CENTRALA BEGREPP FÖR AVHANDLINGEN

Licentiatavhandling har som utgångspunkt de målformuleringar som finns kring formerna för ett omhändertagande av äldre med demens eller somatisk sjukdom, liksom de rekommendationer som finns för utformandet av äldreboende. För att förstå innebörden av ett sådant boende behöver några centrala begrepp definieras. Det handlar om två perspektiv på ’att bo’, dels fysiska och upplevelsemässiga aspekter på boendet från ett brukarperspektiv, dels uppfattningar om ett äldreboende från ett planerarperspektiv. Utgångspunkten för att förklara perspektiven är ordens etymologiska ursprung.

2.4.1 bo, boende, bostad – bostadslik

Verbet bo avser med sin grundbetydelse en aktivitet som sträcker sig från det mångtydiga tillståndet att bo eller bebo, till en konkret verksamhet som att göra i ordning eller bereda82_{. I avhandlingen}

används ordet och böjningar av verbet bo i betydelsen att ha sin bostad i en särskild byggnad på en viss geografisk ort. Boendet sker på den boendes villkor och med kontroll genom eget ägande eller hyra. Det är de fysiska omständigheterna kring boendet och den mätbara kontrollen över rummet som avses.

76 _{Johansson, L.-G., 2000: Introduktion till vetenskapsteorin. Stockholm: Thales. Sid. 70.}

77 _{Egen översättning av: ”A case study is an empirical inquiry that investigates a contemporary phenomenon within its real-life context,}

especially when the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident.” I: Yin, R. K., 2003: Case study research, design and methods. 3:e uppl. Thousand Oaks: Sage Publications, Inc. Sid. 13.

78

Yin, R. K., 2003: Op. Cit., Sid. 99.

79 _{Ibid., Sid. 105.}

80 _{Johansson, L.-G., 2000: Op. Cit., Sid. 173.}

81 _{Egen översättning av “abduction is the inference of a case from a rule and result”, I: March, Lionel, 1984:}

Op. Cit., 265-276.

82_{huvudord BO, Svenska Akademiens ordbok,}

Ur dessa förutsättningar går det att härleda substantivet bostad, som är platsen för boendet. I bostaden finns det plats för att bereda och äta sin måltid, plats för att sköta sin hygien, samt plats för vila, arbete och samvaro. Den boende anpassar bostaden genom tillägg av olika inredning för sitt individuella sätt att använda bostaden och rummen inom den. Adjektivet bostadsliknande avser de fysiska egenskaper i arkitekturen som innehåller naturliga associationer till bostaden. Egenskaperna kan hänga samman med dimensioneringen av rummet, utblickar, funktioner eller kvaliteter i utförande. På så vis ryms definitionen av bo, boende, bostad och bostadslik inom bygglagstiftningens begrepp fullvärdig bostad83_.

2.4.2 hem, hemkänsla – hemliknande

I avhandlingen används ordet hem avseende de tillägg i bostaden som görs i form av inredning. Inredningen avser möbler, och andra artefakter i syfte att skapa en ”egen (…) fristad, som du bygger för ditt eget jag och de dinas värma”84_{. Ordet får därmed en känslomässigt färgad betydelse av}

innehållet i en bostad, och avser den upplevelsemässiga egenskapen85 _{som skapas i samverkan mellan}

den boende och den personligt inredda bostaden. Ordet har en poetisk bildverkan86 _{som skapar}

positivt laddade bilder i ett spektrum som sträcker sig från en upplevelse av lugn, ro och trygghet till en känsla av skönhet, stabilitet och ordning i tillvaron. En adjektivering blir hemlik eller hemliknande, som avser upplevelsemässiga kvaliteter för bostaden eller bostadsorten. Kvaliteterna ”uppstår i mötet mellan inre och yttre krafter av användning och rumsutformning”87_{. Hemkänsla kan handla om både}

upplevelsen av den egna bostaden och den närmast omgivande miljön: ”det är tryggt att känna igen husen, gatorna, träden och människorna där man bor”88_.

