Av uppgifter från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) framgår att sammantaget blev sommaren 2018 varmare än normalt i hela landet. Temperaturen låg på 1–3 grader över det normala i norra halvan av landet och 2–4 grader i den södra delen av landet.
Den långdragna hettan bidrog till att antalet dagar med högsommar-värme, en dag då temperaturen når 25 grader eller mer, blev många.
Sommaren 2018 var också torr i större delen av landet. Delar av Blekinge och Öland fick mindre än hälften av den normala neder-börden. Norra halvan av landet fick en blåsigare sommar sett till by-vinden medan det var mer normalt i söder.
I detta kapitel kommer vi att redogöra för förväntade klimat-förändringar, den nationella strategin för klimatanpassning och även för konsekvenserna av klimatförändringarna på den svenska skogen och det svenska skogsbruket.
4.1 Förväntade klimatförändringar
Av en redogörelse som SMHI lämnade i slutet av 2014 framgår att Sveriges klimat generellt har blivit varmare och mer nederbördsrikt.
Ytterligare förändringar är att vänta. I FN:s klimatpanels femte utvärderingsrapport finns ett flertal scenarier som beskriver möjliga utvecklingar av klimatet i framtiden. SMHI har redogjort för vad scenarierna innebär för Sverige i rapporten Uppdatering av det klimat-vetenskapliga kunskapsläget (SMHI, Klimatologi nr 9, 2014). SMHI utgår då både från klimatpanelens rapport och från andra studier inklusive regionala klimatscenarier framtagna vid Rossby Centre vid SMHI:s forskningsavdelning. Beräkningarna visar liksom tidigare gjorda sammanställningar att Sverige redan har blivit varmare och mer nederbördsrikt.
Klimatförändringar SOU 2019:7
Enligt klimatscenarierna kommer temperaturen att stiga mer i Sverige och Skandinavien än det globala genomsnittet. Årsmedel-temperaturen i Sverige förutses stiga med 3–5 grader mot slutet av seklet jämfört med åren 1960–1990. Vintermedeltemperaturen kan komma att öka med upp till 10 grader i norra Sverige. Temperatur-ökningen leder till lindrigare snö- och isförhållanden vilket i sin tur förstärker temperaturökningen som hos oss därför blir kraftigare på vintern än på sommaren. Uppvärmningen leder också till att vegeta-tionsperioden förlängs.
Nederbördsmönstren kommer också att förändras. Redan i mitten av detta sekel (2041–2070) visar ett scenario med fortsatt höga växt-husgasutsläpp (RCP8.5) på en ökning i nederbörd med uppemot 20 procent i stora delar av landet. Ökningarna gäller alla årstider men mest i norra Sverige och mest på vintern. På sommaren i södra Sverige är ökningen betydligt mindre och ungefär hälften av klimat-modellssimuleringarna visar t.o.m. minskad nederbörd för delar av Sydsverige. Nederbörden uppvisar mycket stor variabilitet på olika tidsskalor vilket gör att spannet för möjliga utvecklingar i framtiden blir brett och osäkerheten är generellt större än för temperatur.
Temperaturer på 40 grader kan bli aktuella så ofta som vart tjugonde år i Södra Sverige. När det gäller marktorka väntas störst förändringar i Skåne och i områden kring Vänern och Vättern (prop. 2017/18:163 s. 35).
I en analys som SMHI presenterade den 28 september 2018 anges att årets extremt varma sommar ger en bild av hur framtidens martemperaturer kan komma att bli. Sannolikheten för torrare som-rar med höga temperaturer har ökat markant. De framtida klimat-scenarierna innebär emellertid inte bara att medeltemperaturen höjs, utan också att värmeböljorna blir kraftigare. Även risken för skyfall ökar. SMHI konstaterar också att det inte går att säga att den ex-trema värmen och torkan under sommaren 2018 är en direkt konse-kvens av klimatförändringar.
