Arbetsstationsbeskrivning

I detta delavsnitt beskrivs arbetsstationerna ytterligare utifrån de observationer som har genomförts.

A-don

För att länka samman komponenter i transformatorer och reaktorer, tillverkas inre anslutningar. Stationen påbörjas genom att komponenter såsom presspan, trä, pappersisolerade ledare och aluminiumrör kommer in till avdelningen (se figur 12). Därefter skapas basen, en så kallad “grind” som ledare appliceras på. Detta utförs genom att isolationsmaterial och presspan kapas till, borras och skruvas ihop.

Figur 12. Karta över A-donets arbetsmoment.

Ledarna arrangeras därefter ut på basen och höljet på ändarna tas bort för att därefter kunna sammanfogas. Vilket sker genom att anslutningshyllsor sammanpressas på ledarnas ändar och papper lindas för hand runt ledarna, i syfte att fungera som isolation.

Från ABB Components levereras det färdiga lindningskopplare, dessa kan monteras vid en senare station, aktiv del, alternativt direkt på grinden. Avslutningsvis sker en kvalitetskontroll av bland annat kabelns area, papperslindningens tjocklek, skarvmetod, rengöring och lindningskopplarens kontaktnummer.

Kärnläggning

Denna station börjar med att ställa upp grunden för plåten, vilket kallas fixtur. Rätt mått och läggstöd förbereds för bildandet av kärnan till transformatorn (se figur 13). Andra komponenter såsom isolation, pressbalkar och reaktorramar kommer in.

Figur 13. Karta över kärnläggningens arbetsmoment.

Efter klippningen av plåtarna som sker maskinellt transporteras de därefter på hög via traverser och en hiss till kärnläggningsstationen. Manuellt läggs plåtarna två och två, alternativt fyra och fyra, i en specifik ordning. Detta på grund av att plåtarna har olika längd och vinklar. Därefter monteras kärnan ihop med hjälp av pressbalkar och PET-band för att hålla ihop kärnan. Traverser reser sedan kärnan horisontellt och vertikalt till asecondstället där epoxibehandlat glasfiberband lindas maskinellt runt kärnan, detta för att underlätta svåra transporter.

Lindning

Parallellt med A-donet och kärnläggningen startar delprocessen som kallas lindning. Det finns lilla och stora lindningen beroende på kärnans storlek och totalt finns det 15 lindningsmaskiner på stationen. Kapaciteten för större maskiner är dubbla gånger större än dem små. Beroende på om kärnan är till för transformatorer eller reaktorer, skiljer sig lindningarna åt. Lindningarna kan vara allt ifrån ett tråd till 18 trådar, där det senare fallet är svårare att hantera. Det påbörjas genom att förbereda stationen (se figur 14). Lindningen sker med hjälp av lindningsmallar justeras till rätt omkrets. Vid vertikala lindningar dras lindningen maskinellt upp och ner med en pedal som justeras manuellt med foten.

Figur 14. Karta över lindningens arbetsmoment.

Medan vid horisontella lindningar, som inte är lika vanligt, tillämpas skruv istället för bockar till lindningen. Blindslindan som stabiliserar lindan är svårare att illustrera i ritningen jämfört med resterande lindningar, vilket tar längre tid vid fel lindade varv av blindslindan.

Egna kammar och stegar tillverkas av trä för att underlätta lindningen. Pressning sker av lindningen för att ta bort eventuella luftgap. En testning sker och höjden justeras enligt önskade driftdimensioner. Vid låg höjd läggs klackar till medan vid för hög höjd tas klackar ut ur lindningen. Vart dessa klackar ska läggas till eller tas bort, sker enligt en förberedande ritning. Därefter torkas vätska ur lindningen för att få sin drifthöjd. Efter detta isoleras lindningen där barriärer byggs med hjälp av pressbon.

Aktiv del

Vid aktiv del monteras de komponenter som utgör stommen hos en transformator och reaktor. Dessa komponenter är kärnan, A-donet, lindningar och lindningskopplare. Stationen påbörjas genom att lindningar monteras på de olika kärnbenen, vilket utförs med hjälp av lindningslyftkors som lyfter lindningen och därefter sänks den aktsamt ner (se figur 15). Efter montering av lindningarna, pressas och beläggs kärnplåtar vid övre ok.

Figur 15. Karta över aktiva delens arbetsmoment.

