5 RESULTAT OCH ANALYS
5.3 ARBETSMETODER OCH HJÄLPMEDEL
Vad vi mer funnit av intresse att ta upp är specialpedagogernas olika kunskaper och arbetsmetoder. Detta blir av betydelse för elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter, där de alternativa kompensatoriska hjälpmedel som erbjuds spelar en viktig roll. Som framkommit under våra intervjuer ges förutsättningar till att elevers skolsituation kan underlättas med alternativa kompensatoriska hjälpmedel och ett inkluderande arbetssätt genomföras.
Utifrån de undersökningar som Skolverket (2005) har gjort har vi kunnat se att det inte alltid erbjuds hjälp till elever som är i behov av det. Enligt skolverkets rapport (2005) har den hjälp som erbjudits varierat och har dessutom inte varit tillräcklig för dessa elever. Således har vi funnit av intresse att gå in på de olika alternativa kompensatoriska hjälpmedel som specialpedagogerna erbjuder elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Det framgår även i vår egen studie hur viktigt det är med förnyad kunskap, även detta fann vi av intresse att lyfta fram.
5.3.1 Arbetsmetoder
Det framgår att alla tre specialpedagogerna anser att det är viktigt att sträva efter att fånga upp och motivera elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter tidigt.
Specialpedagogen Maria resonerar kring de metoder som fungerar bäst för dyslektiker och menar att det oftast är samma metoder för både dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Maria menar att när det gäller dyslexi så är det dock Whitting metoden som fungerar bäst. Enligt Maria innebär Whitting metoden att arbeta med små nonsens ord, stavelser, strukturer samt arbeta med ljud och läsförståelse. I litteraturen finner vi stöd i det Jacobsson och Lundberg (1995) förklarar om den fonologiska medvetenheten som innebär att dyslektiker har brister i ordformssinne. Høien och Lundberg (2001) menar att det är vanligt att dyslektiker använder
sig av den logografiska strategin, det vill säga helords läsning, och påpekar att den inte är tillräcklig för att bli en god läsare, problem uppstår när de stöter på okända ord.
Andra metoder som Maria nämner som är betydelsefulla för elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter är det multisensoriska arbetet. Där hon uttrycker det så här;
”För alla elever med svagheter så är det viktigt att jobba multisensoriskt och att man säger att de får både ta in det auditivt, visuellt och kinestetiskt. Att man tar in så mycket som möjligt gärna laborativt material hela tiden och mycket bilder”
Maria menar vidare att förståelsen kan väckas, inte enbart genom att arbeta multisensoriskt, utan även genom att de får bygga och känna på materialet genom att arbeta med konkret material som exempelvis byggklossar. Maria anser att det kan vara viktigt för eleverna att få tillgång till sina starka sidor och att använda alla sina sinnen genom att de får känna, lukta, se, smaka och höra. Skolverkets rapport framhäver att;
”För att barn och ungdomar ska orka arbeta med det svåra krävs att skolan tar tillvara och vidareutvecklar alla barns och ungdomars starka sidor” (1998:9)
Maria menar att man i undervisningen också kan använda sig av elevernas intressen för att underlätta och menar att bland intressena kan man också hitta elevernas starka sidor. Höien och Lundberg (2001) anser att dyslektikers starka sidor måste lyftas fram eftersom det är välkänt att många dyslektiker är berömda vetenskapsmän eller tekniker. Maria anser att det är lättare att fånga elevernas motivation om man förstärker deras starka sidor.
Specialpedagogen Anneli har också en uppfattning om konkret material och menar att det är särskilt viktigt inom matematiken där alla elever behöver få en djupare förståelse i ämnet. Anneli anser att detta är extra viktigt för dyslektiker. Anneli menar att symboler är ett problem för många elever med dyslexi och att det inom matematiken finns symboler, siffror, och detta kan bli ett problem. Hon hävdar att det kan vara viktigt att använda sig av konkret material som papperspengar, litersmått, kulor och med mera i matematikundervisningen för att underlätta förståelsen av undervisningen.
Elin som har en bred erfarenhet både som lärare och specialpedagog men även har varit med inom dyslexi nätverket ända sedan det startade, nämner olika fungerande metoder som de arbetar utifrån. En av dessa fungerande metoder är att arbeta med läsböcker som går ut på att eleverna läser böcker som ingår i olika serier där svårighetsgraden på böckerna varierar.
