att föräldrarnas påverkan inte går att göra något åt. Några pedagoger lyfter här fram vikten att involvera föräldrarna i arbetet med SET för att få en full effekt av metoden.
Några pedagoger tycker att problematiken kring SET bygger på kulturella värderingar som bottnar i en kristen grundsyn. Det är något som får medhåll i forskningen: Moralen och värderingarna som skall undervisas i skolan bottnar i en kristen syn då värdegrunden är något som grundats i vårt samhälles historia (Bergem 2000:28). Det finns problem i samhället då mångfalden delvis bidrar till en svårighet att förmedla en värdegrundsgemenskap som bygger på
37
kulturella skillnader (Zackari, Modigh 20002000:47). Erika lyfter upp problematiken att en klass med en bred mångfald behöver andra övningar och mer tid för att kunna skapa en dialog för alla elever, där alla elevers tankar synliggörs. I ett samhälle med mångfald är det en fördel att låta alla elever ta del av varandras kultur (SOU 1992:94:15). Därigenom ser det ut som om andra övningar kan behöva tillämpas. Den mångkulturella aspekten är inte så utbredd i skolan där pedagogen Erika befinner sig men hon menar att det skulle kunna påverka i en större utsträckning på andra skolor. I arbetet med värdegrundsfrågor behövs olika ingångsvinklar beroende på grupp och sammansättning. Det kan därför vara en fara att ta in en metod till en hel kommun då skolorna eventuellt har olika behov.
Genomgående eftersöker alla pedagoger att de skall vara två pedagoger under SET lektionerna. Behovet av att vara två pedagoger bottnar i efterfrågan att ha någon att kunna samtala med kring elevernas utveckling inom ämnet. I dessa fall efterfrågas även möjligheter att skapa mötesplatser för flertalet kollegor. För att bibehålla det gemensamma synsättet samt skapa en möjlighet att bli bättre genom att få byta erfarenheter med varandra.
På vår fråga om våra intervjuade pedagoger arbetar med värdegrunden utöver SET fick vi ett blandat resultat. De understryker att de arbetar med det varje dag och hela tiden. Pedagogerna synliggör olika typer av temaarbete som behandlar värdegrundsfrågor som de använder sig av. Andra menar att eleverna i alla situationer synliggör värdegrunden genom hur de skall vara mot varandra, vad de har lärt sig och hur de skall använda dessa kunskaper. I dessa svar likställer de värdegrunden med SET-undervisningen till stor del. Andra påtalar att värdegrunden syboleriseras genom hur pedagogerna förhåller sig till eleverna. Cecilia lyfter även upp att värdegrunden synliggörs av andra kunskapsämnen så som bland annat religion. Flertalet pedagoger likställer värdegrundsarbetet med att hantera konflikter och möjligheten att tala om kamratskap. Däremot säger läroplanen att värdegrunden ska påverka individer att bli goda samhällsmedborgare som förespråkar demokrati och alla människors lika värde (Zackari, Modigh 20002000:34). Erika lyfter upp värdegrunden som ”Helmarskommuns” värdegrundsord som alla skall arbete med. Dessa ord är tagna ur läroplanens värdegrund men har idag inte så stor plats i den dagliga undervisningen. Orden talas om och presenteras genom drama i inledningen av terminen men just nu befinner sig pedagogerna i en process kring hur de ska hantera och synliggöra dessa ord i den vardagliga undervisningen i större utsträckning. Fia tydliggör att de
38
brukar arbeta aktivt med värdegrunden men att de nu genom att andra delar tar större plats, så som nya läroplaner, så får detta stå lite åt sidan.
Vi kan tydligt se att pedagogerna ser stora fördelar med att SET är schemalagt. En schemaläggning gör så att alla pedagoger tvingas att arbeta med detta ämne vare sig det är deras intresse eller inte. Vi kan i svaren tyda att pedagogerna vi intervjuar har dessa ämnen som sina intressen och synliggör att en del av deras kollegor på detta sett tvingas att hantera livsfrågor i större utsträckning än att enbart lösa konflikter när det händer något. De hoppas att schemaläggningen bidrar till att de i alla fall i större utsträckning hanterar dessa frågor.