9. Slutsatser 91
9.5. Vad kan projektledningen ta hänsyn till vid ett integrationsprojekt inom idrotten? 93
9.5.1. Syfte och mål 93
I ett integrationsprojekt är det relevant att sätta mål som passar syftet med ett integrationsprojekt. Det behöver inte handla om att deltagarna ska bli bäst inom en idrott utan det relevanta är att deltagarna blir integrerade. Det kan då vara betydelsefullt att bli påmind om att det viktigaste syftet är att deltagarna mår bra och lär sig något, kanske de träffar nya vänner eller utvecklar språkkunskaperna.
9.5.2. Kommunikation
För att projektet ska bli framgångsrikt är en god kommunikation viktigt. Det går inte att vara för tydlig i sina instruktioner och det är bättre att upprepa än risker att missförstånd uppstår. En kommunikatör och kommunikationsplan kan underlätta kommunikationen i ett idrottsintegrationsprojekt.
9.5.3. Genomförare av projekt
En avgörande faktor för framgång är vem som äger och genomför projektet. I Rookie är det Eslövs kommun som äger samt genomför vilket är en fördel jämfört med om idrottsföreningarna skulle arrangera samma projekt. Idrottsföreningar är ofta ideella och i behov av ideell arbetskraft, viljan hos föreningen kan finnas men eventuellt inte tiden och likvida medel. Kommunen är dessutom ett mer auktoritärt organ än en förening och drar därför mer uppmärksamhet till sig. Då situationen är ny för deltagarna kan det vara en fördel att ledningen för projektet är flexibla.
9.5.4. Val av aktiviteter
I de fall då föreningar ska inkluderas, som i Rookie, bör dessa inte vara särskilt kostsamma för fortsatt deltagande samt att föreningarna ska erbjuda till fortsatt deltagande från projektverksamhet till ordinarie verksamhet. De aktiviteter som ska genomföras i projektet bör anses roliga av deltagarna annars riskeras att deltagarna uteblir eller inte får ut någonting av sitt deltagande. Aktiviteterna bör genomföras mer än en gång för att deltagaren ska hinna få en uppfattning. Integration kan handla om att förstå ett samhälles uppbyggnad, värderingar och normer varpå det kan vara värdefullt att diskutera demokrati i samband med integrationsprojekt.
9.5.5. Ledare
Fritidsledare är bra att använda sig av vid idrottsintegrationsprojekt, eller någon annan vuxen människa som kommer finnas kvar efter det att projektet är avslutat. Fritidsledarna återfinns på fritidsgården och deltagarna kan gå dit och prata vid behov istället för att kontakten sägs upp efter projektets avslut. Det kan även vara framgångsrikt att det finns en slags förebild i projektet, precis som Korab i Rookie. Om det inte är någon som är delaktig i projektet på heltid kan det istället vara till exempel en föreläsare. En förebild kan inspirera och motivera utrikes födda till att ta tillvara på de chanser och möjligheter som finns. Om projektet inkluderar ledare av olika slag bör de vara flexibla, välkomnande, lyhörda, motiverande, bekräftande, förstående, tålmodiga, humana, ödmjuka, trygga och tydliga. De ska kunna bjuda på sig själva och berätta om sina situationer för att deltagarna ska se ett sammanhang. Det är viktigt att inte ta saker och
ting för givet i ett idrottsintegrationsprojekt då deltagarna kanske aldrig har utsatts för liknande situation.
9.5.6. Urval
Om det är fler som anmäler sitt intresse till projektet än vad det finns plats för bör de som känner till deltagarnas behov bäst göra urvalet. Det blir mest rättvist då de vet vilka individer som har störst potential till att kunna hantera situationen samt störst nytta av projektet. Det är en fördel att ha en tillräckligt mogen grupp deltagare, som kan en del svenska och som har varit ett tag i landet för att prioritera och få ut någonting av ett idrottsintegrationsprojekt. Vid sådana här projekt är det positivt att göra gruppindelning efter kön för att vara säker på att nå båda parterna, annars riskerar projektet att motsätta somliga individers kulturer vilket eventuellt kan leda till att den parten väljer att avstå. Deltagarna behöver inte ha ursprung från utlandet och Sverige utan ett integrationsprojekt kan rikta sig mot enbart utrikes födda. Då kan det anses vara en fördel om någon ledare i projektet talar god svenska och känner till den svenska kulturen samt samhällets uppbyggnad för att deltagarna ska integreras på den nivån. Ett idrottsintegrationsprojekt bidrar till språkstimulering och därför bör tolk endast användas vid en introduktion för att inte hämma att deltagare och ledare pratar med varandra.