Därefter sammankopplas A-donet med lindningen och eventuella lindningskopplare. På aktiv del utförs ett isolationstest och en slutbesiktning av en kvalitetstekniker, orderprojektledare, konstruktör och möjligtvis kund. Avslutningsvis genomförs torkning i en processpanna vilket avlägsnar fukt som förekommer i isoleringen, det kan uppgå till cirka 1000 liter vatten. Dessutom genomförs efterdragning på skruvförbanden. Den aktiva delen transporteras vidare med hjälp av en rörlig luftkudde, på grund av den stora vikten på komponenter.

Slutmontage

Från plåtverkstaden anländer färdiga lådor där färdiga delar och andra komponenter till lådan monteras mekaniskt (se figur 16). Aktiva delen sänks ner i lådan uppifrån och fästs på anslutningspunkter. För ytterligare stabilisering, ansluts kraftiga stag mellan aktiv del och inre lådvägg. När alla delar har monterats ihop, svetsas eller bultas locket på lådan. Efter detta utsätts transformatorn/reaktorn för vakuumpumpning och olja fylls i lådan. För att kontrollera läckor trycksätts lådan.

I nästkommande moment sker provning av den färdiga transformatorn i separata provhallar. Exempel på prover är spänningsomsättning, förluster, åsknedslag, kontroll av kylning och ljudnivå samt överspänningar i drift. När provning är godkänd töms oljan ur lådan och en demontering sker av påmonterad utrustning som vidare packas i trälådor. Tillsammans med lådan som innehåller aktiva delen lastas det till kund och transporteras antingen med järnvägsvagnar eller lastbilar.

5.1.3 Specifikationskrav

I tabell 6 listas dimensioner för plåten och kärnan. Det är de maximala dimensionerna som redovisas. Dimensionerna är till för att underlätta att matcha rätt marknadsprodukt med deras typ av produkt. Begreppet laminering syftar på ett tunt isolerande lager på plåten.

Tabell 6. Maximal måttsättning för plåten och kärnan2_.

Mått Plåt Tjocklek 0.2 Lamineringsbredd 1000 Lamineringslängd 5000 Mått Kärna Höjd 5000 Bredd 11 000 Diameter 2000 Spänning 110 kV

5.1.4 Produktionens automatiseringsgrad

Baserad på arbetsstationsbeskrivningen i delavsnitt 5.1.2 Arbetsstationsbeskrivning och definitionen av olika automatiseringsgrader i tabell 1, kan företagets nuvarande automatiseringsgrad i produktionen sammanställas enligt tabellerna 7 och 8.

Tabell 7. Automatiseringsgrad för fysiska uppgifter av nuvarande tillverkningsprocess.

Fysiska uppgifter

Automatiseringsgrad A-don Kärnläggning Lindning Aktiv del Slutmontage 7 6 5 X (klippning) 4 X X X 3 X 2 1 X (läggning)

Eftersom A-donet har fysiska uppgifter som utförs manuellt med hjälp av verktyg som skruvdragare och svets, har automatiseringsgraden värderats till en 4:a (se tabell 7). Automationsgraden för kärnklippning och kärnläggning, värderas individuellt. Det har tidigare nämnts i delavsnitt 5.1.2 Arbetsstationsbeskrivning att kärnklippningen utförs med hjälp av en maskin som klipper inmatad plåt efter angivna mått. Därmed kan de fysiska uppgifterna bedömas till en 5:a medan kärnläggningen blir värderad till en 1:a. Detta grundar sig i att utförande är helt manuellt, där arbetstagarnas teknik och kunskap är deras enda verktyg. Lindningsstationen utförs idag manuellt med hjälp av en pedal som kan reglera lindningens höjd och styra dess rotation, ett automatiskt handverktyg som detta motiverar till en automationsgrad på 4:a. Aktiva delen värderas även till denna grad vid de fysiska uppgifterna, eftersom traverser och luftkuddar är essentiella verktyg vid denna arbetsstation. Även hos aktiv del tillämpas det traverser, däremot är slutmontage ett arbetsområde som kräver hög försiktighet vid många av dess tillhörande arbetsuppgifter, vilket indikerar den resulterande automationsgraden på en 3:a. Exempelvis kan det inte användas ett automatiskt handverktyg som en mutterdragare utan alla muttrarna behöver hanteras manuellt.

Tabell 8. Automatiseringsgrad för kognitiva uppgifter av nuvarande tillverkningsprocess.

