ARKITEKTUR OCH ARKITEKTURUPPLEVELSE

Det grundläggande antagandet om äldreboendet som ett resultat av en designprocess gör byggnaden till ett bruksföremål, som kan granskas enligt olika kriterier för god design – användbarhet, formkänsla och rumslig upplevelse. Designen blir i detta sammanhang liktydigt med arkitektonisk utformning, byggnadskonst eller arkitektur61_{. Det synsätt som präglar framställningen är att arkitektur är en}

nyttokonst62_{, som konstitueras av byggnadsnytta och byggnadskonst. Nytta avser det ändamål och den}

användning som byggnaden uppförts för, medan konst avser det fysiska uttryck som byggnadens form fått för att rymma nyttan och fungera som en välbyggd konstruktion.

Illustration 2. Det arkitektoniska rummet, med inspirations från CN Ledoux.

För att diskutera kriterier på god arkitektur kan två exempel kan användas för att diskutera hur användbarhet, formkänsla och upplevelse skapas i byggnader. För den italienske 1500-tals arkitekten Andrea Palladio uppstår god arkitektur genom att tre grundförutsättningar uppfylls, nyttan eller ändamålsenligheten, hållbarheten och skönheten63_{. För att uppnå en jämvikt mellan förutsättningarna}

betonar Palladio vikten av en god planering före byggstart. Designprocessen blir ett intellektuellt tankearbete, där den goda arkitekturen materialiseras när enheterna bildar ”en hel och fulländad kropp”64_{. Palladio är ett exempel på en konstnärlig arbetsprocess att skapa god arkitektur, som}

fortfarande har giltighet hos delar av arkitektkåren Funktionalismen genombrott i arkitekturhistorien under 1930-talet befäster en rationellt grundad modell för att skapa god arkitektur65_{. Byggprocessen}

uppfattas som en linjär process, där flera i förväg definierade arbetsskeden avlöser varandra i en

61 _{I detta sammanhang motsvarar den svenska beteckningen arkitektonisk utformning det verksamhets-fält som i engelskan är Architec-}

tural Design. Lundequist, J., 1995 : Op. Cit., Sid. 61.

62_{Lundequist, J., 1990: Det oförklarliga i arkitekturen. I: Hur bra hus kommer till. ArkitekturMuseet Årsbok 1990. Stockholm: Arkitek-}

turmuseet. Sid. 135.

63_{Palladio, A., 1570: Fyra böcker om arkitektur. Utg. 1983 under red. av Bengt Källgren. 2:a upplagan på svenska. Göteborg: Vinga Bok-}

förlag. Sid 6.

64 _{Palladio, A., 1570: Op. Cit., Sid. 6.} 65 _{Andersson, H. & Bedoire, F., 1986:}

bestämd turordning66_{. Byggnadens egenskaper fastställs som krav på ett antal funktioner. Måttstudier}

och funktionsanalyser bildar ett underlag för byggnadens kommande användbarhet, formkänsla och upplevelse. Arkitekten skapar arkitekturen med utgångspunkt från det upprättade funktionsprogrammet. Arbetssättet utgår från empiriska erfarenheter och använder analysmodeller av orsak och verkan för att skapa god arkitektur67_{. Likheten mellan de exemplen ligger i uppfattningen att}

ett noggrant arbete för att definiera byggnadens kommande användning, är ett viktigt instrument för att skapa god arkitektur. Skillnaden ligger i uppfattningen om arkitekturens förmåga och uppgift att tillgodose upplevelsemässiga värden.

Förhållandet till brukarens upplevelse av god arkitektur har också likheter mellan de redovisade arbetssätten. I bägge fallen är upplevelsen av god arkitektur ett naturligt utfall av en väl genomförd arbetsprocess. Skillnaden ligger i att den i det ena fallet är resultatet av en till stora delar intuitiv tankeprocess, medan det i det andra fallet är resultatet av en god planering och en omfattande kunskap kring funktionsmått. Palladio använder ordet skönhet för att beskriva arkitekturupplevelsen, och menar att den är ”resultatet av den vackra formen och den fullständiga harmonin mellan det hela och delarna”68_{. I den funktionsanalyserande arkitekturen är formen ett resultat av ett arbete, ”det}

finns ingen form i sig69_”.

Det finns ett annat perspektiv för att förstå arkitekturupplevelsen, genom att uppfatta arkitekturen som en återspegling av existentiella livsvillkor för människan. Det arkitektoniska rummet blir en fysisk återspegling av människans existentiella rum70_{. Det arkitektoniska rummet har flera nivåer, landskapet,}

bebyggelsen, och det enskilda huset. Rummet har både en utsida och en insida som arkitekturen påverkar genom utformningen. Det upplevda rummet skapas av arkitekturen och människans sätt att förhålla sig till den71_{. Arkitekturens former påverkar människans sätt att förhålla sig till dem. De har en}

scenisk inverkan72 _{som påverkar individens sätt att röra sig och skapar mönster av rörelser och}

vistelser i rummet.

Bedömningen av arkitektur som god eller dålig design kan ske enligt infallsvinklarna användbarhet, formkänsla och rumslig upplevelse. I samtliga fall utgår bedömningen från en subjektiv värdering av byggnaden baserad på tidigare kunskaper, erfarenheter och upplevelser. Den subjektiva värderingen av användbarhet och formkänsla kan utgå från en teoretisk utbildning som förenar en praktisk förvärvad erfarenhet om arkitektur som nyttokonst. Den upplevelsemässiga värderingen av arkitektur beror av tidigare rumsliga erfarenheter och emotionella intryck, som förvärvats genom den kognitiva utvecklingen73 _{från barn till vuxen, och genom erfarenheter under vuxenlivet. Upplevelsen av}

arkitektur kan uppfattas som en känslostämning som ”främst uttrycks som en direkt kroppslig känsla”74_{. Arkitekturupplevelsen är inte bara en praktisk funktionslösning utan innehåller ytterligare en}

estetisk dimension som påverkar människans sätt att finna en väg för rörelse, en plats för vistelse och en känsla för arkitekturen i rummet. Dimensionen kan beskrivas som en osynlig arkitektur75_.

66 _{Nordstrand, U., 2000:}

Byggprocessen. Stockholm: Liber.

67 _{Andersson, H & Bedoire, F, 1986. Op. Cit., sid 39} 68

Palladio, A., 1570: Op. cit., Sid. 6.

69 _{Enligt arkitekten Mies van der Rohe I: Norberg-Schulz, C. 1980:}

Behovet av ett arkitektoniskt språk för vår tid. Magasin Tessin. Lund: AA Arkitektarbeten i Lund. 1980-1987. Sid. 15.

70 _{Norberg-Schulz, C., 1971:}

Existence, space & architecture. London: Studio Vista. Sid 37.

71

Bergström, I., 1996: Rummet och människans rörelse. Göteborg Chalmers Tekn. Högsk., Sid. 29-32.

72 _{Ibid., Sid. 181-182.}

73 _{Enligt psykologen Jean Piaget I : Kolb, B., Whishaw, I., 2002: Cerveau et comportement. Bryssel : de Boeck & Larcier SA., Sid 256-265.} 74_{Wöllflin, Heinrich, 1886: Prologomènes à une psychologie de l’architecture. Fransk översättning 2004. Paris: Éditions de la Villette. Sid.}

36.

75 _{Werne, F., 1987:}