Vi tycker att vi har uppnått vårt syfte med vår uppsats, att undersöka hur vi som blivande historielärare kan lägga upp undervisningen i en Historia A-kurs på gymnasiet. Intervjuerna har visat ett bra resultat om vilka arbetssätt och examinationsformer lärarna väljer. Vi tycker att vi har fått svar på våra forskningsfrågor. Vi är dock medvetna om att vi inte kan dra några generella slutsatser av vår undersökning med fem intervjuade lärare. Å andra sidan kanske vi inte heller kan dra generella slutsatser om vi skulle göra en undersökning med ett större antal intervjuade lärare. Varje lärare är unik och varje lärare undervisar olika, väljer olika stoff och arbetsmetoder. Eleverna är också unika vilket kan ha en stor inverkan på hur man som lärare lägger upp sin undervisning. Kursen är också något vad läraren och eleverna gör den till och därmed kan upplägg för en historia A-kurs variera mycket från kurs till kurs, från skola till skola.
Det vi har analyserat fram i undersökningen är att skolämnet historia är till största delen ett verbalt ämne. Både när det gäller undervisning och examinationsformer. Det kanske inte är så tokigt med den där läraren som rider på sin pekpinne in i historien. Historieundervisningen har inte ändrats så mycket som man kan tro. Däremot har eleverna fått mer att säga till om och får också medverka under lektionen och i planering. Kanske inte i den omfattningen vi trodde men ändå lite mer än tidigare. Vi har fått goda råd som att vi som lärare ska visa att vi tycker om vårt ämne och är engagerade historielärare som älskar att lära ut det vi kan. Det är också viktigt att vi aldrig slutar förkovra sig så vi håller ämneskunskaperna aktuella.
För att planera en A-kurs måste lärare följa skolverkets kursplan och den lokala arbetsplanen och förutom det ska vi också välja ut det viktigaste ur vår historia. I övrigt varierade undervisningsstoffet från lärare till lärare men det framkom tydligt att det personliga intresset spelade en stor roll. Det finns ingen färdig mall (förutom den lokala arbetsplanen) att följa utan som nyexaminerad lärare, kan vi till exempel, diskutera med andra lärare vad de har för undervisningsstoff. En fråga som vi kan ställa oss inför planeringen är vilka historiska epoker som vi tycker är viktiga och intressanta och utgå ifrån det svaret. Det framkommer i undersökningen att tiden är en viktig faktor att ta hänsyn till vid planering. Det är viktigt att vara flexibel och inte planera för ”tajt”. Som nybliven historielärare kanske vi ska gå ut med den kunskapen att det är ont om tid och att tiden inte kommer att räcka till allt det viktiga historiestoff som vi egentligen vill delge eleverna.
De arbetssätt som används mest av de lärare vi har intervjuat är lärarledd katederundervisning eller den traditionella undervisningen. Det brukar sägas att ”kärt barn har
många namn” som verkar stämma in på denna metod. Denna undervisningsmetod kan inkluderas med ett narrativt inslag, det vill säga en berättande form. Det ska emellertid vara mycket dialog mellan lärare och elever, även mellan elever och elever. Diskussioner i klassrummet är viktigt. Det ska vara dialoger, inte monologer där läraren bara får säga sitt och eleverna ska sitta tysta.
Rollspelet som metod verkar vara flitigt använd, därför att eleverna tycker ofta att det är roligt och de är mer aktiva. Elever som har problem med till exempel dyslexi, kan få kunskaper genom rollspelet på ett annat sätt än bara sitta och läsa och skriva. De har också lättare att leva sig in i historien. I ett rollspel kan även spännande händelser plockas fram vilket kryddar historien. Det är viktigt att variera arbetssätten så att undervisningen blir rik, intressant och inte tråkig.
Muntliga examinationsformer och skriftliga prov förekommer mest. Muntligt har elever med skrivsvårigheter en chans att hävda sig på lektionen, men vi får inte som lärare glömma de elever som har det jobbigt med muntliga övningar. Då är det viktigt att variera examinationsformer så att alla elever kan få en möjlighet att lyckas.
Av vår undersökning framkommer det att lärarna tycker att det är bra att historia blir ett kärnämne vilket kommer att höja ämnets status. Samtidigt ställer lärarna frågan varför en A- kurs bara ska omfatta 50 poäng i stället för 100 poäng. De ser risken att ämnet blir allt mer abstrakt och att eleverna kommer att missa mycket av historien. Vi hoppas att det beslutet eventuellt kan ändras så att vi får mer tid att undervisa i ett ämne som är mycket viktigt för alla människor.