9.5.7. Utvärdering
För att veta om projektet är framgångsrikt och gör skillnad bör det utvärderas. Målen ska sättas på ett sådant sätt att de går att utvärdera. Vid tids- och budgetplanering bör tid och pengar avsättas för just utvärdering. En utvärdering ger svar om rätt metoder har använts för att uppnå syfte samt mål och eventuellt hur metoderna kan revideras om det uppsatta syftet eller målen inte uppnåddes.
10.
Avslutning
Det finns en utbredd uppfattning i samhället om att idrott är en god plattform för integration, vilket studien har visat att idrott kan vara. Studien har bidragit med en ökad förståelse kring hur idrott kan fungera som en arena för integration. Studien har även bidragit med ökad förståelse kring vad det bör tas hänsyn till vid ett idrottsintegrationsprojekt. Till exempel kan det vara värdefullt att göra en uppdelning med avseende på kön för att deltagarna ur ett långsiktigt perspektiv ska bli integrerade då en heterogen grupp kan anses riskera uteblivet deltagande. Ett integrationsprojekt kan främja deltagarna även om endast utrikes födda deltar då integration handlar om mer än att korsa de etniska gränserna. Ett integrationsprojekt kan istället bidra till ökad kunskap om språk, kultur och samhälle samt fungera som en socialisationsarena.
Som framkommit i studien är forskning kring idrott och integration begränsad så det är ett ämne som behöver uppmärksammas mer med anledning av att idrott anses vara en god arena för integration. Förslag på vidare forskning är att jämföra ett liknande projekt som Rookie där en ideell förening är projektägare och genomförare, då denna studie framställt att det ofta är en fördel att en kommun är ansvarig för ett sådant projekt. Genom att göra fler liknande studier kan slutsatserna dementeras eller förstärkas. Rookie är ett idrottsintegrationsprojekt som både arbetar med lagidrotter och individuella idrotter, en studie kring om det är en fördel med integrationsprojekt i den ena kategorin mer än den andra vore intressant. På så sätt ges även svar på vilken arbetsmetod som lämpar sig bäst i ett projekt som Rookie. Forskning kring hur utfallen skiljer sig åt gällande integrationsprojekt med endast utrikes födda deltagare jämfört med integrationsprojekt med både utrikes och inrikes födda deltagare vore lärorikt för att ytterligare öka förståelsen kring vad integration är.
Idrotten kan i många avseenden främja samhället och det är för oss ett privilegium att få arbeta med idrott.
11.
Referenslista
11.1. Litterära referenser
Aytar, O (2004). Kommunikation på olika villkor – om samrådet mellan
invandrarorganisationerna och svenska staten. Föreningsliv, makt och integration: rapport
från integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram / Bo Bengtsson (red.). 2004, s. 65-[97]
Bandura, A (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice Hall Bengtsson, B (2004). Föreningsliv, makt och integration – ett inledande perspektiv. Föreningsliv, makt och integration: rapport från integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram / Bo Bengtsson (red.). 2004, s. 7-[29]
Bryman, A (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Engdahl, O (2001). Modern sociologisk teori. (red.) Lund: Studentlitteratur
Fiske, J (2003). Kommunikationsteorier: en introduktion. Ny, rev. uppl. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Forslund, M (2009). Organisering och ledning. 1. uppl. Stockholm: Norstedts Akademiska Fundberg, J (2004). Idrott och integration – pojkar och flickor berättar om sina erfarenheter
inom fotboll och basket. Föreningsliv, makt och integration: rapport från integrationspolitiska
maktutredningens forskningsprogram / Bo Bengtsson (red.). 2004, s. 261-[288] Gratton, C och Jones, I (2010). Research methods for sport studies. Enskede: TPB Harboe, T (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Hermerén, G (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Legrain, P (2013). Invandrare: vi behöver dem. 1. uppl. Stockholm:Fores/Ivrig
Leth, G och Thurén, T (2000). Källkritik för Internet. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar
Myrberg, G (2004). Föreningsliv och politiskt deltagande. Föreningsliv, makt och integration: rapport från integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram / Bo Bengtsson (red.). 2004, s. 197-[229]
Nilsson, B och Waldemarson, A (2007). Kommunikation: samspel mellan människor. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, P, Olsson, U och Ljung, J (red.) (1997). Företag och marknad: flexibilitet och
förändring. Övningar och praktikfall. Lund: Studentlitteratur
Patton, M (2002). Qualitative research & evaluation methods. 3. ed. London: SAGE
Peterson, T (2000). Idrotten som integrationsarena? Att möta främlingar / Göran Rystad och Svante Lundberg (red.). 2000, s. 141-[166]
Putnam, R (2001). Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning
och förnyelse. 1. uppl. Stockholm: SNS förl.