Kognitiva uppgifter

Automatiseringsrad A-don Kärnläggning Lindning Aktiv del Slutmontage 7 6 5 4 3 X (klippning) X X 2 X X (läggning) X 1

A-donets kognitiva uppgifter värderas till en 2:a (se tabell 8), operatörerna blir informerade om vad som behöver göras vid ett nytt projekt och om något osedvanligt bör uppmärksammas. Vid kärnklippningen är det arbetstagarna som behöver förbereda maskinen med träpall och plåtrullar innan start, dessutom behöver maskinen ställas in för att klippa till plåten enligt givna mått. Därmed värderas kärnklippningen till en 3:a eftersom det finns ett tydligt tillvägagångssätt som arbetstagarna behöver följa. Vid läggningen av kärnan behöver arbetstagaren utgå från att varje arbetsorder är unik och anpassa kärnläggningen därefter, vilket motiverar till en 2:a i automationsgrad.

Lindningen är ett hantverk som kräver expertis och mentorer som kan handleda utförandet, värderas dessa kognitiva uppgifter till en 2:a. Aktiv del och slutmontage bedöms till en 3:a eftersom arbetsstationerna utgöras av flera olika delmoment vardera, där arbetstagarna har givna instruktioner på vad som ska utföras eller kontrolleras.

5.2 Sammanställning av intervjuer

Respondenternas svar från intervjuerna av både operatörer och anställda i ledningen sammanställs nedan. I intervjuguiderna, se bilaga B och C, är intervjufrågorna redovisade för operatörer respektive ledningen.

5.2.1 Operatör A- Montör

Operatör A har utbildning och tidigare erfarenhet som montör. Idag arbetar operatören på arbetsstationen A-donet och har jobbat för ABB PG i 13 år. Montören informerade om att den största och äldsta konkurrenten är Siemens. ABB PG fokuserar mycket på kvalitet, att reducera felkostnader och sänka priser, för att stärka sin konkurrenskraft. Idag är företagets största kunder på den kinesiska marknaden men de har även vuxit den senaste tiden på den svenska marknaden.

Operatör A svarade att arbetet kan bli trångt och att alla möjliga kroppshållningar nyttjas för att komma åt allt i donet, uppe som nere. Däremot har det inte funnits ett behov av sjukskrivning för operatören. Det mest tidskrävande arbetsmomentet är de olika typerna av lindningskopplare och när det ska byggas liggandes. De komplexa enheterna är mer tidskrävande. Operatör A såg fördelen med att automatisera däremot har montören svårt att se vart detta skulle ske. Nackdelen med automatiserade arbetsuppgifter skulle vara ett mindre behov av personal däremot skulle det spara på mycket kroppar, enligt arbetstagaren. En utmaning skulle vara den resulterande överflödiga arbetskraften, det vill säga att hålla kvar den mänskliga arbetskraften för utförandet av arbetsuppgifterna.

För en lyckad implementering av automation, ansåg operatör A att produktkännedom är en avgörande faktor, det vill säga att operatörerna är delaktiga från start. Montören önskade att en automatiserad tillverkning tillför mer effektivitet till organisationen men även att kvaliteten bibehålls. Operatör A informerade att automation bör korta ner ledtider och att ribban höjs över vad ABB PG kan leverera på ett år.

Enligt montören är det inte svårt att hitta rätt kompetens till arbetsstationen A-donet, de är ett team som varit på plats länge och som kan det mesta. Däremot att lära upp någon nyanställd, tar tid. Rätt kompetens till lindningen bör vara svårast, enligt operatör A. Antalet fel har ökat när nya lindare har tagits in vid arbetsstationen lindningen och det är först vid proverna som det framgår att det blivit oriktigt vid utförandet av lindningen. Det informerades att det frekvent uppstår kvalitetsbrister och orsaken kan vara allt från den mänskliga faktorn till fel underlag på ritningarna. Vart det sker kan variera, det kan komma från konstruktion eller vara på grund av bristande noggrannhet i produktion.

Operatör A ansåg att ABB PG om 10 till 15 år kommer fortsätta att arbeta med säkerhet, eftersom de ständigt arbetar med det idag och när det kommer till anställning, är det beroende på marknaden. Däremot tros arbetssättet inte förändras mycket eftersom det är ett hantverk och är svårt att komma ifrån. ABB PG står väldigt bra till gällande dagens konkurrenssituation, att de är ännu starkare nu med Hitachi. Vad som levereras ut och vilken kvalitet ABB PG upprätthåller, anses vara avgörande.

