Arbetsmetoderna i Rookie 84

Nedan diskuteras de arbetsmetoder som anses intresseväckande.

8.2.1.   Antal aktivitetstillfällen

Under första omgången av projektet fick deltagarna prova på varje idrottsaktivitet två gånger medan de under andra omgången provade på varje idrottsaktivitet en gång. Till den ordinarie verksamheten har Adrian valt att fortsätta med att låta deltagarna prova varje aktivitet en gång, då han menar att deltagarna tyckte det var tråkigt och förvirrande med samma aktivitet två gånger. Adrians synsätt kan ifrågasättas då Bandura (1977:24-29) menar att chansen för att uppmärksamma ett visst beteende ökar när det finns en relation mellan observatören och modellen, vilket det kan anses att deltagarna inte hinner få om de endast genomför idrottsaktiviteten en gång. Vidare hävdar Bandura (1977:24-29) att det först krävs uppmärksamhet och sedan att beteendet får en chans att kvarhållas i minnet vilket kan kräva motorisk reproduktion. Stefan menar att det krävs några träningstillfällen för varje idrottsaktivitet för att veta om deltagaren vill fortsätta med just den idrotten. Eslövs IF hade önskat fler träningstillfällen för att deltagarna skulle kunna få ut något av träningarna eftersom mycket tid gick åt till att förklara hur varje övning skulle genomföras. Vad föreningarna önskar har inte nått fram till någon i projektgruppen och det kan anses att projektgruppen bör återkoppla till föreningarna eftersom att de i viss mån medverkat på ideell basis. Då målet med Rookie var att få fler medlemmar till föreningarna, vilket även Skåneidrotten arbetar för, bör föreningarna ges en chans att få visa upp sin idrott. Med ovanstående argument anses det att

deltagarna bör genomföra varje aktivitet minst två gånger, eventuellt borde deltagarna ha en gång extra med friidrott då den idrotten innehåller många olika grenar. Då Rookie är en sportskola vore det klokt av samordnaren att ta hänsyn till Christians idé om en inspirationsvideo samt vad föreningarna önskar för det är som Emma säger att föreningarna deltar för att göra det som de är bäst på.

8.2.2.   Gruppindelning med avseende på kön

I Sverige där vi har kommit långt med jämställdhet kan det tyckas fel att dela in grupperna med avseende på kön. Respondenterna bidrog med ett annat perspektiv på frågan. De förklarade att det är bättre att flera tjejer är med och känner sig välkomna än att majoriteten inte vill vara med i projektet på grund av att de måste ingå i en gemensam grupp. Den svenska kulturen var främmande för många då de var nyanlända. Adrian menar att i en sådan situation som Rookies deltagare befann sig i bör inte en hel kultur presenteras på en gång, då det kan skapa irritation. Däremot kan det anses att killarna har fel beteende då majoriteten får de flesta tjejer att känna sig otrygga i en gemensam grupp. Det handlar då om att så ett frö hos deltagarna, precis som Susanne berättade, om den svenska kulturen och hur det fungerar i Sverige.

8.2.3.   Förebild

Utifrån respondenternas svar kan vi tolka att Korab varit en förebild för många deltagare. Som utrikes född kan deltagarna känna igen sig i Korab och ser då vad idrotten bidragit med för honom. En sådan person kan, enligt Bandura (1977:24-29), bidra till att observatörerna, i detta fall deltagarna, blir mer uppmärksammade och motiverade till att vilja lära sig ett visst beteende som i detta fall kan ses som att delta och att vilja lära sig om det svenska samhället och språket. Under intervjun framgick det att deltagarna var imponerade över Korabs svenska vilket i sin tur kan leda till att deltagarna blev motiverade till att lära sig språket. Det kan hävdas att intresset och uppmärksamheten ökar, vilket Bandura (1977:24-29) bekräftar, när en förebild talar och med det som argument kan det anses vara en fördel att arbeta med en förebild i samband med integrationsprojekt.

8.2.4.   Fritidsledarnas roll

Fritidsledarna har stor betydelse i ett sådant här projekt, vilket både Stefan och Susanne poängterar. Putnam (2001:344-345, 355) förklarar att det sociala kapitalet har stor påverkan på individen sett till hälsa och välbefinnande. För barn och unga är det av betydelse att familjen har ett socialt kapital så att barnet får växa upp med det. Det går att föreställa att de familjer som kommer hit efter att ha flytt sitt hemland inte har stort socialt kapital direkt efter ankomst till det nya landet, de kan många gånger inte språket och ses som främlingar av andra. Vid en jämförelse med Putnams teori kan fritidsledarna ses som än mer betydelsefulla för deltagarna, både för de deltagare som kom till Sverige med sin familj och för de ensamkommande deltagarna. Fritidsledarna kan bidra med ett socialt nätverk till deltagaren samt att lära ut om värderingar som berör tillit och sociala normer, vilket Redelius (2002:29) bekräftar. Bandura (1977:24-29) menar att en person med auktoritet ökar uppmärksamheten hos observatören, varpå fritidsledarna kan öka uppmärksamheten hos deltagarna. Att låta deltagarna få vara en del av ett socialt sammanhang menar Putnam (2001:304, 311-312) främjar hela samhället då deltagarna blir mer sympatiska och toleranta. Fritidsledarna kan därför vara en avgörande länk för om deltagarna kommer ut i samhället eller inte, respondenterna beskriver att det är viktigt för fritidsledarna att se varje deltagare, att vara den vuxna person som de behöver. Susanne berättade att hon för många deltagare var den första svenska kvinna som de pratade med. Redelius (2002:23) menar att förr skedde fostran i hemmet och idag sker en stor del av fostran inom idrotten, vilket kan återkopplas till Putnam och att fritidsledarna bidrar med socialt kapital samt läran om värderingar och normer. För de deltagare som är ensamkommande nyanlända kan idrotten och fritidsledarna ha en än större och betydelsefull roll. Vidare är det avgörande att personal i ett projekt som Rookie förstår att alla deltagare uppskattar olika saker och att allt har olika betydelse för varje deltagare, för någon var det mest betydelsefulla att vara med i tidningen och för någon annan att få prova på bowling för första gången.