Botkyrka arbetar aktivt med att synliggöra jämlikhet och ojämlikheter mellan olika individer och
grupper, t.ex. barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och grupper som afrosvenskar och svenska muslimer, och åtgärda dessa och säkerställa för alla invånare en jämlik tillgång till sina mänskliga rättigheter. Botkyrkas politiska inriktning är att arbeta aktivt för ett interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering, för demokrati och delaktighet, jämlikhet, folkhälsa, tillgänglighet och
15 Nationell minoritet: etniska minoriteter som har en långvarig språk- och kulturgemenskap innanför den nationella gemenskapen. Minoriteterna har funnits i regionen innan staten Sverige bildades. Deras språk och kultur är en del av det svenska samhället och vårt gemensamma kulturarv. Nationella minoriteter i Sverige är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Nationella minoriteter är inte en homogen grupp, de har alla olika språk, kultur och sin specifika historia.
16 Abiri, Brodin, Johansson (2008).
17 (SOU 2010:70).
18 Västra Götalandsregionens kommitté för rättighetsfrågor, Kommittén för rättighetsfrågors strategi 2013–2014.
BOTKYRKA KOMMUN 2015-06-01 Kommunledningsförvaltningen
11 [18]
trygghetsfrämjande arbete. Detta görs för att på ett jämlikt sätt kunna möta de utmaningar som
kommunen står inför och kunna verka för en jämlik och hållbar samhällsutveckling med medborgarens perspektiv.19
Ett nästa steg är att komplettera och uttalat koppla detta arbete till mänskliga rättigheter och på så sätt skapa en människorättsbaserad politik och förvaltning. En människorättsbaserad politik och förvaltning innebär att man arbetar med ett uttalat rättighetsperspektiv och med en rättighetsterminologi där mänskliga rättigheter inte bara är en utgångspunkt i arbetet utan också utgör ett samlande ramverk inom vilket alla jämlikhets- och hållbarhetsfrågor ingår. Det stärker det pågående arbetet då mänskliga rättigheter har en internationell och nationell legitimitet och en juridisk förankring i ett internationellt regelverk. Att arbeta med ett uttalat rättighetsperspektiv och synliggöra det MR-arbete som redan görs i dag är ett nödvändigt nästa steg i arbetet för demokrati och interkulturell utveckling i Botkyrka.
1. Synliggör ansvarsfrågor
Rättigheter innebär också att någon annan har skyldigheter. Politiker, tjänstemän och Botkyrka kommun är formellt sett så kallade skyldighetsbärare, det vill säga den person eller organisation som har ansvar att garantera vissa rättigheter för rättighetsbärarna.20 En rättighetsbaserad politik och förvaltning som använder och gör tydliga kopplingar till konventioner och svenska lagar och som lyfter fram
konventionernas innehåll, i det dagliga arbetet säkerställer bäst ett sådant ansvar.21 Det är viktigt att rättighetsbärarna ges kunskap om mänskliga rättigheter och deras möjligheter att ställa krav och delta i beslut som berör dem. Att prata i rättighetstermer, att se individer som rättighetsbärare, det vill säga personer som har rättigheter som ska tillgodoses, underlättar också arbetet med att upptäcka var och för vilka personer och grupper som skyddet är svagast.22
2. Förtydligar det juridiska ansvaret
19 Botkyrkas kommundirektör Mathias Jansson blogg: ”Att ha medborgarens perspektiv betyder att vi i allt vi gör ska sätta oss in i medborgarens uppfattning av det vi gör.” (Medborgaren ska ses både som medborgaren, invånaren eller företaget – alla vi har att verka med).
