ARBETSSÄTT OCH BEDÖMNINGSSÄTT

Den didaktiska frågan hur måste historielärare tänka igenom och försöka besvara, det vill säga hur eleverna ska lära sig och vilka metoder som läraren vill använda sig utav för att uppnå målen om vad eleverna ska lära sig.

En historielärare bör tänka på att titta i Skolverkets kursplan och i den lokala arbetsplanen inför val och användning av arbetsmetoder, och bedömningssätt. I Skolverkets kursplan står det endast två mål att sträva emot som kan härröra till arbetsmetoder. ”Eleven ska lära sig att bedöma värdet och tillförlitligheten hos olika texter, bilder, medier, andra källor samt att lära sig självständigt resonera och föra ett samtal från ett historiskt perspektiv.”64 Enligt dessa mål kan det vara lämpligt att läraren arbetar med olika texter och bilder. Han kan även tänka på att föra en dialog med eleverna, använda muntliga övningar och redovisningar. De lokala arbetsplanerna från de tre skolorna vi bifogat undersökningen, visar mestadels att eleven ska vara delaktig i planering av genomförandet och att det ska vara varierande arbetssätt. I övrigt visar arbetsplanerna att det ska vara tematiskt arbete, grupparbete, muntliga redovisningar och framställningar, skriftliga prov, att lära sig vad källkritik är, resor som ska ge rika upplevelser, läsa skönlitteratur, betraktande av konst, lyssna på musik, radioprogram, titta på film och tv- program. Som vi förstår följer de fem lärarna inte styrdokumenten alltid till punkt och pricka. Efter påpekande och direktiv från Skolverket följer en av skolorna kursplanen, och den lokala arbetsplanen mer noggrant nu än förr. De anser att de som lärare måste ha ”ett begrepp” om vilka mål och moment som ska var med. Det är ett ganska magert innehåll i Skolverkets kursplaner och det gäller då att fylla de lokala arbetsplanerna med något konkret.”. När vi studerar en utav arbetsplanerna har den en ganska ovanlig inledning eller syfte (se bilaga 4). Där står beskrivet att det är ”roligt och intressant att veta en del om personer, händelser,

tankar, konflikter, föremål som har dykt upp, försvunnit eller levt kvar in i vår tid”. Vidare står det att A-kursen ska innehålla allt från ”de första människornas enkla livsföring till dagens invecklade samhällen”. Eleverna ska också ”kunna förstå vår nutid, veta varifrån och hur vi ärvt övertygelser, institutioner och levnadssätt. Har vi alltid ätit med kniv, gaffel och sked?” Denna inledning eller detta syfte innehåller något mer konkreta tips till vad som undervisningen kan innehålla och vad skolan vill. Intervjuerna visar att lärarna diskuterar mer sällan med eleverna när det gäller arbetsmetoder men påtagligt mer om vilka examinationsformer de önskar.

I A-kursen ska lärarna försöka få med stoff från forntid till nutid och därför vill de flesta av de fem lärarna ha strukturerade genomgångar. I dessa genomgångar ska de peka på viktiga drag och utvecklingslinjer i historien. Majoriteten säger också att lärarstyrd undervisning är att föredra där läraren håller i klassen, håller i lektionen och förmedlar sitt budskap. Fördelarna överväger såsom att eleverna har lättare att se strukturer, ”för det kan de ju inte av sig själva”. Lärarna anser att de får bättre kontroll på vad eleverna inhämtar för kunskaper och vilka som är med på lektionerna. De kan också väcka historieintresset på ett helt annat sätt än att låta eleverna sitta vid en dator eller arbeta i grupparbeten. Vid en dator sitter de och söker efter ”fel” fakta och i ett grupparbete kan de sitta och prata om helt andra saker. Vid grupparbete brukar en elev vara dominerande medan de andra tittar på. Det finns också fördelar med grupparbete såsom att eleverna aktiveras och lär sig dra egna slutsatser.

