Vi har gjort intervjuer vid två olika tillfällen och med fyra olika pedagoger (se metoden). Intervjuerna från första omgången (se bilaga 3) ger oss information om pedagogerna och intervjuerna från andra omgången, de kvalitativa intervjuerna (se bilaga 4) ger oss bland annat pedagogernas syn på olika arbetssätt och olika arbetssituationer. Resultatet från dessa åtta intervjuer redovisas nedan.
Pedagog Ekorren
Pedagogen i klassen är i fyrtioårsåldern och hon är utbildad lågstadielärare. Hon tog sin examen år 1989 och har sedan 2003 arbetat som lärare på denna skola. Hon har ingen matematikutbildning utöver sin lärarexamen. Hon arbetar i årskurs fem. Pedagogen anser att man måste använda olika arbetssätt för att kunna möta alla barn/elever och hitta deras nivå och inlärningsteknik. Pedagogen använder sig till största del av laborativa – och abstrakta matematiklektioner. Hon anser att det blir mycket katederundervisning eftersom hon tycker
33
att det behövs, men även eftersom hennes elever tycker om den sortens undervisning. Det laborativa använder hon som introduktion för kommande lektioner. Hennes tanke är att gå från informell till formell inlärning. Allt hennes arbete utgår ifrån Lpo94.
För att gynna den logisk – matematiska förmågan tror pedagogen att det laborativa
arbetssättet är bästa lösningen, eftersom hon anser att detta sätt ger eleverna en möjlighet att få informationen konkret. Pedagogen använder sig av olika arbetssätt för att stimulera den logisk – matematiska förmågan, dessa är följande: diskussioner kring olika problemlösningar (elev-elev, elev-pedagog), multiplikation med ärtor och en skolåda med rutmönster, kortlek. Pedagogen tror att man måste variera sin undervisning för att kunna fånga elevernas intresse och för att skapa en positiv spiral. Hon utgår nästan alltid i sin undervisning från följande ordning: laborationer – med dessa inleder hon ett nytt avsnitt, läroboken – eleverna får räkna i boken, diskussioner – eleverna får möjlighet att visa om de har förstått vad de gjort och komma fram till ev. fler lösningar. Pedagogen anser att man måste utgå från varje elev, det finns t ex trötta elever och dessa elever kräver mer laborativt och mer rörelse vid inlärningen. Det enda negativa med det laborativa arbetssättet är att det lätt kan bli flummigt menar pedagogen. För att undvika detta anser hon att det är viktigt att förklara syfte och mål för undervisningen.
Övriga arbetssätt som pedagogen använder sig av är följande:
Tankeövningar ex 500 personer går på en buss, 340 personer går av, hur många är kvar…?
Denna övning sker i helklass där frågan går runt och resultatet kan sluta precis hur som helst.
Kläddesign ex eleverna har skapat kläder i olika material sedan säljs dessa emellan eleverna.
Här använder eleverna addition, subtraktion, division, multiplikation och procent. Kroppen ex mäta träd (armlängd), väga kroppsdelar, mäta avstånd med fötterna.
Pedagog Svanen
Pedagogen i klassen är i fyrtioårsåldern och hon är utbildad Ma-No lärare årskurs 1-7. Hon tog sin examen för sex år sedan och har arbetat på denna skola sedan dess. Hon har nyligen gått en fortbildning inom utepedagogik. Hon arbetar i en delad klass med både årskurs fem och årskurs sex elever. Pedagogen anser att man måste individanpassa undervisningen och hitta olika metoder för inlärning. Detta för att alla elever lär olika och har olika lätt att lära. Hon använder sig av utepedagogik regelbundet i sin undervisning och detta i kombination
34
med traditionell undervisning. Hennes arbete utgår från Lpo94 och den ena av
observationstillfällena med utgångspunkt av hur det har gått på de nationella proven.
Genom att använda matematiken ivardagen och att ha det i händerna (arbeta praktiskt) gynnas den logisk – matematiska förmågan.Att koppla problemen till vardagen eller att man gör matematiska exempel av kompisarnas namn i stället för att använda namnen i boken. Att hitta det inlärningssätt som passar eleven är pedagogens uppgift. Att finna det sinnet som gynnar dem bäst. Pedagogen anser att man alltid måste introducera laborativt. Gärna om det går att använda kroppen så ska man göra det. Hon upplever att eleverna lär och minns mer om de kan förhålla det till kroppen. Genom att arbeta laborativt så används flera sinnen och fler elever blir stimulerade. Gärna ska man vara ute och arbeta med matematiken och använda vad naturen har att erbjuda. Man får inte glömma de barn som gillar att arbeta abstrakt och fler elever tycker om den arbetsformen ju längre de har kommit i matematiken. Skulle de fastna så brukar det räcka att man plockar fram det laborativa materialet så minns de ofta hur de skulle göra för att nå en lösning. När eleverna arbetar i läroboken så har pedagogen som regel att om eleverna behöver hjälp så kan de förutom att be pedagogen, be någon kamrat om hjälp. På så vis får eleverna nya infallsvinklar, inte bara pedagogens. Det är lärorikt för eleverna att höra varandras tankegångar. Pedagogens tankebanor är att ha grunden i den informella
matematiken innan man går vidare till den formella matematiken. Pedagogen bryter även ner talen om det gör det svårt för eleven. Bara eleverna förstår grunden så behöver inte talen vara så stora, det kommer ändå längre fram.