5.2.2 Operatör B- Lindare

Operatör B var snickare från början och blev anställd hos ABB PG år 2007, för att utföra ett arbete under sex månader. Efter tidigare heltidsjobb hamnade operatören på ABB PG och jobbat där i snart 14 år. Operatör B har sedan dess varit lindare till krafttransformator. Efter en tid arbetat vid stora lindningen förflyttades lindaren till den lilla lindningen.

Operatör B informerade att ABB PG:s största kund bör vara Kina och att Siemens är deras största konkurrent. För att vara konkurrenskraftiga idag, informerade lindaren att priserna alltid ska pressas ner, det vill säga att göra rätt från början och undvika dubbelarbete. Det kan kosta mycket att backa en order och en eventuell rivning skulle behöva ske. Fortsättningsvis informerade operatör B att alla arbetsuppgifter är extremt viktiga och att ett fel kan kräva mellan två och tre skift att korrigera. De får lära sig vilka moment som är extremt viktiga att bli rätt från början och de har en mentor per skift som hjälper till, om denne inte är tillgänglig finns det någon äldre kollega som hjälper till.

För lindaren gör arbetet ont i nacke och axlar, vilket kommer fram främst vid utförandet av flera kablar det vill säga vid den stora lindningen. Arbetet innebär mycket att vrida och knacka, men kroppen kan även bli sned genom att stå monotont vid sin arbetsstation med ena foten på pedalen. På grund av de utmanande arbetsuppgifterna har operatör B sjukskrivit sig för axlar och rygg. Arbetstagaren har gått två gånger till sjukgymnast och har det blivit bättre sedan lindaren förflyttades till arbetsmomentet lilla lindningen. Alla arbetsuppgifter ska vara tidskrävande, däremot går den lilla lindningen med en tråd snabbare att utföra än den stora lindningen med upp till 18 trådar.

Den pågående automationslösningen med röststyrning för att reglera läget på transformatorer och reaktorer, funkar bra när den lyssnar, informerade lindaren. Operatör B berättade att det vore bra med andra automatiserade operationer men har svårt att se det fungera. Det har provats tidigare och det fungerade med en tråd, dock inte med två trådar då den ena bocken blev rätt och den andra fel. På arbetsstationen lindningen, ansåg lindaren att det skulle underlätta som mest med automatisering av bockning och isolering av trådar.

Nackdelen med automation är att lindarna behöver vara närvarande och kontrollera att resultatet är rätt, däremot är fördelarna relaterat till det ergonomiska. Enligt operatör B kommer fel ändå att kunna uppstå. Avgörande för en lyckad implementering av automation anses vara att delaktigheten från operatörerna redan vid första stund, eftersom är svårt för någon som inte tidigare har varit delaktig. Arbetet kräver mycket precision, det vill säga att trådarna ligger i samma höjd och att allt stämmer. Den största utmaningen med automatisering enligt lindaren är att få bockarna att stämma, de använder sig av delningar som inte får hoppa och operatör B utvecklade att detta kan bli svårt att få in denna egenskap i en maskin.

Lindaren informerade att automatisering skulle innebära mindre slitage på kroppen, exempelvis undvika tennisarmbåge, trasiga händer, axlar och nacke. Däremot kommer inte automatisering att gå fortare eftersom det kommer ta längre tid i början, det vill säga det kommer varken gå fortare eller långsammare. Operatör B ansåg sig personligen kunna bocka väldigt snabbt och att införa en maskin skulle innebära dubbelarbete, eftersom en lindare behöver observera. Lindaren informerade att det är svårt att hitta rätt kompetens och att det är väldigt många arbetstagare som har slutat på grund av att de inte förstått sig på principen. Det tog lång tid även för operatör B och än idag tar lindaren hjälp vid arbetsmoment som innefattar byggning av stegar.

Operatör B ansåg att om 10 till 15 år, kommer ABB PG att bli bättre gällande anställning, arbetssätt och säkerhet. Det ska ha blivit mycket bättre de senaste åren och speciellt inom säkerhet.

När det gäller kvalitetsbrister, blir situationen väldigt allvarlig om brister skulle uppstå i materialet och om det inte upptäcks. Det kan ta väldigt lång tid innan det detekteras.

5.2.3 Ledning A - Produktionstekniker

Ledning A har tidigare arbetat i gruvverksamhet, gick vidare till byggverksamhet och efter det arbetat för ABB PG vid lindning, lindningsmontage, hållit i utbildning och förslagsverksamhet. Därefter gick ledning A till produktionsteknik, var sedan produktionsledare på lindningen mellan sju till åtta år och är idag, efter 27 år, på ABB PG, åter på produktionsteknik. Produktionsteknikerns arbetsuppgifter innefattar operativt arbete, det vill säga att lösa problem när de uppstår och att produktion inte får stoppas.