Lärarledd- eller katederundervisning kopplar vi till traditionell undervisning som börjar med en lång genomgång. Enligt Hermansson-Adler kan även denna arbetsmetod relateras till narrativ historia med en berättande framställning.65 Här får enligt tidigare forskning eleverna en grundläggande förklaring och en förståelse varför något har skett. Det viktiga i en lärarledd undervisning att det inte får bli en monolog utan en dialog som de flesta lärarna poängterar. I en dialog med frågor och svar blir eleverna aktiva och engagerade. Här kan vi se det deliberativa samtalet komma till användning. I detta samtal kommer ett demokratiskt förhållningssätt fram i klassrummet. Våra intervjuade lärare visar på att det ska vara en dialog mellan lärare och elever, även mellan elever. I det deliberativa samtalet måste eleverna lyssna på varandras argumentation och försöka förstå och acceptera varandras åsikter.66 Examinationen för den här metoden brukar vara skriftliga prov, muntliga redovisningar och skriftliga inlämningsuppgifter. De skriftliga proven används ganska så flitigt bland några av de intervjuade. På en A-kurs kan det vara upp till fyra stora skriftliga prov. Nackdelen med

65

Hermansson-Adler (2004), s 106 f.

skriftliga prov kan som tidigare nämnts i uppsatsens bakgrund att eleven glömmer lättare det som de har läst in.67 Däremot verkar det vara en fördel för läraren med skriftliga prov som att det är lättare att bedöma eleverna.

Några lärare tycker att rollspel inom historieundervisningen är bra. Det är en arbetsmetod som ger mycket tillbaka. Klassen är med och är aktiv på ett annat sätt. Eleverna kan på ett lättare och konkret sätt se tillbaka på historien. Materialet som kan användas är olika epoker och författare, till exempel Molière och Shakespeare. Det ska vara spännande händelser som får komma fram i rollspelet. En lärare gav det exemplet att vissa läroböcker tar bort de där spännande händelserna som kan få eleverna att bli intresserade. Ett exempel är medeltiden där det inte framkommer något om Nyköpings gästabud. Läraren anser också att de flesta dramatiska händelserna är bortplockade vilket gör historieämnet tråkigt. Eleverna kan fortfarande se historiska sammanhang och samtidigt krydda historien genom att ta fram dessa händelser så att eleven kan lättare leva sig in i detta. Rollspelet repeteras in och kan spelas upp för andra elever i skolan, lärare, föräldrar och allmänhet. Själva teaterspelet på scenen kan bli en examinationsuppgift. Det här passar elever som tycker att skriftliga prov och arbetsuppgifter är svåra. Rollspel kan kanske passa elever som har dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Enligt tidigare forskning har rollspelet funnits länge som metod. Läroplaner och kursplaner har framhållit att viktiga händelser kan dramatiseras inom historieundervisning. Det framhålls även att eleven lättare lär sig historia och utvecklar en förståelse för nutiden med rollspel. Det tematiska arbetssättet eller projekt är en ganska vanlig metod. Där integreras flera ämnen men kan också användas av ett ämne. I en av skolorna förekommer inte så många ämnesövergripande projekt medan de två andra skolorna tycker att det är stimulerande och roligt med sådana arbeten. Även eleverna tycker det är roligt. Ett exempel kan vara ett projektarbete om Andra Världskriget där eleverna placeras i grupper. Via uppslagsverk och Internet får de söka efter aktuell fakta, se på film, tv och bilder. Denna metod brukar examineras med skriftliga och muntliga redovisningar. Sådana här metoder som rollspel och tematiska arbetssätt kan man kalla en fördjupning. Några lärare ansåg dock att fördjupningar hade de inte tid med på en A-kurs.

Läromedlet är detsamma på alla skolorna, grundläroboken MAXI, Alla tiders Historia. De flesta lärarna använder mycket annat material och gör också eget material. Böckerna kan vara bra att ha som en grund vid provsammanställning. För att illustrera historien använder de samtida bilder, till exempel hur människor var klädda, hur en borg såg ut och mycket mer.

