12 Insatser – Räddningstjänster, kommuner,
12.2 Arbetstagarorganisationer
Ledning
Brandmännens riksförbund anser att vid insatsen i Gävleborgs län så fungerade ledningen bra. Det fanns en klar medvetenhet att behovet var större än resurserna på samtliga plan och att det skulle ta tid att bygga upp organisationen till en acceptabel nivå.
Vad kunde ha gjorts bättre?
När det gäller vad som kunde ha gjorts bättre, kan konstateras att sam-ordning och kommunikation mellan bakre och främre stab inte alla gånger fungerade tillfredsställande. Tillgång till en videokonferens-länk med möjlighet till gemensamma genomgångar hade troligtvis förbättrat arbetet avsevärt.
Vidare kan man ställa frågan om sektorerna blev för stora? Vissa räddningstjänster tillämpar ett system med s.k. storsektorer. En stor-sektor är indelad i egna stor-sektorer. Det finns en storstor-sektorchef och under honom eller henne verkar alltså sektorchefer i denna storsektor.
Tanken med detta system är att skapa avlastning för ledningsperso-nalen.
Det var hela tiden brist på brandpersonal och brandbefäl. Vidare arbetade man allt för långa pass. Det hade varit önskvärt med en bättre och mer genomtänkt skiftgång, men bristen på personal omöj-liggjorde detta.
Hjälpande räddningstjänstorganisationer bör så långt som möj-ligt vara självförsörjande när det gäller underhåll, mat och logi m.m.
Annars blir detta en stor belastning för den som begär hjälp.
På det nationella planet saknades en sammanställning av erfaren personal eller personal med specialkunskaper. Vidare tog man inte tillvara på den erfarenhet som delar av personalen hade från släck-ningsarbetet i Västmanland sommaren 2014.
SOU 2019:7 Insatser – Räddningstjänster, kommuner, arbetstagarorganisationer och länsstyrelser
Användningen av samhällets samlade resurser
MSB:s förstärkningsresurs för skogsbrand användes, men det fanns ingen direkt kontroll av vilket material som lämnades ut och för vilket syfte.
Erfarenheter
Erfarenheter från sommarens bränder visar på vikten av att kunna slå ner branden i ett tidigt skede. Den taktiska reserv som skapades i statlig regi mot slutet av sommaren och placerades ut på olika platser var mycket bra. Det är önskvärt att detsamma sker under kommande somrar när brandriskvärden i en region uppgår till ett i förväg be-stämt värde. Även en taktisk reservstyrka med brandpersonal skulle vara en välkommen hjälp.
Staben bör på ett tidigt stadium ha tillgång till expertis när det gäller skogsbrandsbeteende och spridningsberäkningar. Bemanningen måste bli bättre. Dels bör räddningsenheterna vara tillräckligt stora för att tidigt få kontroll på situationen, dels måste det finnas till-räckligt med personal för att styrkan ska vara uthållig i händelse av att branden blir långvarig.
Säkerhetsutbildning för brandpersonal som sätts in vid skogs-bränder måste vara obligatorisk. Vidare måste erfaren personals kun-skaper tas till vara på ett bättre sätt än vad man gör i dag.
Sveaskog gjorde en mycket bra insats med att bygga brandgator.
Deras arbete utfördes på ett bra och säkert sätt. Nordvästra Skåne kommer att försöka skapa en kontakt med de stora skogsbolagen i syfte att diskutera beredskapen för liknande åtgärder i nordvästra Skåne.
Räddningstjänstutredningens förslag
Det hade varit önskvärt om utredningen föreslagit tydligare före-skrifter om hur omfattande neddragningar i personal som en kom-mun får göra i förhållande till vad komkom-munen förväntas kunna utföra enligt handlingsprogrammet.
Insatser – Räddningstjänster, kommuner, arbetstagarorganisationer och länsstyrelser SOU 2019:7
Den tvååriga utbildningen i skydd mot olyckor har blivit sämre när det gäller att utbilda brandmän för operativ räddningstjänst. En-ligt riksförbundets erfarenhet saknar de som genomgått utbildning i vissa fall delar av det som man betraktar som baskunskap för en opera-tiv brandman. Den operaopera-tiva delen i utbildningen bör prioriteras.
12.2.2 Kommunal Vad kunde ha gjorts bättre?
Många av de brandmän som deltog i insatserna för att släcka som-marens skogsbränder har upplevt arbetsmiljöproblem och då ofta relaterade till långa arbetstider. Det förekom att brandmän arbetade flera dygn i sträck utan att få tillräckligt med vila. Detta tillsammans med långa transportavstånd och långa körtider bidrog till att förarna blev en fara både för sig själv och för andra. Oklara arbets- och ersättningsvillkor bidrog till ett stort missnöje.
Erfarenheter
Många deltidsbrandmän deltog i släckningsarbete och gjorde detta under en längre period. Denna tidsperiod var ofta längre än den ordinarie beredskapsperioden och dessutom på en annan ort långt ifrån den ort där de normalt kan förväntas vara i beredskap. Detta skapar i sig två problem: För det första kan deltidsbrandmännen inte utföra sina normala arbetsuppgifter åt sin huvudarbetsgivare, vilket medför att det blir än svårare att få huvudarbetsgivare att lämna sitt samtycke till uppdrag som deltidsbrandman. För det andra så lämnar deltidsbrandmannen sitt beredskapsområde vilket medför att det inte finns tillräckligt många deltidsbrandmän kvar där för att sköta de arbetsuppgifter som de förväntas utföra.
Kommunals uppfattning är att den omständigheten att de saknas handlingsplaner för den typ av händelser som sommarens bränder innebar, bidrog till ovan nämnda problem. Sommarens arbete inne-bar icke acceptabla risker för brandmännen.
SOU 2019:7 Insatser – Räddningstjänster, kommuner, arbetstagarorganisationer och länsstyrelser
Räddningstjänstutredningens förslag
Många av Räddningstjänstutredningens förslag är bra och pekar direkt på det som upplevdes som brister i insatserna för att bekämpa sommarens skogsbränder. Utredningen nämner bl.a. bristen på sam-verkan och ansvar mellan ledningsfunktioner och brister i hur kom-muner inventerar och analyserar risker för att förebygga och stoppa bränder.
Emellertid berör utredningen inte det kanske mest fundamentala i släckningsarbetet – räddningstjänstpersonalen. Utredningen ger inte heller svar på frågan om hur skogsbränder kan förebyggas. Utred-ningen föreslår inte heller någon nationell strategi mot skogsbränder.
En sådan strategi skulle även innehålla bestämmelser för hur perso-nal snabbt skulle kunna allokeras vid en större händelse.
En sådan nationell strategi presenterades i en rapport från 20118, Rapporten innehåller bl.a. en internationell utblick i länder som är vana att hantera stora skogsbränder.
8 Nationell beredskap mot skogsbränder vid eventuellt förändrat klimat, Leanderson och Lillienberg, Lunds tekniska högskola.