Avslutningsvis drar vi slutsatsen att vi som nyutexaminerad historielärare måste vara ödmjuka och intala oss att vi har mycket att lära oss, innan vi kan säga att vi har blivit fullärda lärare. Vi kan alltid bli bättre och med erfarenhet kan vi förhoppningsvis bli kunniga, intressanta och pedagogiska historielärare, som totalt inspirerar och kanske kan ge eleverna goda kunskaper och ett intresse för historia.
LITTERATURFÖRTECKNING
Andersson, Bo, Casperson, Sigward & Hermansson-Adler, Magnus (2001): Undervisning i
historia i skolan, Göteborg: Göteborgs universitet.
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2002): Lärare av i morgon, Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Ejvegård, Rolf (1996), Vetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur.
Englund, Tomas (2000): Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och
aktuella förutsättningar, Stockholm: Skolverket.
Fransson, Göran & Moberg, Åsa (Red.) (2001): De första ljuva åren – lärares första tid i
yrket, Lund: Studentlitteratur.
Hermansson Adler, Magnus (2004), Historieundervisningens byggstenar – grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik, Stockholm: Liber.
Historielärarnas Förening (2003), Remissvar Gymnasiekommittén 2003, Tillgänglig [online]: http://www.historielararnas.se/artiklar.shtml [2005-09-21].
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (1989): Prov och inlärning: Ett pedagogiskt
utvecklingsarbete vid Saltsjöbadens samskola, Stockholm: HLS förlag.
Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf, red (2004): Historien är nu. En introduktion till
historiedidaktiken, Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur. Larsson, Hans Albin (2004): Historia hänger inte med historien, Tillgänglig [online]: http://www.axess.se/svenska/arkiv/2004/nr4/aktuellt/tema_larsson.php [2005-09-21].
Lgy 66, Läroplan för gymnasiet 1966. Skolöverstyrelsens skriftserie 80, Stockholm: SÖ- förlaget.
Lgy 70, Läroplan för gymnasieskolan 1970. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget.
Lpf 94, Läroplan för de frivilliga skolformerna. (2004): I Lärarens handbok, Stockholm: Lärarförbundet.
Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet (2004): I Lärarens handbok,
Stockholm: Lärarförbundet.
Prop. 2003/04:140. Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av Gymnasieskolan, Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Richardson, Gunnar (1977/2004): Svensk utbildningshistoria – Skola och samhälle förr och
nu, Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2000): HI1201 - Historia A, Tillgänglig [online]: http://www.skolverket.se [2005- 09-08].
Skolverket (2005): GY07 - Kursplan för ämnet Historia, Tillgänglig [online]: http://www.skolverket.se [2005-12-07].
SOU 2001:5. Forum för Levande historia, Stockholm: Kulturdepartementet.
SOU 2002:120. Åtta vägar till kunskap – en ny struktur för gymnasieskolan, Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Svenning, Conny (2000): Metodboken, Eslöv: Lorentz förlag.
Trost, Jan (1993/2005): Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementets skriftserie nr 3 (2001): En utveckling av gymnasieskolans
kärnämnen, Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådets websida (2005): Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning, Tillgänglig [online]:
http://www.vr.se/publikationer/sida.jsp?resourceId=12 [2005-11-28].
Örebro universitets websida (2005): Kursplaner för historia A, B, C samt PDI A, B C, Tillgänglig [online]: http://www.oru.se [2005-09-21].
BILAGA 1
2005-11-08 Hej!
Vi är två lärarstudenter vid Örebro universitet som skriver en C-uppsats/examensarbete i pedagogik. Syftet med uppsatsen är att vi vill få kunskap om hur man som historielärare kan planera och lägga upp undervisningen i en Historia A-kurs på gymnasiet. Vi vill veta vilket innehåll, arbetssätt och bedömningssätt historielärare väljer och varför.
Vi tycker oss ana, om man ser på hur lärarutbildningen är formad idag, att det finns en risk att många nyutexaminerade lärare går ut med för lite ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper. Här kan vår uppsats kanske fylla ett behov, att nyutexaminerade lärare kan ta del av vår uppsats med exempel på hur man kan lägga upp sin historieundervisning. Eftersom historia kommer att bli kärnämne om 50 poäng, är det också intressant för oss att undersöka hur historielärare resonerar kring det nya kärnämnet.
Vi kommer att intervjua ett flertal verksamma historielärare som arbetar på gymnasiet. Det insamlade datat kommer att ligga till grund för vår uppsats.