2.4.3 alternativt boende – hotell, institution och pensionat

Alternativa former för tillståndet att bo innehåller referenser till föreställningen om bostaden eller hemmet. Hotell avser ett boende ”med möblerade rum till uthyrning åt resande, ofta i förening med restaurant och kafé”, och kan över franskan härledas tillbaka till latinets ord för gästfri89_{. Det kan}

också röra sig om ett boende på pensionat, som är en ”våning med möblerade rum till uthyrning”90_,

där gäster mot betalning har tillgång till bostad och kost och kan ”leva under mera familjeliknande förhållanden än på hotell”91_{. I bägge fallen rör det sig om en verksamhet i mindre skala och med en}

frivillighet från den nyttjande partens sida att använda möjligheten. I det fall verksamheten blir storskalig, skapas en byggnad som inrättats för ”fyllande av viss uppgift”92_{. Genom sin storlek och}

organisation blir både byggnad och verksamhet en institution i samhället. Hotell, institution och pensionat används i avhandlingen i sina grundbetydelser för att beskriva den verkan som en utformning av ett äldreboende kan få arkitektoniskt och miljömässigt i förhållande till målformuleringen om bostaden och hemmet.

83 _{Fullvärdig bostad – bostad med alla primära bostadsfunktioner tillgodosedda i lägenheten och med tillgång till anordning för tvätt och}

till förrådsutrymme. Källa uppslagsord fullvärdig bostad i: Tekniska Nomenklaturcentralen, 1994: Plan- och Byggtermer 1994. Stock- holm: Tekniska Nomenklaturcentralen. Sid. 97.

84 _{Östberg, Ragnar, 1906:}

Ett hem. 4e uppl. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Sid. 3.

85 _{huvudord HEM, Svenska Akademins Ordbok,}

http//g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/95/24143.html (05.09.14)

86_{Bachelard, G., 1957: La poétique de l’espace. 8e uppl. Paris: Quadrige/ PUF. Sid. 8.} 87 _{Venturi, R., 1966:}

Complexity and contradiction in architecture. New York: Museum of Modern Art. Sid 88.

88 _{Hurtig, E., Paulsson, J., Schulz, S., 1981: En vill bo där en e’ känd. Stockholm: Byggforskningsrådet. Sid. 119.} 89_{huvudord HOTELL,}

Svenska Akademins Ordbok,

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/98/24943.html (05.09.14)

90 _{huvudord PENSIONAT,}

Svenska Akademins Ordbok,

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/183/46687.html (05.09.14)

91 _Ibid.

92 _{Huvudord INSTITUTION, Svenska Akademins Ordbok,}

2.4.4 brukarperspektiv och planerarperspektiv

Att resonera om arkitektur i termer av planerings- och bruksperspektiv leder till att två problemrymder93 _{skapas kring designprodukten ett äldreboende. Den ena problemrymden rymmer}

ett planerarperspektiv på byggnaden. Inom denna rymd agerar planerare. Tidsmässigt agerar planerarna under byggnadens tillblivelse. Den andra problemrymden uppstår när äldreboendet tagits i drift. Här finns ett brukarperspektiv som värderar arkitekturen från dess egenskaper av användbarhet, formkänsla och upplevelse. Inom denna rymd agerar brukarna. Användningen av begreppen brukare och planerare utgår från en uppfattning om att det finns en skillnad mellan ”utformandet av rummet och sättet att använda rummet”94_{. Utformandet av rummet utgår från en teoretisk och praktiskt}

förvärvad arkitektkunskap, medan kunskapen om användandet av rummet förvärvas genom empiriska erfarenheter och undersökningar. Brukarens sätt att använda rummet blir en källa till kunskap för arkitekten. Inom designuppgiften att rita ett äldreboende leder detta till en diskussion om rummet som en mental bild hos individen och som social mötesplats. Arkitektur är en källa till en kunskap om rummet som social mötesplats för olika brukargrupper95_.

I begreppet brukare avses i avhandlingen huvudsakligen två kategorier av brukare, de äldre personer med demens eller somatisk sjukdom som bor på äldreboendet och den omsorgspersonal som arbetar i boendet. Anhöriga är en brukargrupp som tillfälligtvis vistas i ett äldreboende, men i avhandlingsarbetet har denna grupp bara medverkat i en begränsad omfattning. I begreppet planerare inkluderas arkitekter med ansvar för byggnadsutformningen och den representant från den kommunala omsorgsverksamheten som deltar i planeringen. Denna representant har i avhandlingen fått beteckningen omsorgsplanerare och avser personer inom den kommunala förvaltningen med ett övergripande ansvar för planering av omsorg och vård riktade till äldre personer.