Säfsten & Gustavsson [33, s. 39] skriver att innebörden av metodologiska överväganden är att studera och reflektera över hur forskningsvärlden ska undersökas, dess tillvägagångssätt, för att uppnå vetenskaplig kunskap.
4.2.1 Tolkning i enlighet med vetenskapliga kvalitetskriterier
För att kunna förlita sig på det resultat som presenteras i examensarbetet, måste den vetenskapliga forskningsprocessen och dess resultat vara giltigt samt tillförlitligt.
De vetenskapliga kvalitetskriterierna validitet och reliabilitet, appliceras för att bedöma kvalitén av undersökningsprocessen. Hög reliabilitet innebär att det är möjligt att uppnå samma resultat vid upprepade mätningar och vid användning av samma mätinstrument [33, s. 232]. Genom att utföra datainsamlingsmetoden dokumentstudie innan observationer, generas bland annat ritningar av tillverkningsprocessen och företagsintern dokumentering. Tillhandahållet underlag från företaget, används därefter till förberedelse och planläggning för datainsamling innan utförandet av observationer. Observationer utförs under ett par dagar, det vill säga ett flertal likadana observationer utförs och orsaker bakom eventuella variationer, granskas. Genom att utforma och utföra intervjuerna efter dokumentstudier och observationer, säkerställs hög reliabilitet.
En god validitet resulterar i en hög reliabilitet [33, s. 232]. För att uppnå en hög validitet i forskningsprocessen, valdes flera olika metoder ut för att generera information. Tillhandahållen dokumentation från företaget studeras och granskas, för att därefter utgöra en grund samt förståelse för den studerande verksamheten. För att försäkra att det som avses att mätas verkligen mäts i denna undersökning, påläses det om verksamheten och dess tillverkningsprocess. Detta för att kunna göra rätt tolkningar av observationerna som genererar en rättvis bild av tillverkningsprocessen. Med de tidigare nämnda metoderna som grund för det som avses mätas, kan intervjuerna vidare bidrar till den huvudsakliga analysen genom att rätt fenomen mäts och ytterligare ett perspektiv genereras. Eftersom metoderna utförs i en ordningsföljd säkerställs en hög validitet genom att ett bearbetat underlag ligger till grund innan utförandet av nästa metod.
4.2.2 Slutsats gällande relevans och generalisering
Extern validitet handlar om generalisering, det vill säga om resultatets omfattning och överförbarhet är giltigt för mer än en situation. Detta är beroende på utformningen av undersökningen, de involverade enheternas representationsförmåga och illustrations möjligheterna av fenomenet [33, s. 227–229].
Genom en fallstudie har de en djupare förståelse skapats av dem fem olika arbetsstationerna som beskrivs i delavsnitt 5.1.2 Arbetsstationsbeskrivning. Därmed har studien en god relevans eftersom mycket information kan erhållas för respektive enhet. Generalisering är även möjligt på en empirisk nivå, eftersom ett delresultat från studien kan överföras till ett annat sammanhang. Det vill säga att det finns en god ekologisk validitet genom att resultatet från undersökningen är tillämpbart under normala förhållanden och berör hur ett fenomen fungerar i realiteten.
4.2.3 Uteslutning av selektiva metoder
Det har tidigare informerats att studiens datainsamling utgörs av dokumentstudier, observationer, intervjuer och litteraturgenomgång. Ytterligare en metod för datainsamling är mätning där en variabel tilldelas ett tal med en tillhörande skala som beskriver vad detta tal representerar [33, s. 137–138].
Denna mätmetod selekteras bort eftersom behovet för tilldelning av tal med tillhörande skala anses mindre nödvändigt för att uppnå examensarbetets syfte. Även enkäter selekterades bort på grund att intervjuerna ansågs vara tillräckliga för att nå ett fåtal operatörer och ledare samt stärka genomförda observationer.
För analystekniker, resulterade urvalet till metoden innehållsanalys. Metoden kvantifiering som underlättar objektiva och exakta jämförelser [34, s. 38–39], togs däremot inte med som en analysteknik. Detta eftersom det inte ansågs finnas ett behov av avancerade statistiska analyser i utförandet av studien. I och med att det är start till sluttillverkningen som integreras i studien, ansågs inte Failure Mode and Effect Analysis (FMEA) vara lämplig för analys. Metoden idealt påbörjas redan vid designen av en process för att identifiera alla potentiella fel som kan uppstå för ett system/process, vilket inte är fallet i detta examensarbete [36].
Metoden statistisk inferens valdes att uteslutas på grund av det ännu inte har identifierats ett behov av att göra ett stickprov från en population och därmed beräkna slumpens inverkan på ett resultat [34, s. 190].
4.2.4 Forskningsetiska överväganden
Det är viktigt att följa en god praxis angående vetenskapliga studier för att förhindra att någon hamnar i kläm eller kommer till skada av studien som genomförs. Därför är det av vikt att betona en opartisk sida i studien från författarnas sida. Detta etiska perspektiv handlar även om att följa normer angående hur den vetenskapliga studien presenteras i både tal och skrift [33, s. 257]. Därmed kommer examensarbetets källor att granskas kritiskt och hänvisas i enlighet med den referatteknik som tillämpas i studien för att erhålla hög trovärdighet men även en god praxis.
För att ta hänsyn till forskningsetiska överväganden i studien kommer studien att förhålla sig till Vetenskapsrådets [37, s. 13–15] fyra forskningsetiska riktlinjer. Den första är informationskrav som innebär att respondenterna till intervjuerna ska informeras om studiens syfte. Den andra är samtyckeskravet som handlar om att berörda människor av egen vilja ska delta i intervjun. Den tredje är konfidentialitetskravet som innefattar att känslig information ska behandlas med hög försiktighet och förvaras på ett säkert sätt. Den sista riktlinjen är nyttjandekravet, vilket innebär att data som samlas in ska tillämpas för studiens mål och syfte [37, s. 13–15]. Genom att följa dessa principer behandlar denna studie forskningsetiska överväganden.
Kommande kapitel, 5 Resultat, presenterar studiens resultat i form av en nulägesbeskrivning, intervjusammanställning, hinder för automatisering och en marknadsbeskrivning. Vidare redovisas konceptförslag och lönsamheten av en lösning i form av en investeringskalkyl.
5 Resultat
Kapitel 5 presenterar studiens resultat. En nulägesbeskrivning med redogörelse av bland annat tillverkningsprocessen och en arbetsbeskrivning presenteras. Därefter redovisas en sammanställning av utförda intervjuer och identifierade hinder för automatisering. Vidare presenteras en marknadsbeskrivning och konceptförslag för automatisering. Slutligen motiveras en lösning som stärks med en investeringskalkyl.
Resultatet har struktur enligt nedanstående figur 10 för att besvara studiens frågeställningar och uppnå syftet.
Figur 10. Resultatens struktur.
Figuren ovan illustrerar avskalningen för att komma fram till en automationslösning till ABB PG:s nuvarande produktion. Det börjas med en beskrivning av ABB PG:s nuläge och sammanställning av intervjuer, vidare identifieras hinder och marknaden beskrivs. Därefter tas ett flertal konceptförslag fram och slutligen redogöras en investeringsunderlag för den lösning som bäst uppfyller kraven på ökad produktivitet, kvalitet, säkerhet och ergonomi.