4.2 Nationell strategi för klimatanpassning
Dagens samhälle är anpassat och uppbyggt efter ett visst klimat. Med de klimatförändringar som ses redan i dag och de som kan förväntas, ändras förutsättningarna för hela samhället. Regeringen redovisade
SOU 2019:7 Klimatförändringar
den 8 mars 2018 en nationell strategi för klimatanpassning (prop.
2017/18:163). Syftet med strategin är att långsiktigt stärka klimat-anpassningsarbetet och den nationella samordningen av detta arbete.
Regeringen konstaterar i den nationella strategin för klimat-anpassning att ett nationellt råd till stöd för klimatklimat-anpassningen bör tillsättas. Ett sådant råd tillsattes den 1 september 2018 vid SMHI.
Rådets uppgift är främst att följa och utvärdera arbetet med klimat-anpassning. Rådet ska också ta fram underlag till regeringen för in-riktningen av det nationella arbetet för klimatanpassning.
Länsstyrelserna har sedan 2009 i uppdrag av regeringen att sam-ordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat på regional nivå.
För att tydliggöra ansvaret och för att arbetet med klimatanpassning ska ske på ett strukturerat sätt har regeringen även beslutat om en förordning om myndigheters skyldighet att arbeta med klimatanpass-ning (förordklimatanpass-ning [2018:1428] om myndigheters klimatanpassklimatanpass-nings- klimatanpassnings-arbete). Förordningen ställer krav på att myndigheterna inom ramen för sina uppdrag ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimat-anpassning inom sitt ansvarsområde. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2019 och omfattar 32 nationella myndigheter och läns-styrelserna.
4.3 En effekt av klimatförändringen är risken för brand
Förändringar i temperatur, nederbörd och vind får följdeffekter som i sin tur får konsekvenser på många områden i samhället. Mer nederbörd ökar risken för översvämning och kan även leda till ras, skred och erosion genom försämrad markstabilitet. Andra effekter av ett förändrat klimat är förändrad mark- och luftfuktighet, för-ändrad snömängd, värmebölja, torka och brand (prop. 2017/18:163 s. 25).
En effekt av klimatförändringen är risken för brand. Risken för skogs- och vegetationsbrand varierar regionalt i Sverige. Vissa delar av landet drabbas värre av torka än andra, samtidigt som skillnader i vegetationen gör att bränder som startar beter sig på olika sätt.
I Sverige har det i genomsnitt mellan åren 2000–2017 inträffat cirka
Klimatförändringar SOU 2019:7
4 500 bränder per år i skog och mark.1 Brändernas omfattning varie-rar mycket från år till år, men i genomsnitt för åren 2000–2017 är ytan cirka 2 600 hektar i landet.2 Bränder i skog och mark orsakas främst av mänsklig aktivitet.
Hur stor areal som brinner, beror förutom torka och vindförhål-landen samt brandrisknivå också på hur snabbt branden upptäcks och på tillgängliga släckningsresurser. Fram till slutet av detta århund-rande kommer det enligt beräkningarna ske närmare en fördubbling i antal dagar med stor brandrisk i sydöstra Sverige.3
4.4 Konsekvenserna av klimatförändringarna för den svenska skogen och skogsbruket
Konsekvenserna av klimatförändringarna för den svenska skogen och skogsbruket förutses bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador, främst växtskadegörare, och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Blötare och varmare vintrar betyder mindre tjäle och därmed mer stormkänslig skog. Även risk för ras och skred kan öka, särskilt i samband med skogsskötsel och avverkning. Då det blir varmare och nederbörden samlas till färre tillfällen ökar risken för torka och risken för skogsbrand ökar i motsvarande grad som risken för torka. Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt odlings-landskap och dess preciseringar samt skogspolitikens produktions-mål och miljöproduktions-mål och därigenom också miljökvalitetsproduktions-målet Begrän-sad klimatpåverkan (prop. 2017/18:163 s. 37 f.).
SMHI konstaterar att det emellertid inte går att koppla enskilda händelser, såsom skogsbränder, till klimatförändringen.
1 Räddningstjänstens insatser, MSB.
2 Samma som ovan.
3 Nationell riskbedömning.