Det informerades att världsmarknad är låg idag och att det inte har ändrats mycket, vilket beror på att det gäller stora investeringar. HVDC (högspänd likström) har varit ABB PG:s största inkomstkälla och därmed innebär det långa överföringar till stora länder som Kina, vilket är ABB PG:s största kund. De största projekten har varit i Kina, Brasilien och Indien. Eftersom ABB PG har varit med och utbildad många statliga kinesiska fabriker samt överfört en hel del teknik, har de möjlighet att göra mycket själva nu. Idag är den kinesiska marknaden de största konkurrenterna genom att de har både kapacitet och kunskap.

Ledning A upplevde att de lådor som tillverkas idag inte kan bli större och att det blir allt svårare att gå vidare. Järnvägarna räcker inte till för lådornas storlek och tyngd. ABB PG hade en travers i verkstadsindustrin som kunde bära 400 ton, vilken byttes senare ut mot en travers för 500 ton. Enheterna som ingår i aktiv del, är på gränsen till att överskrida det tillgängliga utrymmet i lådan. Enligt produktionsledaren gäller det att hitta andra lösningar, samma kraft behöver komma ut utan att aktiva delen blir större. Det blir allt svårare att hitta lösningar och detta anses vara en jättestor utmaning enligt ledning A.

Kvaliteten har varit problematisk på grund av att utvecklingen har gått väldigt snabbt, informerade produktionsteknikern. Eftersom ABB PG är en utvecklingsfabrik, är verksamheten fortfarande kvar än idag. Dock upplevs det inte ges tid för att göra ett projekt bra en gång, utan tillvägagångssättet är att prova, blir fel, göra om och göra rätt. Enligt ledning A upplevs tiden inte human mot tillverkarna, det förekommer för mycket frågetecken och nya lösningar som aldrig tidigare har utförts. Detta anses vara den största utmaningen men även behovet av kompetens. Vid arbetsstationen lindningen tar upplärningsprocessen mellan fyra och sex år. Trots att lindarna blir självgående, kommer det ständigt in nya lösningar som innebär att lindarna aldrig blir fullärda.

Ergonomin är mycket om den egna individen anser produktionsteknikern. ABB PG har haft företagshälsan på plats och gjort arbetsplatsbedömningar vid alla arbetsstationer. Mycket av det ABB PG gör är väldigt tungt och därmed är det av vikt att tillämpa de hjälpmedel som finns att tillgå. Det finns förmåner i form av bland annat friskvårdspengar och gym, däremot kan företaget dessvärre inte erbjuda människan kondition och fysik. Individen har ett eget ansvar men verksamheten kan ge sina arbetstagare de förutsättningar som behövs, informerade ledning A. ABB PG utgår från trappan (se figur 2) där säkerhet och hälsa ligger som nummer ett. Denna punkt ligger högt på dagordningen och har även blivit allt bättre under de senaste åren.

Det pågår ständigt projekt gällande effektivisering, informerade ledning A. Lönekostnaderna är lägre i Asien jämfört med Europa och därmed är effektivitet det enda ABB PG kan urskilja sig med. Det sista projektet, effektivitetslyftet, innebar att företaget gick ner på detaljnivå och undersökte vad vissa saker kunde kräva. Om det inte höll den förväntade tiden, fanns det planer på att sätta in utbildning, se över maskiner, arbetssätt och arbetsmetoder, för att få med hela konceptet.

För att verksamheten ska vara kostnadseffektiv, tittar ABB PG på olika leverantörer och endast utföra inköp efter behov. Produktionsteknikern informerade att verksamheten tar det till sitt yttersta men har upptäckt att det inte bara innebär fördelar. Exempelvis om det blir ett fel på en lindning och det innebär att lite tråd behöver skrotas, kan det vara gränsfallet till att resten av tråden räcker till. Alltså har marginalerna minimerats så mycket som möjligt, enligt ledning A. Verksamheten återvinner, källsorterar och tittar på helheten för att spara in på resurser. Detta innebär även att utföra aktiviteterna bara en gång och att använda resurser efter behov.

Produktionsteknikern berättade att när det gäller säkerhet, använder sig ABB PG av passerkort med olika indikerande färger. Blått innebär att personen får röra sig fritt, grönt är till för bland