Materialet finns inne i klasserna vilket är viktigt enlig Elin, då det är där det stora arbetet sker, böckerna är till för alla.
Elin menar att alla elever måste få samma chans när det gäller att läsa och att det därför är viktigt att böcker med olika svårighetsgrader finns som ungdomsböcker. Elin uttrycker att det har satsats mycket på det under den senaste tiden på Bäckskolan.
5.3.2 Hjälpmedel
Elin anser att det är viktigt att uppdatera sig inom sitt område eftersom det hela tiden sker en utveckling i det IT-samhället vi lever i. Hon hävdar att alla individer är olika och man behöver därför testa sig fram innan man vet vad som fungerar för den enskilda individen. Höien och Lundberg (2001) hävdar att både tekniska åtgärder och pedagogers olika lärstilar är av betydelse för de som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter, men eftersom alla är olika individer kan det se olika ut för vad som passar bäst för den enskilde.
Som tidigare omnämnts arbetar Bäckskolan med språket i de tidigare åren. En annan satsning är skoldatatek som numera finns över hela Sverige. Skoldatatek är en särskild IT – satsning som är till för elever som har koncentrationssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi. Kommunerna har gjort en satsning där den pedagogiska verksamheten utvecklats tillsammans med specialpedagogisk och teknisk kompetens. Det är viktigt att det finns specialpedagoger och IT- ansvariga på skolan och att dessa är väl insatta i skolans mål. (http://www.skoldatatek.se/skoldatatek/vad)
Elin hävdar att då ett behov fanns om att förbättra situationen för alla elever som är i behov av särskilt stöd och ge dem redskap som kan underlätta för ett livslångt lärande har detta varit en anledning till att starta upp Skoldatateket.
”Det var olika myndigheter, det var folk som har dyslexi, det var specialpedagogiska skolmyndigheten och det var föräldraföreningen för dyslexi dessa slog sig samman och sa - Vi behöver ju någonting”
Hon menar att tanken var att anpassa skolsituationen så att eleverna kan inkluderas i skolan och inte tappa motivationen.
Under observationens gång kunde vi se att eleven arbetade motiverande med olika hjälpmedel där Elin hela tiden stöttade elevens arbete som skedde med olika kompensatoriska hjälpmedel. Det framgår även under intervjun med Elin att olika hjälpmedel kan underlätta
och motivera eleven för fortsatt lärande. Genom att ge elever med olika svårigheter möjligheter till att prova ut och låna hem till elevens skola, olika kompensatoriska hjälpmedel som Skoldatateket erbjuder, kan elevernas skolsituation underlättas. Dessutom menar Elin att skolan ålägger sig att köpa hem de hjälpmedel som fungerar för eleven om hjälpmedel inte redan finns på skolan. Höien och Lundbergs (2001) resonemang om att tekniska åtgärder kan vara av enorma betydelser och som kan öppna många nya dörrar för de som har dyslexi respektive läs- och skrivsvårigheter.
Elin framför att ”Det har funkat bra och vi har fått upp ögonen […] det ska hjälpa alla elever med behov”. Hon lyfter även upp vikten av att man har uppföljningssamtal med elev och förälder efter att eleven fått utprovat och hemlånat hjälpmedel. Elin menar att genom denna uppföljning kan ett samarbete med läraren och hemmet inledas.
Skolverket (1998) menar att det är viktigt med åtgärdsprogram där det framgår vilka svårigheter eleven har. På så sätt kan skolan hjälpa eleven på bästa sätt. Genom att samarbete med skola, hem och elev ges även förutsättningar för inflytande om hur man ska gå vidare för att underlätta för eleven där både elev och föräldrar får vara med och tycka till.
På Grenskolan berättar Anneli om att de arbetar utifrån handlingsplaner som handlar om läs och skriv. Dessa har uträttats av specialpedagogerna och är numera mer genomarbetande.
”Ja, vi gör ju det efter ett visst schema med olika tester, som vi då har suttit och jobbat fram med vilket vi vill ha. Och den följer vi ju, och där kan vi upptäcka. Där meningen med det är att vi ska upptäcka om det finns någon som faller mellan stolarna”.