Putnam, R (2011). Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. 2. Uppl. Stockholm: SNS förlag
Shannon, C och Weaver, W (1949). The mathematical theory of communication. Urbana, Ill.: University of Illinois Press
Svensson, Tommy (1992). Människa, interaktion och social omgivning: en grundbok i
socialpsykologi med särskild tillämpning på psykiatrisk vårdproblematik. Mullsjö: Ekbacken
Thurén, T (2013). Källkritik., [rev. och omarb.] uppl. Stockholm: Liber Thurén, T (2003). Sant eller falskt?: metoder i källkritik. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten
Turesson, M (2012). Samhällskunskap: för grundläggande vuxenutbildning. 1. uppl. Falköping: Capensis
Wonder, J och Donovan, P (1990). Flexibilitet: framgång genom förändring. Stockholm: Svenska dagbladet
11.2. Elektroniska referenser
Codex (2016). Forskning som involverar barn. Hämtat från:
http://codex.vr.se/manniska1.shtml [2016-04-01]
Nationalencyklopedin (u.å.b). Asylsökande. Hämtat från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/asyls%C3%B6kande [2016-03-23] Nationalencyklopedin (u.å.a). Integrera. Hämtat från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/integrera [2016-03-16] Nationalencyklopedin (u.å.c). Socialt kapital. Hämtat från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socialt-kapital [2016-04-20] Riksidrottsförbundet (2016). Idrott för nyanlända. Hämtat från:
http://www.rf.se/Idrottfornyanlanda/ [2016-03-16]
Statistiska Centralbyrån (u.å.). Asylsökande efter kön och år. Hämtat från:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101P/Asyls okande/table/tableViewLayout1/?rxid=a2c4f9a2-5e91-460f-87e3-6093f7f5bf2f [2016-03-15] Statistiska Centralbyrån (2015a). Befolkningsstatistik i sammandrag 1960-2014. Hämtat från:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens- sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Riket/26040/ [2016-03- 15]
Statistiska Centralbyrån (2016). Det stora antalet asylsökande under 2015 ökade inte
flyktinginvandringen nämnvärt. Hämtat från:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-
sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/400370/ [2016-03-31] Sveriges Riksdag (u.å.). Föräldrabalk (1949:381) – 9 kap. Om underårigs omyndighet. Ur Svensk författarsamling 1949:381. Hämtat från:
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Foraldrabalk-1949381_sfs-1949- 381/?bet=1949:381#K9 [2016-04-01]
Sveriges Television Sport (2015). Integrationsmiljoner tillförs idrotten. Hämtat från:
http://www.svt.se/sport/ettsverige-idrotten-integrerar/idrotten-far-mer-pengar/ [2016-03-16]
Sydsvenskan (2015). Så ser invandringen ut i din kommun. Hämtat från:
http://www.sydsvenskan.se/skane/sa-ser-invandringen-ut-i-din-kommun-1/ [2016-04-20]
11.3. Muntliga referenser
Adrian Dauti, fritidsledare Gasverket, fysisk intervju den 5 april 2016. Börje Hägg, ordförande Eslövs IF, fysisk intervju den 5 april 2016.
Christian Nilsson, friidrottsinstruktör Rookie, fysiskt intervju den 5 april 2016.
Emma Sallander, projektledare på Kultur och Fritid Eslöv, fysisk intervju den 30 mars 2016. Karolin Ekenberg, lärare årskurs 4-9 modersmål, telefonintervju den 26 april, 2016.
Korab Ferizi, basketinstruktör Rookie, fysisk intervju den 14 april 2016.
