Arbetssätt och medvetandegörande

Här presenteras vad som upplevs vara de centrala faktorerna och arbetssätt i en spelbehandling som bidrar till att en individ med ett spelberoende påbörjar ett förändringsarbete.

35 5.3.1 Medvetandegörande

Det som återfanns i samtliga intervjuer var att samtliga informanter delade uppfattningen av att den fundamentala delen i en spelbehandling var att öka medvetenheten hos klienten. Detta när det gällde klientens eget beteende, vilka tankar och känslor som finns kopplade till spel hos klienten, vilken funktion spelandet har haft för hen och vilka konsekvenser spelandet har lett till. Att förmedla en medvetenhet kring individens problematik och faktorer kring problematiken tycks enligt informanterna vara extra viktigt när det gäller spelberoende. Sam uttrycker att individer som har ett spelberoende är den klientgrupp som verkar ha minst kunskap kring sitt beroende.

”Därför att, detta är det tillståndet som individen tar reda minst på om. Jag har varit i sjukvården i 40 år och jag har aldrig träffat en patient som kan så lite om sin problematik som denna grupp. Har man cannabis- problematik då kan man allt om cannabis. Heroin de kan alltihopa, de kan allt om behandlingshem. De vet vart de kan gå någonstans, de har pratat om det. Andra beroendetillstånd, andra psykiatriska sjukdomar, vårtor allt annat! Det tar folk reda på genom 1177 vårdguiden. Men när det gäller spelberoende så är det helt blankt”/Sam

Denna uppfattning kring att individer med ett spelberoende har en avsaknad av medvetenhet kring sin problematik överensstämmer med resultatet i studierna av Brevers et al. (2013) och Brevers et al. (2014). Studierna hade som avsikt att undersöka om spelberoende hade en försämrad metakognitiv förmåga där det krävdes ett beslutstagande i en spelsituation. Där metakognitiv förmåga syftar på en individs förmåga att ha insikt i sin egen prestation samt att kunna avgöra mellan en korrekt och icke-korrekt prestation (Brever et al., 2014). Studierna undersökte även spelberoendes metakognitiva förmåga under en situation där det krävdes beslutsfattande dock under en situation som var mer neutral i den mening att den inte var lika kopplad till spel.

Det sammantagna resultatet av de båda studierna visade på en försämrad metakognitiv förmåga när det gällde individer med spelberoendes förmåga att korrekt värdera olika risksituationer där det fanns en oklar utkomst. Resultaten visade på att individerna i studien som hade ett spelberoende tenderade att överskatta sina egna prestationer som mer framgångsrika än vad de faktiskt var. Detta resultat tycks överensstämma med informanternas uppfattning att

spelberoende tenderar att ha en bristande medvetenhet kring sin sina

beslutsprocesser, konsekvenserna av dessa beslut samt insikten i sin problematik överlag jämfört med andra beroendetillstånd. På grund av att spelberoende uppvisar en försämrad självmedvetenhet anser samtliga informanter att en av de viktigaste aspekterna i en spelbehandling är att öka förståelsen och medvetenheten om problematiken och om individens situation.

”Jag tycker det handlar om att lära sig att identifiera sina känslor och tankar i det som handlar om spelet och förutom det negativa så kan det ju även handla om de upplevelser som är positiva och lustfyllda. För det är ju såklart de som är kopplade till suget och kan en se och acceptera att dessa känslor och tankar finns det, då kan en också arbeta med dem. Medvetandegöra vad som är risksituationer för en själv, vad är det som gör att jag vill spela nu? Att få en större medvetenhet men också för att bryta dikotomin att antingen spelar jag och då är allt skit eller så spelar

36 jag inte och då är allt bra. Att det finns fler nyanser i det. Det finns ju en makt i det också, då kan en ju äga det som är problematiskt och i sin tur göra något åt det. Att lämna tillbaka makten, för det finns ju en väldigt stor kontrollförlust i alla beroenden.” /Love

5.3.2 Övning, reflektion och kartläggning

Enligt informanterna verkar ett av huvudsyftena med en spelbehandling vara att förmedla en medvetenhet kring vad för tankar och känslor som finns kopplade till spel samt vilken funktion som spelandet har haft för klienterna. Informanterna berättar även att de använder sig av pedagogiska övningar som utförs tillsammans med klienten för att uppnå denna medvetenvetenhet.

