7 Miljö
7.7 Arkitektur
Trafikverket eftersträvar hög utformningskvalitet där ledstjärnorna är god funktion, hållbarhet och skönhet. För att ny och befintlig infrastruktur ska motsvara de visioner och mål som gäller behöver arbetssätt och metoder ständigt utvecklas. Utgångspunkt för att driva denna utveckling är riksdagens transportpolitiska mål och arkitekturpolitiska mål samt Trafikverkets egen vision, mål och strategier.
Trafikverkets anläggningar, tjänster och produkter spänner från storskaliga byggnadsverk till knappt märkbara inslag i vardagsmiljön. Utvecklingsbehov finns i hela kedjan från tidiga skeden genom hela planprocessen till förvaltning, från övergripande landskapsanalyser till hantering av detaljer i trafikmiljön.
Såväl byggnadsarkitektur (stationer, broar m.m.) som landskapsarkitektur är centrala i sammanhanget. Den Europeiska Landskapskonventionen ställer krav på ett helhetsperspektiv i alla typer av planering som påverkar landskap.
Landskapsplanering definieras i ELC, som ”kraftfulla framtidsinriktade åtgärder för att förbättra, återställa eller skapa landskap”. Landskapsarkitekturen utgör här självklart ett av de kraftfullaste verktygen för dessa ändamål.
7.7.1 Inledning vägarkitektur
Vägarkitektur och vägutformning handlar om samspelet mellan tekniska, funktionella och estetiska aspekter. Tekniska aspekter behandlar vägens konstruktion; att den lever upp till de krav som ställs på avvattning, bärighet, komfort m.m. samt teknisk livslängd och en acceptabel underhållsnivå. Med vägens funktion menas bl.a. framkomlighet, kapacitet, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Estetiska aspekter handlar om form, skala, landskapsanpassning mm.
När dessa aspekter är väl avvägda och samspelar åstadkoms vägmiljöer där:
vägen harmonierar med det omgivande landskapets karaktär genom sin linjeföring, form, skala och vägrummets utformning påverkar trafikanternas beteenden och upplevelser på ett positivt sätt
vägen/gatan är en integrerad, naturlig och uppskattad del av landskapet/stadsbygden och människors vardagsmiljöer.
”God vägarkitektur och vägutformning” är Trafikverkets uttryck för ambitionen att skapa hög kvalitet och ett medel för att skapa en samordnad helhet där det råder balans mellan alla relevanta mål. Det är också en förutsättning för att kunna hantera vägprojekt i tätbebyggda stadsregioner och i känsliga landskap. 43
7.7.2 Inledning järnvägsarkitektur
När det gäller utformning och inpassing i landskapet finns betydande likheter mellan vägar och järnvägar. Det handlar i båda fallen om hur anläggningen förhåller sig till omgivande landskap, hur den upplevs av betraktare och resenärer.
Det finns också systemskillnader som måste beaktas. Järnvägens geometri är rakare och planare, vilket ställer stora krav på landskapsanpassning. Resenärens upplevelse har en annan karaktär därför att blicken framåt i stort sett saknas, och tågen dessutom bara stannar på stationerna Systemet är överlag mer
tekniskt till sin karaktär och innehåller en rad element vars form ges av specifika tekniska funktioner.
Utformningen av järnvägens byggnader utgör en väsentlig del av den arkitektoniska helheten. Med byggnader avses inte bara stationer utan även andra byggnader, t.ex. teknikhus utmed järnvägslinjerna. Även design och formgivning av informationssystem, biljettautomater, regnskydd, utemöbler och inte minst rullande materiel bidrar till järnvägens gestaltade helhet.
7.7.3 Trafikverkets strategiska utmaningar och arkitekturpolitiska mål Trafikverket har identifierat ett antal kritiska områden – strategiska utmaningar – där det finns ett gap mellan det önskvärda tillståndet och den förväntade utvecklingen. Inom varje utmaning finns strategiska mål och strategier som är underlag för vad Trafikverket måste prioritera. Flera av dessa riktade strategiska satsningar har bäring på den fysiska miljön och infrastrukturens samspel med omgivningen både i stadsmiljöer och på landsbygd. Det är en viktig och svår uppgift att delta i detta arbete så att förändringar och förbättringar även omfattar aspekten god arkitektur.
