Stockholms tillväxt ger stora möjligheter till utveckling men ställer också krav på helhetsperspektiv. Stockholm har historiskt haft en ledande roll som inspiratör och föregångare i stadsplaneringsfrågor och vill fortsatt vara det. Medveten arkitektur och stadsbyggnad är avgörande för en kvalitativ livsmiljö där upplevelsevärden, funktion och teknik går hand i hand mot ett hållbart och mänskligt samhälle.
Länkar
Staden har ett särskilt ansvar att förvalta och utveckla huvud-staden i enlighet med internationella
Stadens identitet ska stärkas
Alla nya byggprojekt ska bidra till att höja upp levelsen av Stockholm och förbättra den gemensamma livsmiljön. Stockholm har his
toriskt sett präglats av en genomtänkt stads
planering. Det är därför ett stort ansvar att både ta tillvara och samtidigt utveckla stadens kvaliteter när Stockholm växer. Genom att bygga och planera framåt med utgångspunkt i Stockholms goda stadslivs kvaliteter, kultur
miljöer och skönhetsvärden ska stadens identi
tet stärkas och utvecklas.
Stockholms karaktär skapas genom stads
delarnas och byggnadernas unika prägel. När staden växer är det viktigt att ta stöd i dessa kvaliteter vid tillägg och omvandlingar. Ur ett hållbarhetsperspektiv handlar det bland annat om att värna betydelsen av lokal plats identitet och socialt kapital. Stadsplaneringen behö
ver bidra till en utformning som gör att fler människor möter varandra i vardagen och ökar genomströmningen mellan stadens delar.
Samspelet mellan naturlandskapet och be byggelsen är ett av Stockholms viktiga karak
tärsdrag. Nya byggnader, till och påbyggnader ska på ett medvetet sätt beakta och utveckla stadsdelens särart, förhållandet till topografi, platsens utblickar samt kopplingar mot vattnet och de gröna rummen.
De byggnader som syns i dagens stadssiluett visar vilka värden som varit viktiga under stadens framväxt. Siluettens komplexitet, som innebär både en rörlig kontur och en tredimen
sionell djupverkan, är viktig att beakta. Projekt som avviker från etablerad höjd ska vara av stort allmänt intresse och medvetet placeras utifrån sitt symbolvärde och sin påverkan på stadens framtida siluett. Vid stora förändringar ska en stads och kulturmiljöanalys belysa projektets påverkan på staden som helhet till
sammans med andra planerade eller pågående förändringar.
Stockholm är en stad i norr som kännetecknas av tydliga årstidsväxlingar och ett särpräglat, nordiskt ljus. Nya stadsrum och byggnader ska ta om hand dessa egenskaper. När staden växer ställs höga krav på upplevelsen av mikrokli
mat och möjligheter för vistelse i byggnaders
närmiljö. Att skapa solbelysta och vindskyd
dade gator, platser och parker för vistelse är viktigt för ett aktivt stadsliv, särskilt under vinterhalv året. Platser och byggnader ska samspela med dagsljuset och genomföras med medvetenhet om det ljus som byggnaden ger under dygnets mörka timmar.
Ett aktivt stadsrum
Stockholm har i sin roll som huvudstad fokus på internationellt värdskap, evenemang och festligheter som berör hela Sverige. Stock
holms gator, torg, parker och vattenrum utgör tillsammans ett nätverk av offentliga rum som ska stötta både vardagsliv och evenemang och möjligheten till manifestationer. Ett fung
erande, tillgängligt och tillåtande offentligt rum är därför en viktig utgångspunkt i all pla
nering för att ge förutsättningar för en levande stad.
Stor vikt läggs vid varje projekts nytta för allmänna intressen. Dess funktioner och kva
liteter ska bidra till ett attraktivare stadsrum.
Viktiga utgångspunkter är trygghet, jämställd
het och att offentliga rum är tillgängliga för
alla oavsett ålder, kön och funktionsnedsätt
ning. Målet är ett Stockholm med ett rikt och aktivt stadsliv under hela året. Det offentliga rummet är en viktig arena för samspel mellan individer och aktiviteter i samhället. På gator och torg möts människor och blir sedda av varandra. Platser och gator utformas utifrån framtida flöden där omgivande bebyggelse förväntas innehålla funktioner som stödjer ett upplevelserikt stadsrum med aktivitet i bottenvåningar. Stadens rum utformas robust och flexibelt så att de kan ha flera funktioner och användas på olika sätt över dygnet och över tid. På så sätt skapas en hållbar stad som kan utvecklas när samhället förändras.