Det framgår av Anneli att vissa elever är svårupptäckta då de byggt upp olika strategier eller arbetar så intensivt att det är svårt att uppmärksamma deras särskilda behov, men som genom den utarbetade handlingsplanen som består av olika tester kan upptäckas. Hon menar att det är viktigt att upptäcka tidigt för att kunna sätta in åtgärder. Åtgärder och insatser är något som ska sättas in för att underlätta för eleverna och det redan vid misstankar om att elever är i en svårighet. Det framgår av de tre specialpedagogerna att, genom att sätta rätt redskap i elevers händer tidigt, ges förutsättningar för en inkludering i klassrummet för elever som är i behov av särskilt stöd.
Elin ger sin förklaring till att inga likhetstecken mellan diagnos och hjälpmedel finns på deras skola, de ska vara till för alla som behöver det menar hon. På Grenskolan sätter man in åtgärder redan vid misstankar menar specialpedagogerna Anneli och Maria.
”Men då redan när vi liksom på allvar misstänker att eleverna har dyslexi så får de dessa insatser från oss. Oftast kan vi skaffa fram en bärbar dator som de själva har som sin egen”, säger Anneli.
Även Maria bekräftar att de hjälper eleven på bästa sätt direkt samt att eleven får en dator om de behöver det, vilket i det flesta fall upplevs som positivt och underlättande för eleverna. Detta är något som även forskaran Föhrer och Magnusson (2003) lyfter fram. De menar att dyslektiker kan ha fördelar med att använda sig av en dator med bra rättstavningsprogram. Bara genom att underlätta undervisningen för eleven kan elevens motivation öka. Däremot menar Maria att hon stött på problem med att alla elever som har behov av en dator inte vill sitta med en bärbar dator.
”Många skäms för att ha det i klassrummet, men att man försöker jobba med det, att det är OK att skriva vid datorn istället”.
Hon menar vidare att det är lärarens uppgift att motverka situationer för eleverna.
”Och att läraren sen anpassar och läser upp och inte bara anteckna på tavlan, utan också läser högt om vad man skriver och att man ger anteckningshjälp och stöd till eleven och anpassar texten på olika sätt och att man kanske får muntliga läxförhör och muntligt prov”.
Även detta är sådant som styrks i litteraturen där Höien och Lundberg (2001) ger exempel på olika kompensatoriska hjälpmedel som kan vara till stöd för elever med dyslexi. De menar att ljudböcker, datorer med syntetiskt tal samt tydliggörande illustrationer är sådana underlättande verktyg.
Sammanfattning
Utifrån avsnittet inkluderande/exkluderande synsätt har vi uppmärksammat att en del av de möjligheter vi nämner också är gemensamma med somliga hinder. Exempelvis kan en ökad
kunskap och förståelse för elevers särskilda behov vara en möjlighet att arbeta inkluderande samtidigt som en brist på kunskap och förståelse kan vara ett hinder. Vi har tagit upp samarbetet mellan lärare och specialpedagog som en möjlighet men också som ett hinder då samarbetet inte fungerar där vi poängterar vikten av en strukturerad organisation med tydliga målsättningar.
Ett av de hinder som nämns är svårigheten med att arbeta inkluderande med de yngre eleverna som ännu inte knäckt läskoden och att detta är en förutsättning för att klara av, utveckla och förstå fortsatt undervisning. Det är viktigt att ha en skola för alla som målsättning men det är också viktigt att inte glömma bort varje enskild individ då alla har olika behov. Det kan vara lätt att bortse från detta för att strikt följa målsättningen en skola för alla och då finns det risk för elever som ”försvinner i mängden” och inte ges den hjälp de är i behov av.
Vi har även nämnt en rad arbetssätt och hjälpmedel som kan vara bra att använda sig av i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Vi vill belysa att målsättningen en skola för alla kan ha bidragit till att, som även en av specialpedagogerna nämner, de hjälpmedel som är till för elever med särskilda behov integrerats i klassrummen. Detta så att samtliga elever ges möjlighet att få ta del av och använda sig av dessa hjälpmedel.
6 DISKUSSION
Syftet med vår studie har varit att undersöka hur specialpedagogerna ser på och arbetar utifrån målsättningen en skola för alla i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. I detta avsnitt kommer vi att föra en diskussion utifrån vårt resultat. Vi kommer att diskutera utifrån rubrikerna likheter och skillnader, möjligheter och hinder samt specialpedagogernas arbetsmetoder och hjälpmedel.