Regeringen och riksdag har fastslagit att det offentliga byggandet ska vara förebildligt inom områden som arkitektur, form och design. För Trafikverkets
43 Vägverket 2007 Fördjupningsdokument för vägarkitektur och vägutformning
del innebär det att de transportpolitiska målen skall koordineras med andra mål, t.ex. de trafikpolitiska målen.
Arkitekturpolitiska mål:
Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling.
Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden.
Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas tillvara och förstärkas.
Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och offentlig miljö skall stärkas och breddas.
Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling skall bli förebildligt i sina kvalitetskrav.
Svensk arkitektur och formgivning skall utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete44.
7.7.4 Vad är god vägarkitektur och vägutformning?
Vägar och gator utgör strukturer i landskapet och stadsmiljöer. Hur vägen förhåller sig till omgivande landskap påverkar trafikanternas upplevelse, men i ännu högre grad miljön för dem som bor i närheten. God kvalitet och god
funktion ska känneteckna väganläggningen, men den ska också tåla att betraktas från olika perspektiv. När vägen är utformad i harmoni med sin omgivning upplevs den som en naturlig del av denna – en samordnad helhet. God vägutformning kan således ses i två perspektiv:
Upplevelser från vägen av vägen och omgivningen/landskapet
Upplevelser av vägen från omgivningen/landskapet
Det första perspektivet upplevs av dem som färdas snabbt på vägen (bilister) eller dem som färdas långsamt på eller i närheten av vägen (gång- och cykeltrafikanter). Mer om trafikantperspektivet återfinns i Kapitel 5 under avsnitt ”Vibrationer och komfort”. Det andra perspektivet upplevs av en tredje intressekategori, boende och övriga som betraktar vägen på håll.
Generellt gäller att god vägarkitektur innebär enkelhet, ordning och uthålliga material. En sådan kombination med hänsyn till kostnaden för vägens hela livslängd innebär en klok resurshantering och god ekonomi för väghållaren. Att skapa enkelhet i väganläggningar och hållbar utformning är en svår uppgift som kräver fackkunskap.
44 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (Prop.
1997/98:117)
7.7.5 Vad är god järnvägsarkitektur?
Stationsmiljön med stationsbyggnad, plattformsmiljö och anslutningar inom anläggningen och mot staden är en klassisk arkitekturuppgift. Sedan
järnvägsbyggandets start på 1850-talet har en rad anläggningar av hög klass skapats, många har idag också ett stort kulturhistoriskt värde. Ombyggnader av stationer och nya resecentra måste ses som en del av och en naturlig fortsättning på denna långa och viktiga arkitekturtradition. Frågan om god
järnvägsarkitektur vilar på historisk grund som dock måste anpassas mot vår tids krav med allt fler tekniska system, krav på tillgänglighet mm.
Att skapa och förvalta god vägarkitektur
Arkitektur handlar om att skapa samordning mellan olika teknikområden, att tydliggöra uppgifter och att med kreativitet visa på möjligheter att skapa vackra lösningar. God vägarkitektur och vägutformning skapas i samverkan av alla som planerar, bygger och underhåller väg. Det förutsätter en gemensam målsättning och vision om slutresultatet liksom hög kompetens och ett personligt
engagemang från dem som medverkar i projekt och processer. Dessutom måste visionen och de grundläggande värden som bildar helheten i vägmiljön bäras vidare av dem som planerar och utför drift- och underhållsåtgärder.
7.7.6 Att mäta arkitektonisk kvalité
F.d. Vägverket har i ett regeringsuppdrag studerat arkitektoniska kvaliteters mätbarhet i vägmiljöer. En förstudie genomfördes där en mätmetod togs fram och testades i liten skala, en fördjupad förstudie följde där metoden utvecklades och testades på både fackfolk och brukare (trafikantperspektiv). Ytterligare en studie gjordes för att se om det med hjälp av arbetsplaner går att bedöma gestaltningskvaliteter innan ett objekt är färdigställt45.
I korthet visar studierna att:
Det finns tre faktorer som talar för att det går att mäta väganläggningars gestaltningskvaliteter. Den första är att olika vägsträckor får klart skilda betyg på gestaltning. Det andra är att enskilda experter är överens om vägsträckors betyg. Det tredje är att gestaltning går att mäta både på aggregerad nivå och med hjälp av olika delaspekter (se bild).
Experter och brukare (yrkestrafikanter och privatbilister) är överens om betygsnivåer på gestaltning och rangordning av vägsträckorna utifrån upplevda gestaltningskvaliteter.
