Forskningsetiska överväganden 41

Nedan presenteras de forskningsetiska överväganden som det förhålls till i studien. Kunskap kring etiska överväganden har erhållits för att en applicering i studien ska vara möjlig. Enligt Hermerén (2011:15-16) handlar forskningsetik om de normer samhället reflekterat, formulerat och motiverat över. Normerna är tänkta att ge vägledning vid forskningsetiska överväganden. På 1940-talet formulerade den amerikanske sociologen Robert Merton fyra principer för forskningsetik som kallas CUDOS-kraven communism, universalism, disinterestedness,

organized scepticism. Studien uppfyller tre av fyra krav.  Communism handlar, enligt Hermerén (2011:16-17) om att samhället har rätt att ta del av forskningsresultatet. Vetenskapliga framsteg ska ses som ett samarbete mellan generationer. Studien kommer att publiceras i databasen DiVA. Studien uppfyller kraven om disinterestedness och organized scepticism, enligt Hermerén (2011:16-17) innebär kraven att motiven till studien ska vara att bidra till nya

kunskaper samt att undersökarna ska vara kritiska och ifrågasättande men vänta med en bedömning till det att informationen är tillräcklig. Då studiens syfte handlar om att diskutera, analysera och problematisera ett integrationsprojekt uppfyller studien inte det fjärde kravet, universalism. Hermerén (2011:16-17) förklarar universalism som att forskningsstudien endast ska bedömas utifrån vetenskapliga kriterier, faktorer som till exempel kön, ålder, etnicitet och ursprung är inte relevanta.

Utöver CUDOS-kraven finns det andra krav, som utger god svensk forskningssed,

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet  och samtliga

uppfylls. Enligt Bryman (2001:440-443) samt Vetenskapsrådet (u.å:6-14) syftar informationskravet till att respondenten ska informeras om studiens syfte samt att medverkandet är frivilligt och att det då är acceptabelt att avbryta deltagande under arbetets gång. Denna information förmedlas enklast genom att ett informationsbrev skickas ut till respondenten men för att tydliggöra bör informationen även återberättas i samband med intervjun. Samtyckeskravet påminner om informationskravet då det handlar om att respondenten själv får bestämma över sin medverkan samt att det handlar om överenskommelser kring anonymitet, konfidentialitet, ljudinspelning av intervjuerna etcetera. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om respondenten ska bevaras i säkert förvar och endast vara tillgänglig för undersökarna. Nyttjandekravet innefattar att den insamlade datan endast får användas till det aktuella forskningsändamålet. Den information som författarna erhåller från och om respondenterna bevaras så att ingen annan kan ta del av det samt att den informationen endast används i samband med studien och inte någon annanstans.

Känsliga och privata frågor bör undvikas samt att det inte är acceptabelt att lura respondenten eller dölja alternativt förvränga empirin.  Detta stärks av Hermerén (2011:12, 16) som förklarar att undersökarna bör vara medvetna om att de har ett ansvar gentemot respondenten och samhället. Vidare poängterar Hermerén (2011:12) att forskare alltid ska sträva efter att bedriva forskning utan att skada sin omgivning. Vidare förklarar han att undersökarna alltid ska tala sanning, öppet redovisa valda metoder, resultat samt kommersiella intressen för studien. Undersökarna ska vara konsekventa i sin bedömning av tidigare forskning, de ska noga redovisa utgångspunkten för sin studie samt att de heller inte får stjäla forskningsresultat från någon annan. Gentemot respondenten förklarar Hermerén att undersökaren inte får skada fysiskt eller psykiskt, till exempel bör undersökaren inte bli för privat genom att ställa frågor som berör exempelvis personnummer. Vidare förklarar Hermerén (2011:42) att undersökaren ska eftersträva objektivitet under studien och alltså inte försöka påverka respondentens svar

eller tankar, vilket stämmer väl överens med valet av semi-strukturerade intervjuer och öppna frågor. Avslutningsvis menar Hermerén (2011:12) att studien inte bör genomföras utan respondentens samtycke. Studiens författare vill inte ställa vissa typer av känsliga frågor för att sätta respondenterna i en obehaglig situation men för att få ett djup i studien där ämnet är integration kan en del frågor uppfattas som känsliga. Till skillnad från Hermerén, hävdar Gratton och Jones (2010:162-163) att känsliga och privata frågor ibland kan vara av vikt för att studien ska få tyngd men menar då att undersökaren bör följa vissa riktlinjer. Undersökarna ska inte tvinga respondenterna till att svara och att heller inte ställa frågorna på ett sådant sätt att de framstår som dömande.

Då studiens syfte är att diskutera, analysera och problematisera avsikten med Rookie, dess metod och utfall kan det tyckas intressant att intervjua deltagarna i projektet. Det kan anses vara problematiskt att intervjua deltagarna då det innebär en del etiska dilemman då deltagarna är mellan 13-20 år samt att de befinner sig i en så kallad känslig situation. Codex (2016) som förklarar regler och riktlinjer för forskning hävdar att det är svårt att erhålla ett pålitligt samtycke från barn ifall de förstår syftet med undersökningen samt att de deltar frivilligt. Detta då barns förmåga att bedöma risker och konsekvenser är begränsad samt att barn är relativt lätta att påverka för utomstående. Utöver detta medför intervjuer med barn under 15 år ytterligare arbete då svensk lag säger att målsman måste informeras om syftet med studien samt att även målsman ska samtycka till deltagandet. Det kan anses problematiskt att använda ytterligare ett led i ett försök till insamlandet av data då det högst sannolikt krävs information på annat språk än svenska samt att det är en arbetsam process att få målsmans underskrift.   Enligt svensk lag är personer över 18 år myndiga (Sveriges Riksdag, u.å.), alltså finns det deltagare som kan intervjuas utan att det är etiskt problematiskt. Dock är det då den faktor att dessa deltagare har varit involverade i en utsatt situation som utesluter dem från att medverka som respondenter. Deltagarna har lämnat sitt land, i många fall på grund av krig eller politisk instabilitet i hemlandet, de har därefter blivit erbjudna en möjlighet att delta i ett projekt för att de ska integreras och hela den här proceduren kan anses vara en utsatt situation. Studiens undersökare hävdar att de kan uppnå studiens syfte genom att intervjua vuxna personer som har arbetat med projektet och på så sätt undvika att utsätta deltagarna för en obehaglig situation. De vuxna personer som arbetat med projektet har samtalat med deltagarna samt låtit deltagarna utvärdera projektet. Codex (2016) hävdar att forskning som inkluderar en utsatt eller sårbar grupp aldrig ska utföras om forskningen istället kan utföras på en mindre utsatt eller sårbar grupp.