Som komplement används film. Hermansson-Adler visar på att film är en bra kunskapskälla att använda. Här kan läraren göra ett försök till ökad förståelse och empati hos elever genom filmvisning. Våra intervjuer visar att lärarna använder sig mycket av film såsom historiska filmer eller inspelat från TV till exempel Vetenskapens värld och motsvarande. Helst ska det vara på storduk. Det blir en helt annan känsla. Det finns dock ett stort problem som inte vår bakgrundslitteratur tar upp och det är att lärare inte får visa egna DVD eller inspelade program från TV. Det är olagligt och ska en DVD inköpas legalt kostar den cirka 1000 kronor medan den kostar cirka 100 när de köper den själva. Skolorna har ofta dålig ekonomi så varför ska en lärare inte kunna köpa en privat film och visa den för en klass? En lärare tycker att det är ”sjukt” med dessa bestämmelser och vet med sig själv att han och många andra lärare visar eget material. ”Ibland går det åt skogen men vad gör vi” säger han. AV-centralen har en stor roll i det här. De sitter på allt inspelat material som Utbildningsradion har gjort till exempel. Grunden till det har med upphovsrätten att göra. För att en film inte ska kunna kopieras utan att upphovsmannen får sälja den filmen finns det regler. En av lärarna använder sig av film eller TV-program som visas efter varje genomarbetat avsnitt för att ge mer fakta och som illustration. Vi anser att det även måste vara mycket bra att börja ett nytt avsnitt med en film för att eleven ska få lite allmän kunskap först.

Gamla hederliga overheadapparaten är ett omtyckt hjälpmedel vid lektionerna. Eleverna blir mer observanta än när en lärare skriver på tavlan. Uppslagsverk känner eleverna ett visst motstånd till anser lärarna i undersökningen vilket vi håller med om. Detta har även vi upplevt när vi praktiserade i skolan. Eleverna måste få lära sig använda uppslagsböcker och ordböcker i tidigare åldrar tror vi.

Det vi kan se i vår undersökning är att lärarna föredrar mycket muntliga övningar, dialoger och muntliga examinationsformer. Elever som har skrivsvårigheter får en chans att hävda sig. Den verbala förmågan är viktig att träna upp inför framtiden. De muntliga förhören kan visa vad eleverna kommer ihåg och har läst från förra lektionen om läraren återkopplar till den. Vi vill gärna länka samman de muntliga arbetssätten och examinationsformerna till deliberativa samtal. I historieundervisningen kan det vara en fördel med samtal och diskussioner som innehåller olika syn och uppfattningar. Eleverna kan ge bra argument till varför de har vissa åsikter och samtidigt försöka förstå och acceptera kompisarnas argument. Vi drar även slutsatsen att uppsatsens bakgrundslitteratur och lärarna i undersökningen framhåller ungefär samma arbetsmetoder. Den skillnaden som kan vara är att lärarna inte använder sig så mycket av historisk skönlitteratur och musik i sin undervisning. Karlsson-Zander vill framhålla att det är svårt att få fram en objektiv sanning, om det nu går, genom en roman. Eleverna ska också

lära sig granska kritiskt och vi tror det kan vara svårt att få eleverna till att granska kritiskt och inte ta till sig subjektivt när de läser.

Hur ska man då bedöma och sätta betyg? Ett prov ska inte i förhand betygsättas utan ska i efterhand bedömas. Här måste läraren gå efter de redan bestämda betygskriterierna. Det betyg eleverna får på ett prov betyder inte att de får just det betyget på kursen. En del av lärarna kommer överens i ämneslaget om ett bedömningsmönster som man kan ha till hjälp i sin bedömning. Enligt tidigare forskning har vi exempel på hur ett sådant mönster kan se ut.68 Detta ska vara hjälp till en rättvis och likvärdig bedömning mellan klasser och program för samma ämne. Det är viktigt att lärarna diskuterat med varandra när det gäller betyg. Det kan vara andra problem som en elev kan ha som påverkar prestationen.