Pedagog Snigeln
Pedagogen i förskolan är i femtioårsåldern och hon tog sin examen 1978. Hon har arbetat på denna förskola sen sex år tillbaka då den startades upp. Hon har ingen matematikutbildning. Hon har nyligen gått en fortbildning inom utepedagogik. Hon arbetar med fyraåringar. Pedagogen anser att man ska se till individen och vilken nivå som den befinner sig på. Man ska finna lusten att lära hos barnen. Hon använder utomhusleken som inlärning. Hon går regelbundet ut i skog och mark och har matematiktillfällen. Hennes arbete utgår från Lpfö98 och analysschemat i matematik.
Pedagogen anser att genom att göra matematiken lekfull så stimuleras den logisk –
matematiska förmågan. Leka fram matematiken och använda barnens vardag och naturens resurser. Det ska vara enkelt, barnen ska känna att de klarar av det och att de tänker rätt. Som
35
pedagog ska vi ge barnen verktyg att finna ett bra arbetssätt. På förskolan arbetas det med utepedagogik i så stor utsträckning som är möjligt. Allt måste vara konkret, barnen behöver det när de är så här unga.
Fruktstunden ger ett ypperligt tillfälle att leka fram matematiken. Vid ett tillfälle var de 20 barn och hade 15 äpplen. Barnen fick komma med lösningar, så vi delade alla äpplen en gång. Det räckte till alla barn men det blev ju många över. Barn gav som förslag att vi skulle dela en gång till. Så vi gjorde så tills det inte gick att dela längre. Barnen hade en lösning på det med, städerska ska få det! Egen trädgård där det odlas skapar mängder med tillfälle för matematik. Att barnen upplever att de har roligt, det ökar ju lusten att lära. Att pedagogen är en
medupptäckare som tycker att det är spännande. Att pedagogen ställer stimulerande frågor, det är saker som får barnen att växa.
Pedagog Apan
Pedagogen i förskolan är fyrtiofemårsåldern och hon är förskollärare. Hon tog sin examen år 1980 och har arbetat som pedagog sedan dess men inte enbart på denna förskola, här har hon varit sedan 1984. Hon har ingen matematik från sin förskollärarutbildning, men har däremot gått en fem poängskurs i matematik för något år sedan. Hon har även en vän som har
matematikinriktning i sin utbildning som ger henne många tips och idéer inför hennes matematiktillfällen. Hon arbetar med femåringar. Pedagogen anser att man måste utgå från individen och hitta ett sätt för alla. Man måste hitta lusten att lära. Hon använder sig mycket av leken vid inlärningstillfällena som t.ex. att spela spel, men använder sig även av olika verkstäder som t.ex. matematikverkstad. Hennes arbete utgår från Lpfö98 och lokala kursplaner och det är Reggio Emilia inspirerat.
Pedagogen utgår i största del från en innepedagogik – laborativ situation vid
inlärningstillfällen. Arbetssätten som genomsyrar pedagogens matematiktillfälle är bl a att spela spel, göra fruktsallad, ha rörelselekar, diskussioner som leder fram till olika lösningar och baka. Det enklaste sättet att få in matematiken är att dela frukt, detta moment klarar alla barnen i hennes barngrupp. Ovannämnda arbetssätt använder hon sig av eftersom hon anser att barnen har lätt att förstå matematiken vid dessa tillfällen eftersom dessa sätt ligger barnen nära till hands. Dessa sätt är verklighetsbaserade, roliga och intressanta för barnen anser pedagogen. Pedagogen skulle vilja använda sig lite mer av utepedagogik än vad hon gör, men
36
anser att bristande resurser för denna inlärningssituation är orsaken till denna brist. Vid de tillfällen när pedagogen har använt sig av utepedagogik har hon valt följande arbetssätt: Kims lek - Barnen hämtar olika naturmaterial så som pinnar, stenar etc. och lägger på en filt. Ett barn håller för ögonen medan ett annat barn tar bort en sak och det barnet som inte har tittat ska nu gissa vilken sak som är borta.
Stranden – Experimenterat med vatten, plockat stenar och sorterat dem efter form och storlek. Förskolans utegård – Planterat och sått bl a solrosor, sett hur många händer och fötter det går på en solros och vilken solros som är längst respektive kortast.
Det är viktigt att som pedagog själv tycka det man gör är roligt eftersom det smittar av sig på barnen vad man tycker. Andra saker som är viktiga för att nå en bra inlärningssituation är att vara positiv och lyhörd för vad barnen vill. Barn är generellt väldigt vetgiriga och pigga för att lära, så pedagogen anser att det är viktigt att ta till vara detta när man ska planera och utföra sina inlärningstillfällen. Den barngruppen som pedagogen har nu tycker väldigt mycket om att använda sig av kroppen och att baka vid inlärningstillfällena. Det finns alltid skillnader mellan barnens intresse och engagemang vid olika tillfällen och oftast förknippar pedagogen att dessa skillnader bl. a kan bero på att barnen inte riktigt förstår vad som ska göras.
Pedagogen anser inte att man kan ha innepedagogisk – abstrakt inlärning i förskolan eftersom leken är grunden för allt lärande i förskolan. Barnen i denna ålder behöver se saker och ting konkret för att förstå enligt pedagogen.