Totaltbetyg och betyg på gestaltning samvarierar starkt.
Vissa gestaltningskvaliteter kan med rätt underlag bedömas innan ett objekt är byggt.
45 Vägars värde 2004:146 samt i forskningsrapporterna Mål och mått för gestaltningskvaliteter i vägmiljön. Förstudie 2004:1487 samt Mål och mått för gestaltningskvaliteter i vägmiljön.
Fördjupad förstudie 2004:148.
Figur 7-30. Faktorer som påverkar gestaltningskvaliteterna. Bild ur rapport Vägars värde 2004:146
De gestaltningsmässiga effekterna av nybyggnads- och förbättringsprojekt bör, i avvaktan på metoder och på att mätning av arkitektonisk kvalitet
implementerats, beskrivas verbalt i förhållande till basvägnätet. Om exempelvis en ny förbifart ska effektbeskrivas ska redovisningen omfatta såväl den nya förbifarten som ev. vägarkitektoniska förändringar vid genomfarten.
Frågan om att mäta arkitektonisk kvalitet på motsvarande sätt inom järnvägsområdet (stationer) är inte färdigutvecklade.
7.7.7 Generellt om metod och effekter ur arkitektonisk aspekt
Utgångspunkten vid alla typer av fysisk förändring av miljön är att analysera platsen för förändring. Förändringen leder till olika effekter och konsekvenser beroende på landskapets uppbyggnad, innehåll, känslighet för förändring samt på hur väl projekteringen är genomförd för just det specifika objektet. En väl genomförd analys av och förståelse för landskapet underlättar en platsanpassad projektering och därmed en god vägutformning46 och/eller järnvägsutformning.
Aspekter att värdera vid förändringar är:
Kvaliteter och värden som finns i landskapet (ska dessa finnas kvar eller tas bort)
46 Exempel på god vägutformning och vägarkitektur; Vägen – en bok om vägarkitektur VV publ 2006:28 förf. Benny Birgersson
Gestaltningskvalitet Delaspekter
Totalbedömning av vägens kvalitet Omgivning
Utsikt
Orienter- barhet
Skötsel och underhåll
Variation och rytm
Kvaliteter som kan skapas
Åtgärder handlar om att bevara, ta bort och föra in nya uttryck, föremål eller företeelser. Att förändra en redan etablerad livsmiljö innebär att kvaliteter som byggts upp under en längre tid förstörs eller förändras. Det kan handla om vegetation eller markskikt, bebyggelse, landskapsformer mm. Vid nyanläggning eller förbättring påbörjas en ny livscykel och nya kvaliteter som ibland kan vara större kan skapas i sidoområdet. Men det kan också ta långt tid innan dessa kvaliteter upplevs av dem som bor i närheten av eller färdas på vägen. Därför ska tydliga mål för vad man vill uppnå för den fysiska miljön efter genomförd förändring finnas.
Faktorer som påverkar vägens gestaltningskvalitet är:47
Vägens inpassning i landskapet/stadsbilden (proportion – skala).
Gestaltningens möjlighet att stödja vägens funktion (visuell ledning, orienterbarhet, trafikanternas förståelse för vilken hastighet vägen är utformad för osv).
Upplevelser från vägen (utblickar, rytm, variation, intryck av natur- kulturlandskapet, bebyggelse).
Broars och andra konstbyggnaders utformning.
Vägutrustningens utformning.
Effekten av miljöåtgärder (nya strukturer, terrängmodelleringar, planteringar, materialval).
Möjlighet till framtida drift och underhåll.
Möjlighet till framtida utveckling.
Samtliga faktorer har betydelse för de effekter och konsekvenser som de enskilda åtgärderna ger. Helhetsperspektiv på utformning är nödvändig vid samtliga typer av åtgärder.
När det gäller järnvägsanläggningen i landskapet finns avsevärda likheter mellan kvalitetsindikatorer för vägar respektive järnvägar.
När det gäller utformning av stationer och resecentra finns ett antal andra indikatorer som påverkar den arkitektoniska kvaliteten, bl.a.:
Hur förändringen av den historiska anläggningen hanterats. Vid arkitektoniska förändringar och tillägg.
Hur väl arkitekturen ger stöd för miljöns funktioner. Att den går att förstå och orientera sig i.
Formgivning och design av informationssystem, möblering, ledstråk mm.
47 Gestaltningsprogram – en vägledning VV publ 2004:41