“Jag brukar göra en situationsanalys (SRK) på tavlan tillsammans med klienten, för att visa på spelandets funktion för klienten. För det blir pedagogiskt att visa att just denna funktion har spelandet haft för den här personen”/Alex

“Denna övning brukar direkt sätta sig och bli väldigt begriplig och ta bort lite utav det där med “ varför gör jag det här”. /Kim

Övningen som informanterna anser sig använda mest inom spelbehandling är SRK

(Situation, Reaktion och Konsekvens). Där första steget i övningen består av att

klienterna får beskriva en typisk situation då de spelar. Där det är viktigt att få med vilka tankar, känslor, var de befinner sig och vilken tidpunkt på dagen det är. Allt detta skrivs sedan in under kolumnen S-situation. Därefter skriver de in vad reaktionen på denna situation är i kolumnen under R-reaktion, där reaktionen i detta fall är att klienten spelar. Sedan får klienterna reflektera över vilka

konsekvenser reaktionen (spelandet) har på kort och lång sikt för klienterna. Detta innefattar positiva såväl som negativa konsekvenser.

“Då är det just det där att hitta, vad är det som händer där och då i den stunden du spelar. Vad är det du får ut av det? Då får man fram det och även om man tänker att det bara är eländigt så ser man ju nej för jag får ju ut något av det. Så radar man upp det och det kan vara allt från det är kul, spännande, jag får en kick utav det, eller jag slipper må dåligt eller får hopp om att jag kan lösa situationen om jag vinner. Men sen får man också kolla på det långsiktiga och om det hade varit tom under negativt i den rutan då hade jag också kunna tänka mig att gör det. Men så är det ju inte för det finns ju massa långsiktiga och väldigt allvarliga konsekvenser såsom problem med ekonomin eller relationer och så. Så det är först när en ser alla konsekvenser på lång sikt och väger dem mot de positiva konsekvenser man får på kort sikt som det blir väldigt klart över att titta på om jag kan göra något annat istället.” /Alex

Denna typ av övning överensstämmer med Oaks et al. (2012) som påstår att en av

pull-faktorerna som motverkar att individen tar ett återfall har att göra med

kognitiva strategier i syfte att komma ihåg hur spelandet har skadat ens liv. Forskarna menar att det krävs kunskap kring de kognitioner och beteenden som rör spel för att öka möjligheten att förändra ett problematiskt spelande. Att genomföra en SRK ger klienten en möjlighet att reflektera kring sina beteenden samt få kunskap kring sina kognitioner och beteenden. SRK kan även ses som en av de hälsofrämjande handlingar som återfinns i pathway 3 (Wampold, 2015).

37

Detta eftersom att klienten får insikt i sitt handlingsmönster och har möjlighet att identifiera risksituationer där klienten behöver vara extra vaksam, vilket främjar förändringsprocessen.

”Så kanske också väcka någon slags medvetenhet att i vissa situationer, kommer suget att spela kanske kännas mer påträngande och att ha

beredskap för dom stunderna... då en del kan ha dötid på sina arbeten och det är en risksituation. För då är det väldigt lätt, det vill säga frestelsen kan bli väldigt stor där till att börja spela. Ingen vet ändå vad jag gör.”

/Love

Enligt Oaks et al. (2012) är minnet och medvetenheten av vad spelandet har haft för konsekvenser för klienten en viktig pull-faktor för att motverka ett återfall när det gäller spel. Det tycks vara extra viktigt att kartlägga och medvetandegöra just vilka konsekvenser som spelandet har på lång sikt. Detta eftersom att en av informanterna berättar att skillnaden mellan spelberoende och andra

beroendetillstånd är att upplevelsen av de negativa konsekvenserna som spelandet har haft kan rubbas eller försvinna helt om klienten vinner en storvinst (stor summa pengar). Det kan vara så att klienter med ett spelberoende förlorar stora summor pengar som ofta leder till stora konsekvenser på lång sikt, dock kan dessa konsekvenser försvinna för klienten när hen vinner en storvinst. Även om vinsten inte täcker upp klientens förluster så kan vinsten leda till att klientens uppfattning om de konsekvenser som spelet har lett till inte blir lika klara längre.

Uppfattningen kring att “om jag bara vinner tillräckligt mycket så kan jag lösa min situation”. Att spelet ses som lösningen på problemet, det återfinns inte inom andra beroendetillstånd enligt informanterna. Denna typ av tankar kring ”spelet som lösning” tycks överensstämma med en av de push-faktorer som kan putta en individ till ett återfall, närmare bestämt felaktiga kognitioner om utkomsten av spelandet (Oakes et al., 2012).

“konsekvenserna är väldigt påtagliga på lång sikt och väldigt kraftfulla men om de vinner pengar så kanske ett hopp om att “om jag vinner igen så kanske jag kan radera hela den där förlusten eller alla skulder jag har. Det skiljer ju sig från andra beroendetillstånd för det finns ju inte där.”.