Marie Hilmersson, idrottskonsulent Skåneidrotten, fysisk intervju den 19 april 2016. Stefan Persson, förvaltningschef Kultur och Fritid Eslöv, fysisk intervju den 5 april 2016. Respondent, lärare på gymnasieskolan, telefonintervju den 25 april, 2016.
Susanne Persson, fritidsledare Gasverket, fysisk intervju den 14 april 2016.
11.4. Rapporter
Behtoui, A (1999). Invandrare på den svenska arbetsmarknaden: en delrapport från LO-
projektet Ökad sysselsättning, ÖS. Stockholm: LO
De los Reyes, P och Kamali, M (2005). Bortom Vi och dem - Teoretiska reflektioner om
makt, integration och strukturell diskriminering. Hämtat från:
dom---teoretiska-reflektioner-om-makt-integration-och-strukturell-diskriminering-del-1
[2016-04-11]
Edling, J (2015). Förorterna som moder Svea glömde – en dokumentation av en obefintlig
integrationspolitik. Ss. 5-10, 17-18, 45, 47, 49. Hämtat från:
http://www.verdandi.se/wp-content/uploads/2015/11/Rapport_Förorterna-som-Moder- Svea.pdf [2016-03-16]
Fundberg, J (2012). En etnisk tackling mot ett kompakt försvar? – En kunskapsöversikt om
idrott och etnicitet ur Vem platsar i laget? Ss. 49. För Centrum för Idrottsforskning. Hämtat
från:
http://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/03/Vem-platsar-i-laget.pdf
[2016-03-16]
Hertting, K och Karlefors, I (2012). Bilder av idrott – idrotten som en arena för
mellanmänskliga möten och integration. Ss. 6, 10. För Riksidrottsförbundet. Hämtat från:
http://pure.ltu.se/portal/files/100616732/Bilder_av_idrott.PDF [2016-03-22] Kultur och Fritidsförvaltningen, Eslöv (2015). Enkät VT15 del 2.
Kultur och Fritidsförvaltningen, Eslöv (u.å.). Information Rookie på svenska. Kultur och Fritidsförvaltningen, Eslöv (2016). Projektavslutsrapport.
Kultur och Fritidsförvaltningen, Eslöv (u.å.). Rookie idéprövning.
Kultur och Fritidsförvaltningen, Eslöv (u.å.). Rookie projektplan reviderad. Kultur och Fritidsförvaltningen, Eslöv (2015). Rookie schema VT15. Kultur och Fritidsförvaltningen, Eslöv (2015). Schema Rookie HT15.
Migrationsverket (2015). Inkomna ansökningar om asyl, 2014. Hämtat från:
http://www.migrationsverket.se/download/18.39a9cd9514a346077211b0a/1422893141926/In komna+ansökningar+om+asyl+2014+-+Applications+for+asylum+received+2014.pdf [2016- 03-16]
Migrationsverket (2016). Inkomna ansökningar om asyl, 2015. Hämtat från:
komna+ansökningar+om+asyl+2015+-+Applications+for+asylum+received+2015.pdf [2016- 03-16]
Organisation for Economic Co-operation and Developments (2015). Indicators of Immigrant
Integration 2015 – Settling in. Ss. 18. Hämtat från:
http://www.oecd-
ilibrary.org/docserver/download/8115051e.pdf?expires=1458122092&id=id&accname=guest &checksum=4B80023F595FBFE0362BB7116E091621[2016-03-16]
Peterson, T (2004). Invandrare och minoriteter. Ss. 19-20. För Malmö University. Hämtat från:
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/10857/TP_Arena_for_integration.pdf?sequence =2&isAllowed=y [2016-03-16]
Riksidrottsförbundet (2010). Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010. Ss. 4. Hämtat från:
http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_29196/cf_394/Idrott_och_integration.PDF[2016-03-22] Riksidrottsförbundet (2009). Idrotten vill: idrottsrörelsens idéprogram. Ss. 12-14,18.