20 Västra Götalandsregionens kommitté för rättighetsfrågor, Kommittén för rättighetsfrågors strategi 2013–2014.
21 Abiri, Brodin, Johansson (2008).
22 Västra Götalandsregionens kommitté för rättighetsfrågor, Kommittén för rättighetsfrågors strategi 2013–2014.
BOTKYRKA KOMMUN 2015-06-01 Kommunledningsförvaltningen
12 [18]
Mänskliga rättigheter har en juridisk förankring i ett internationellt regelverk och ett
rättighetsperspektiv förtydligar detta juridiska ansvar och fokus ligger på människors juridiska rättigheter och inte någons välvilja. I en demokrati ska minoriteters rättigheter inte ligga i händerna på majoritetens välvilja utan vara förankrade i juridiskt bindande rättigheter.23
Ett strukturellt problem vi har, framför allt i regioner och landsting men det gäller även kommuner, är bristen på ett gemensamt ansvarstagande från samhället. När individer skickas mellan myndigheter och organisationer riskerar de att ”falla mellan stolarna”.24 Att arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv och prata rättigheter ger frågor av detta slag den juridiska tyngd de så väl behöver för att inte bortprioriteras.
3. Språkbruket styr synsättet
Språkbruket styr synsättet och därmed vilka signaler vi sänder ut vilket påverkar den status och prioritet en fråga ges. Det är därför viktigt att alla som arbetar inom kommunen arbetar med ett uttalat
rättighetsperspektiv och pratar i rättighetstermer. Det spelar en roll för individen och frågans dignitet om resurser ges med hänvisning till ”speciella behov” eller med hänvisning till individens rättigheter. Ett barn med en funktionsnedsättning har t.ex. inte ett ”speciellt behov” som skolan bör ta hänsyn till utan barnet har samma rätt till utbildning och på lika villkor som alla barn, som skolan måste ta hänsyn till.
För att säkerställa att barnet får en jämlik tillgång till denna rättighet, måste skolan möta upp, tillgodose barnets specifika behov och erbjuda det stöd som hen behöver för att på lika villkor tillgodogöra sig rätten till utbildning.
4. Rättighetskonflikter synliggörs och ger stöd vid prioriteringar
I den kommunala vardagen och i våra kommuninvånares liv finns olika intressekonflikter. Olika
individers och gruppers rättigheter ställs mot varandra och i sådana situationer är det nödvändigt att båda rättigheterna – eller båda individernas eller gruppernas rättigheter – uppmärksammas och att den lösning som arbetas fram tydligt visar respekt för båda positionerna.25 Ett människorättsperspektiv kan vara behjälpligt vid svåra prioriteringar där olika rättigheter kan komma att stå mot varandra, och då tona
23 Abiri, Brodin, Johansson (2008).
24 Västra Götalandsregionens kommitté för rättighetsfrågor, Kommittén för rättighetsfrågors strategi 2013–2014, (SOU 2010:70).
25 Abiri, Brodin, Johansson (2008).
BOTKYRKA KOMMUN 2015-06-01 Kommunledningsförvaltningen
13 [18]
ner den ”konflikt” detta innebär och i stället fokusera på den demokratiska process som ryms inom ett rättighetsperspektiv.
Ett människorättsperspektiv utgör en guide för hur prioriteringar ska göras inom och mellan olika politikområden. Det finns en tendens att se alla olika krav som framställs som olika särintressen utan någon inneboende rangordning. Lägger man ett rättighetsperspektiv på kraven blir det däremot tydligt att t.ex. en satsning på hörselslinga i samlingssalen i kommunhuset har en annan dignitet än en satsning på en ny ishall i kommunen. 26 Det vill säga rätten till deltagande i den demokratiska processen på jämlika villkor för invånare med en hörselnedsättning går före att bygga en ny ishall. Rätten till lek och fritid kan förverkligas på andra sätt men invånare med hörselnedsättning kan inte delta i den demokratiska
processen på jämlika villkor utan hörselslinga i kommunens samlingssal.
5. Det kommunala uppdraget och den enskilda människan stärks
En människorättsbaserad politik och förvaltning ökar kvaliteten för Botkyrkas invånare och bidrar till en professionell och rättssäker arbetsplats. En rättighetsbaserad besluts- och verkställighetsprocess är inkluderande, jämlik, icke-diskriminerande, rättssäker och transparent. Att lyssna och återkoppla är en viktig del i denna arbetsprocess. Detta skapar en trygg och positiv arbetsmiljö, vilket ökar välmående och engagemang hos medarbetare och därmed troligen mer nöjda kommuninvånare. Beslutsfattande och verksamheter som uttalat arbetar för att tillgodose rättigheter skapar en ökad legitimitet.27