/Love

Informanterna vittnar om vikten av att ersätta spelandet med något annat, det vill säga ha en fokus på en eller flera alternativa handlingar. Vidare uppger Love att en av hens klienter gör upp dagliga scheman för att dra bort fokus från spelandet. Kim uppger att hen tillsammans med vissa klienterna gör listor av aktiviteter som de kan göra istället för att spela. Gemensamma upplevelsen av alla informanter är att klienten behöver komma på några alternativa handlingar för att kunna hålla sig spelfri. Detta överensstämmer med en av de pull-faktorerna som är att utföra alternativa distraktionstekniker för att undvika att tänka på spel, för att klara av samt släcka spel-suget (Oakes et al., 2012). Vikten av alternativa handlingar hänger även samman med att undvika att endast fokusera på tanken “jag får inte spela”, då det är svårt att förhålla sig till något man inte får göra. Enligt

informanterna bör klienten istället aktivt arbeta på att försöka ersätta spelandet med andra handlingar av en mer hälsosammare karaktär.

“Så man inte tänker på att “nu ska jag inte”. Det går inte. Man kan inte ta sig emot ett intet. Det är helt meningslöst.” /Sam

38

6. DISKUSSION

Här redogörs för diskussion kring den valda metoden samt en sammanfattning av studiens resultat och parallellt en diskussion kring resultatet.

6.1 Metoddiskussion

Under litteratursökningsprocessen ställdes kravet på att all vald litteratur/artiklar skulle vara peer reviewed. Det genomfördes ingen ytterligare kvalitetskontroll i form av hjälp från professionell sökhjälp så som bibliotekarier. Då det inte genomfördes någon ytterligare kvalitetsgranskning förutom det krav att artiklarna var peer review så skulle detta kunna ses som en svaghet. Detta för att det kan finnas en risk för att någon av de valda artiklarna som inkluderades i studien är av låg vetenskaplig kvalité trots att de är peer reviewed. Dock upplevdes de valda artiklarna vara av relevans och av adekvat kvalité för studien.

Studiens urval består av fem informanter där samtliga av informanterna är spelbehandlare som är verksamma inom någon form av statlig verksamhet,

specifikt landsting samt kommun. Det diskuterades om det skulle vara av relevans för studien att inkludera ytterligare en spelbehandlare från en annan region eller kommun då målsättningen från början var att intervjua sex professionella spelbehandlare. Konklusionen blev dock att om endast en informant ifrån en annan region eller kommun valdes att inkluderas i urvalet så skulle det enbart ge materialet en alldeles för bred spridning. Att inkludera en informant från en annan region eller kommun ansågs därför inte bidra med någon ytterligare relevant kunskap eller något djup till studien. Det bedömdes att de fem informanterna som intervjuats hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att kunna besvara det aktuella syftet samt frågeställningar. Vidare gjordes bedömningen om att inte inkludera professionella verksamma inom spelbehandling som arbetar inom privat sektor, såsom privata behandlingshem. Detta på grund av det skulle leda till en allt för stor spridning i det empiriska materialet.

Valet av att använda tematiserade semistrukturerade intervjuer gjordes på grund av att möjliggöra en flexibilitet under intervjutillfällena. Då intervjumetoden innefattar ett antal förbestämda teman så ledde det till att det fanns en struktur att falla tillbaka på när intervjupersonerna kom in på ämnen som inte tycktes vara relevanta för studiens syfte. En styrka med denna metod är också att den gav möjlighet att utgå från dessa förbestämda teman i den ordningen som passade hur samtalet med informanterna utvecklades. På så sätt behövdes inte frågorna vara låsta utifrån en viss kronologisk ordning utan kunde ställas i anknytning till det som informanten svarade. Möjligheten till att ställa relevanta följdfrågor är även något som denna intervjumetod ger utrymmer för och kan även ses som en styrka. Under intervjutillfällena gjordes inga antecknar kring icke-verbal kommunikation med informanterna. Detta skulle kunna ses som en svaghet i den mån att det är möjligt att en viss del av innebörden i de citat som transkriberats kan ha gått förlorad. Trots detta upplevs det insamlade empiriska materialet vara tillräckligt för att besvara syftet och de frågeställningar som studien avser att besvara. Författarna har haft en förförståelse av området spelbehandling. Det går att diskutera om detta kan ha lett till att informanterna inte valt att utförligt beskriva vissa grundläggande begrepp och koncept då de anser att författarna redan innehar kunskapen om dessa. Författarna var dock medvetna om detta faktum och var tydliga med att be informanterna ge utförliga beskrivningar av resonemang och

39

begrepp. Detta för att undvika att viktig information uteblev. Denna förförståelse kan ses som en fördel då författarna har haft möjlighet att ställa mer relevanta följdfrågor under intervjutillfällena dock har författarna strävat efter att ha en öppenhet gentemot att låta materialet överraska.

Analys av de transkriberade intervjuerna skedde genom en tematisk analys. En nackdel med att genomföra en tematisk analys är att tillvägagångssättet ofta saknar tydliga riktlinjer. Författarna upplever dock att en tematisk analys erbjuder en flexibilitet i analysen samt är en analysmetod som gör det enkelt att tydliggöra återkommande teman.