Vi har tänkt använda bandspelare vid intervjuerna för att vi inte ska missa viktig information samt att det underlättar vår analys. Om du har något att invända mot detta är du välkommen att höra av dig. Intervjuerna beräknar vi kommer att ta upp till en timme. De bandande intervjusvaren kommer att behandlas konfidentiellt. Varken skola och namn på den
intervjuade kommer att anges för att säkerställa anonymitet. Har du några funderingar runt intervjun, ring oss gärna på telefon eller kontakta oss via e-post.
Vi sätter mycket stort värde på att du tar dig tid att låta dig intervjuas av oss och vi ser fram emot mötet med dig tisdagen den 15 november.
Vi tackar på förhand för din medverkan!
Mattias Sandström Susanne Blomquist
019-314614 0586-39623
BILAGA 2
Intervjuguide
Introduktionsfrågor
• Hur länge har du arbetat som historielärare på gymnasiet?
• Vilken utbildning har du?
• Var utbildningen bra, fick du de ämnesdidaktiska kunskaperna som krävs tycker du?
Historia som ämne
• Är historia ett viktigt som skolämne? Varför?
• Hur upplever du att elever brukar tycka om ämnet?
Planering utifrån kursplaner
• På vilket sätt utgår du från skolverkets kursplan i din planering?
• Har ni någon lokal kursplan?
• Hur är den lokala kursplanen upplagd?
• På vilket sätt utgår du från den lokala kursplanen i din planering?
• Hur diskuterar du kursplanerna med eleverna?
• Gör du någon skillnad i din planering beroende på klass / program?
• Hur mycket av din planering återanvänder du till varje kurs?
Innehåll
• Hinns målen för kursen med? (A-kursen bygger på grundskolans kurs och ger
sammanhang och bakgrund för hela historien från forntiden till vår tid samtidigt som den ger tillfälle till särskilda nedslag och fördjupningar utifrån elevernas behov och intressen)
Följdfråga: Om inte, vilket stoff väljer du /faller ofta bort?
• Vilka historiska epoker tycker du att man bör gå igenom?
• Vilka historiska epoker tycker du är mest intressant?
• Påverkar ditt historiska intresse din planering av kursen?
• Kan du ge några exempel på fördjupningar som ni har gjort Varför?
• Hur mycket har eleverna att säga till vid planeringen av en kurs när det gäller innehållet?
• Hur mycket påverkar nutida händelser i omvärlden din planering?
• Har ni gymnasielärare någon kontakt med högstadieskolor/lärare för att informera er om vilket stoff och fördjupningar eleverna har gjort i högstadiet? (Det står i
kursplanen att A-kursen för gymnasiet ska vara en fortsättning på högstadiets kurs.) Följdfråga: Om inte, skulle det finnas ett behov av det?
Arbetssätt
• Vilket arbetssätt föredrar du att undervisa historia på?
• Vad säger din erfarenhet om dessa arbetssätt att undervisa på? (för och nackdelar)
• Finns det något sätt att organisera undervisningen på som enligt dig är mer fördelaktigt för eleverna?
• Arbetar ni över ämnesgränserna? På vilket sätt?
• Arbetar ni lärare tillsammans, arbetslag?
• Vilka läromedel använder du?
• Använder du dig av något eget material?
• Vilka praktiska hjälpmedel använder du?
Examination
• Vilka examinationsformer använder du dig av? Varför?
• Kan eleverna få vara med och bestämma om vilken examinationsmetod som ska vara?
• Använder du egna uppgifter / prov eller använder ni historielärare samma prov / ex.uppgifter?
• När elever får uppgifter / prov, får de då veta vad som krävs för G, VG, MVG eller bedöms det i efterhand av det man gjort? (Risken att elever väljer enkla vägen – nöjer sig med ett G)
• Har skolan eller ni någon läxpolicy, tex hur många läxor per dag osv?
Har du regelbundna läxor och läxförhör?
• Diskuterar du betyg och bedömning med andra kollegor? Hur?
Kärnämne 2007
• Vad tycker du om att historia blir kärnämne om 50 poäng 2007?
• Vilket historiskt stoff tror du att sådan kort kurs kan innefatta?
• Det verkar bli ett nytt betygssystem, 7-gradigt, vad tycker du om det?
• Det kommer även att införas ämnesbetyg istället för kursbetyg, vad tycker du om det?