Stockholms naturlandskap ger unika stads
kvaliteter. Stråk av natur och anlagda parker är en viktig del av Stockholms identitet och har stor betydelse för stadens skönhet och attraktionskraft. Nya gröna kvaliteter behö
ver beaktas i både nya och befintliga miljöer så att balans mellan bebyggelse och grönska åstadkoms. Mötet mellan bebyggelse och allmänna grönytor ska utformas så att det upplevs som gemensamt och tillgängligt.
En byggnad ska ha en god form, färg- och materialverkan.
Utdrag ur plan- och bygg-lagen 8 kap 1 §
Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras med hänsyn till stads- och landskaps bilden, natur- och kulturvär-dena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.
Utdrag ur plan- och bygglagen 2 kap 6 §
Allmänna intressen
71
Stockholms vattenrum är stadens största sam
manhållande offentliga rum och en viktig för
utsättning för stadens utveckling. Alla utblickar över vattnet är en unik och mycket uppskattad kvalitet. Stadsplaneringen ska ta stöd i vatten
rummens kvaliteter och med omsorg utveckla attraktiva vattennära miljöer.
Byggnadens närvaro i staden
Stadens byggnader är inbördes olika och vittnar om olika tidsepoker på samma vis som det som byggs idag blir vår tids arkitektoniska tillägg.
Innovativa lösningar leder till ny kunskap, upp
levelser och arkitektoniska landvinningar. Med väl avvägd och medveten arkitektur kan Stock
holm tillföras tolkningar utifrån nutida behov som bidrar till en hållbar stadsutveckling.
Arkitektonisk idé är en del av byggnadens hel
hetslösning, sprunget ur tankar om byggnadens konstruktion, användande och platsens förut
sättningar och upplevelsevärden. Frågor som berörs är till exempel skala, placering, samban
det mellan inne och ute, hur rum är förbundna med varandra, ljusföring, byggnadens åldrande och materialval. Genom att tidigt formulera, diskutera och skapa samsyn kring dessa idéer ges en tydlig utgångspunkt för inblandade aktörer och berörda medborgare, vilket främjar slutresultatet.
Ny bebyggelse ska planeras med ett medvetet förhållningssätt till skala och proportionering.
Detta handlar både om stadens och omgivande bebyggelses skala men också den mänskliga skalan. Nya byggnader ska gestaltas så att de bidrar till aktivitet och upplevelse av mänsklig närvaro i staden. Bottenvåningar som tillåter olika verksamheter och bidrar med öppenhet ger stadsrummen ökad trygghet och mångfald.
Fasader och tak bör genom sin utformning bidra till stadens liv. Arkitekturen i Stockholm ska utformas med god proportionering, medve
ten färgsättning och god dagsljushantering.
Byggnader ska berika staden över tid, därför ska ett långsiktigt perspektiv finnas med. För att möjliggöra en klimatsmart växande stad ska byggnaderna kännetecknas av hållbara energi
lösningar och smart miljöteknik, tillsammans med anpassningar till framtida klimatföränd
ringar. Våra livsmönster ändras och stadens mångfald kan ökas genom att pröva alternativa och anpassningsbara boendelösningar. Med byggnader som har en flexibel och funktionell struktur tillåts förändringar och olika funktioner över tid. Kvalitets och skönhetsaspekter ska tillgodoses.
Stockholms stad ska vara en förebild vid utveckling av offentliga byggnader och rum.
Skolor och förskolors utformning har hög prioritet som miljöer för barn och ungdomars vardag, även idrott, vård och kulturbyggnader är miljöer för möten och platser med symbol
värde. De ska därför utformas med hög kvalitet och med strategisk placering i staden så att de upplevs som tillgängliga och bidrar till att skapa identitet.
Planeringsinriktningar
• Varje byggprojekt ska bidra till att stärka upple-velsen av Stockholm som helhet och förbättra den gemensamma stadsmiljön för medborgare och besökare. Det ska bidra positivt till omgi-vande stadsdel och samspela med sin närmiljö.
• I allt stadsbyggande ska läget i staden beaktas med utgångspunkt från topografi, utblickar, kontakt med det gröna och vattnet.
• Offentliga rum ska planeras så att de blir attrak-tiva och inbjuder fler att stanna och delta i ett aktivt stadsliv. Stadens rum ska vara flexibla och robusta så att de fungerar under olika årstider, över dygnet och till vardags och evenemang.
• Byggnadens eller platsens arkitektoniska idé ska kunna beskrivas. Mötet mellan byggnad och stadsrum ska tas tillvara så att de berikar varandra.