[antagen av RF-stämman 2009]. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Hämtat från:
http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_32925/cf_394/IdrottenVill_2009_Webbversion.pdf
[2016-03-16]
Statistiska Centralbyrån (2011). Befolkning – population. Hämtat från:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ov0904_2011a01_br_05_a01br1101.pdf [2016-04- 08]
Statistiska Centralbyrån (2015b). Sveriges framtida befolkning 2015-2060. Ss. 83. Demografiska rapporter, rapport 2015:2. Hämtat från:
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/BE0401_2015I60_BR_BE51BR1502.pdf [2016- 03-15]
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Ss. 6-14. Hämtat från:
11.5. Avhandlingar
Aytar, O (2007). Mångfaldens organisering: om integration, organisationer och interetniska
relationer i Sverige. Ss. 11-15, 36, 78-79, 80, 208, 220-221. Diss. Stockholm : Stockholms
universitet, 2007. Hämtat från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1413 [2016- 03-23]
Jepson Wigg, U (2011). Bryta upp och börja om: berättelser om flyktingskap, skolgång och
identitet. Ss. 91-94. Diss. Linköpings universitet, 2009. Hämtat från:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:133426/FULLTEXT02.pdf [2016-04-04] Karp, S (2000). Barn, föräldrar och idrott – en intervjustudie om fostran inom fotboll och
golf. Ss. 44, 124-125. Umeå Universitet. Hämtat från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:155462/FULLTEXT01.pdf [2016-03-16] Redelius, K (2002). Ledarna och barnidrotten: idrottsledarnas syn på idrott, barn och
fostran. Ss. 18-19, 23, 28-29. Diss. Stockholm : Univ., 2002. Hämtat från:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-372 [2016-03-22]
Skowronski, E (2013). Skola med fördröjning: nyanlända elevers sociala spelrum i "en skola
för alla". Ss. 19, 119-122, 125-126, 127-130. Diss. Lund : Lunds universitet, 2013
12.
Innehållsförteckning bilagor
12.1 Bilaga 1. Informationsbrev……….107 12.2. Bilaga 2. Intervjuguide Susanne………109 12.3. Bilaga 3. Intervjuguide Marie………...111 12.4. Bilaga 4. Intervjuguide Korab………...113 12.5. Bilaga 5. Intervjuguide Stefan………...115 12.6. Bilaga 6. Intervjuguide Eslövs IF………..117 12.7. Bilaga 7. Intervjuguide Adrian………..119 12.8. Bilaga 8. Intervjuguide Emma………...121 12.9. Bilaga 9. Schema för Rookie VT15………..123 12.10. Bilaga 10. Schema för Rookie HT15………..124 12.11. Bilaga 11. Mål med Rookie………126 12.12. Bilaga 12. Informationsblad………127
12.1. Bilaga 1. Informationsbrev
Hej!Vi är två studenter vid Linnéuniversitetet, Växjö, som studerar vår sista termin på Coaching och Sport Managementprogrammet. Vi arbetar just nu med vårt examensarbete och har valt en infallsvinkel som berör idrott och integration. Samhällsfrågor generellt är något vi är intresserade av.
Syfte
Syftet med vår kvalitativa studie är att kritiskt analysera, diskutera och problematisera avsikt, metod och utfall av ett integrationsprojekt inom idrotten. Detta görs genom kvalitativa fallstudier för att öka förståelsen hur idrotten kan agera som en arena för integration i samhället.
Frågeställningar
1. Vad var avsikten med Rookie? 2. Vilka metoder användes i Rookie? 3. Vad blev utfallet av Rookie?
4. Hur står sig Rookies avsikt, metod och utfall i relation till varandra?
Vi utgår ifrån de fyra krav som utgör god forskningssed. Informationskravet innebär att du som respondent ska vara medveten om syftet med studien och utefter det välja om du vill delta eller inte, samtyckeskravet handlar om att du som respondent ska godkänna om ljudinspelning kan ske. Konfidentialitetskravet berör i vilken mån läsare ska kunna tolka vem det är som är respondent, till exempel om du som respondent inte vill att ditt namn ska vara tillgängligt för läsarna etcetera. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som framkommer under intervjun förvaras oåtkomligt för andra personer än de studenter som skriver studien och dessa uppgifter kommer endast att användas till det aktuella forskningsändamålet.
När studien är färdigställd kommer den att publiceras i databasen DiVA och vara tillgänglig för alla de som är intresserade av ämnet.
Efter intervjun kan det bli så att vi vill göra någon komplettering, om det är något mer vi undrar över eller om det är något vi inte förstår och önskar att du som respondent även vill bidra till vår studie då. Önskar du att ta del av det färdigställda materialet så går det utmärkt liksom att höra av dig till någon av oss vid eventuella frågor.
Ann Filipsson - 073 812 84 22 Linnéa Andersson - 073 355 11 38
Med vänliga hälsningar,