Avslutningsfråga
BILAGA 3
Kursinnehåll historia och lärarprogrammet
Historia A Delkurs 1. Antikens historia, 3 p
Delkurs 2. Medeltiden och tidigmodern tid ca 500-1789, 7 p Delkurs 3. Modern historia från ca 1789 till vår tid, 7 p Delkurs 4. Metod och specialstudium, 3 p
Historia B Delkurs 1. Probleminriktad uppsatskurs, 8 p Delkurs 2. Metodkurs, 4 p
Delkurs 3. Specialkurs, 3 p
Delkurs 4. Ekonomisk och social världshistoria, 5 p Historia C Delkurs 1. Teori, 5 p
Delkurs 2. Uppsats, 10 p Delkurs 3. Litteraturkurs, 5 p
PDI-A Delkurs 1: Lärares uppdrag och arbete, 5 p Delkurs 2: Utbildning och demokrati, 5 p Delkurs 3: Kommunikation och lärande, 5 p Delkurs 4: Pedagogik och didaktik i skolan, 5 p PDI-B II Delkurs 1: Introduktion till specialpedagogik, 5 p
Delkurs 2: Pedagogik och didaktik i skolan II, 5 p Delkurs 3: Ekologiskt hållbar framtid, 5 p
Delkurs 4: Ämnesdidaktisk delkurs, 5 p
PDI-C Delkurs 1: Pedagogik som vetenskap med inriktning mot didaktik, 5 p Delkurs 2: Tillvägagångssätt i en vetenskaplig undersökning 5 p Delkurs 3: Examensarbete, 10 p
BILAGA 4
Historia A på X skolan
Arbetsplan
Inledning
Historien i A-kursversion innebär att man studerar hela den långa historien, ända från de första människornas enkla livsföring till dagens invecklade samhällen.
Först och främst är det roligt och intressant att veta en del om personer, händelser, tankar, konflikter, föremål som har dykt upp, försvunnit eller levt kvar in i vår tid.
Dessutom vill vi, för att kunna förstå vår nutid, veta varifrån och hur vi ärvt övertygelser, institutioner och levnadssätt. Har vi alltid ätit med kniv, gaffel och sked? Varför har de olympiska spelen återuppstått men inte de romerska gladiatorspelen?
Om vi alltså har kunskap om varifrån en idé kommer och dessutom känsla för varför den uppstod just då och där, kan vi lättare tänka oss konsekvenserna av vårt eget handlande idag - även om ingenting upprepas exakt.
Mål
De officiella: Eleven skall
• känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen
(Ex. att upptäckterna på 1400- och 1500-talen skapar världshandel som i sin tur förändrar människors sätt att försörja sig.)
• förstå innebörden av vanliga epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp (Ex. att i "den klassiska antiken" mycket skapas som fortfarande påverkar våra liv.
• kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska förändringsprocesser
(Ex. att det första världskriget har många fler orsaker än skottet i Sarajevo.)
• kunna beskriva det historiska. skeendet utifrån olika perspektiv med insikt i den historiska kunskapens tidsbundenhet
(Ex. att Göta kanalbygget slukade enorma resurser då transporter till stor del, skedde till sjöss trettio år före järnvägsrevolutionen,)
• kunna diskutera några av dagens händelser utifrån ett historiskt perspektiv
(Ex. att motsättningarna i Palestina har sitt främsta ursprung i staten Israels grundande. Eller har de inte det?)
• kunna formulera sina tankar i historiska frågor
(Ex. att eleven har åsikter om det forna Egypten och argumenterar för dem i en diskussion
Omfattning
A - kursen bör vara heltäckande, alltså historien från äldsta tid till idag Epokbegreppen kan vara stommen i den övergripande kronologin Tyngdpunkten bör ligga på de senare århundradena
Förutom de officiella målen ovan, har varje program sin profil man kan ta hänsyn till vid planeringen av kursen. Esteter har en speciell profil, naturvetare en annan. Samhällsvetare läser dessutom en B-kurs, vilket kan beaktas vid planering.
Genomförande
Lärare och elever lägger upp kursen tillsammans,
Med "ramarna", epokerna till höger, kan antingen vissa områden prioriteras och andra studeras mer ytligt - eller "hela" historien läsas översiktligt.
Beroende på intresseinriktning varierar naturligtvis (och förhoppningsvis) arbetssätten. Teman och samverkan med andra ämnen förekommer.
(Ex. upplysningens tid i historia, samhällskunskap, litteratur, konst.) Även teman och längdsnitt inom ämnet, ex. kvinnobilder förr och nu.
Bedömning
De samlade kunskaperna och färdigheterna bedöms
Enbart visad förmåga vid givna provtillfällen kan inte ge en komplett bild av kunskap. (Ex. kan tre veckors eget arbete med redovisning vara lika mycket "värt" som tre veckors inläsning och genomgång med förhör.) Lektionsarbete / aktivitet är också viktigt för bedömning.
Bedömning enligt officiella kriterier:
Kriterier för betyget Godkänd
• Eleven beskriver grundläggande drag i den historiska utvecklingen och visar på olika krafter som styrt och styr den historiska processen.
• Eleven ger bakgrund och sammanhang till några skeenden och företeelser i vår tid.
• Eleven använder frekventa epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp.
• Eleven formulerar med handledning historiska problem och frågeställningar.
• Eleven sätter in sig själv i ett historiskt sammanhang.
= Du känner till de grundläggande fakta din kurs har innehållit, du har varit ganska
aktiv och utfört dina uppgifter.
Du har kännedom om några olika historiska händelser, deras orsaker och följder och kan berätta om dem med normala, historiska termer.
Du kan mer ingående diskutera något historiskt problem och ha egen åsikt om detta.
Du kan förstå och jämföra din egen situation med människors i andra tider och på andra platser. Kriterier för betyget Väl godkänd
• Eleven sätter samman enskilda fenomen och fakta i det förflutna till helhetsbilden och motiverar sina ställningstaganden.
• Eleven visar med hjälp av centrala begrepp på förändringar i den historiska processen inom såväl svensk och nordisk som all- män historia.
• Eleven visar prov på kritisk hållning i ett resonemang om historiska problem och källor, bearbetar materialet samt motiverar sitt ställningstagande.
• Eleven gör jämförelser mellan olika kulturer samt visar hur företeelser och händelseförlopp både i nutid och i gången tid har en
historiskbakgrund och påverkar framtiden.
• Eleven diskuterar betydelsen av olika människors och samhällens kulturarv.
= Du känner väl till de fakta din kurs har innehållit och kan använda kunskaperna till att självständigt beskriva idéer och handlingar i olika tider.
Du har varit aktiv och diskuterat olika förändringar genom tiderna med historiska begrepp.
Du har klara begrepp om att "historia" beskrivs olika beroende på vem/vilka som berättar.
Du kan jämföra både olika tider och olika kulturer samt kan peka på händelser och utvecklingslinjer som format tillvaron för dig och för andra.
Kriterier för betyget Mycket väl
• Eleven diskuterar utifrån ett historiskt
perspektiv dagens problem och redogör för det egna samhällets framväxt och historiska identitet samt visar därvid medvetenhet om vilka konsekvenser skilda förhållningssätt kan få i framtiden.
• Eleven utgår från centrala historiska begrepp för att klarlägga förutsättningar och
drivkrafter för människor och samhällen i olika tider och i olika kulturer.
• Eleven anlägger skilda historiska perspektiv på vad som är skett liksom på sin egen omvärld och sig själv.
• Eleven reflekterar, resonerar och drar
slutsatser utifrån bedömningar av olika källors och kvarlevors värde.
= Du har goda kunskaper om hela historien och använder dessa aktivt och med själv- ständighet för att resonera om olika händelser, problem och
utvecklingslinjer.
Du kan förstå, och med personligt intresse leva dig in i andra tiders och andra kulturens förutsättningar för sitt handlande.
BILAGA 5
Y SKOLANS LOKALA ARBETSPLAN FOR HISTORIA
"MAN LÄR AV HISTORIEN ATT MAN LÄR AV HISTORIEN"
SYFTE
Historieundervisningen ska ge kunskap om gångna tiders händelser i Sverige och omvärlden och därigenom vidga insikt, ge sammanhang och skapa förståelse för vad som påverkat människor och folk.
Kunskap om det egna kunskaps- och kulturarvet stärker den egna identiteten och kunskap om andra folk ökar förståelse och tolerans och skapar förutsättningar för ett internationellt
engagemang.
Vidare är syftet att genom studiet av den historiska utvecklingen och analys av historiska källor uppöva ett kritiskt och granskande förhållningssätt till företeelser i samtiden.
MÅL ATT STRÄVA MOT
Historieundervisningen skall ge kunskaper om tidigare epoker, i Sverige och omvärlden. Utvecklingslinjer. bakgrunden, förlopp och resultat av historiska skeenden skall studeras och inläras.
Kunskaper skall inläras. insikter och förståelse skall nås om såväl det nationella och det västerländska kunskaps- och kulturarvet som det utomeuropeiska.