• No results found

Kulturvärde

In document Översiktsplan för Stockholms stad (Page 64-67)

Bebyggelsens och landskapets kulturvärden kan bedömas ur tre kompletterande perspektiv – kulturhistoriskt, estetiskt och socialt.

Boverket

märken som visar vad som under olika tider tillåtits höja sig över resten av stadens bygg­

nader. I ytterstadens siluett spelar grönskan en framträdande roll tillsammans med byggnader som accentuerar höjder i landskapet eller mar­

kerar en centrumbildning i tunnelbanesystemet.

De kulturhistoriska utgångspunkterna vid beva­

rande och utveckling av stadslandskapet ser olika ut beroende på vilken del av staden som berörs, vilket tidslager som påverkas och vilken typ av åtgärd som planeras. När staden föränd­

ras krävs ett medvetet förhållningssätt till topo­

grafi, stadssiluett och mötet med vattnet. Högre byggnader ska infogas med omsorg om stads­

landskapets helhetsverkan. Grönska, parker och naturområden ska ut vecklas så att kulturvärden tas tillvara samtidigt som nya estetiska och sociala värden tillförs.

Stadens identitet är kopplad till landskapets och bebyggelsemiljöns fysiska karaktär, men hand­

lar också om hur invånarna identifierar sig med och upplever en stadsdel, plats eller byggnad.

Det som byggs idag blir en del av stadens fram­

tida kulturarv. Ett välavvägt förhållningssätt

är en förutsättning för att garantera en fortsatt förståelse av det historiska arvet samtidigt som nya arkitek toniska tillägg ges utrymme.

Betydel sen av detta slås fast i Unescos rekom­

mendation om det historiska landskapet. Det urbana kulturarvet ses som en grundläggande resurs i en hållbar samhälls utveckling.

Stockholms mångfald av stads­

byggnadskaraktärer

Stockholm har i större utsträckning än andra storstäder en struktur där stadens tillväxt tydligt kan avläsas i olika stadsbyggnadskaraktärer, vilka ofta beskrivs som Stockholms årsringar.

Bebyggelsens uttryck speglar olika skeden av stadens utveckling, samhällshistoriska perspektiv och estetiska ideal. Varje stads­

byggnadskaraktär har sitt typiska planmönster, sin arkitektur och sina karaktärsdrag, ofta spe­

cifika för sin tidsperiod. Stadsbyggandet ska ta sin utgångspunkt i kunskap om stadsdelarnas olika karaktär, hur de samspelar med landska­

pets förutsättningar, deras olika stadsplane­

mönster och hustyper. Ett medvetet förhåll­

ningssätt till befintliga kvaliteter är därför en förutsättning vid tillägg och omvandlingar.

Stockholm ligger i framkant när det gäller hållbar stadsutveckling. Hammarby sjöstad är en relativt nybyggd stadsdel med miljöprofil.

Staden reviderar Stockholms byggnadsordning som är tänkt att bli ett kunskapsunderlag för avvägningar. Kulturvärden och stadens karak­

tärsdrag i bebyggelse och landskap lyfts fram i den reviderade byggnadsordningen. Vägled­

ningar beskriver hur befintliga kvaliteter kan tas om hand och utvecklas i den starka föränd­

ringstakt som staden är inne i.

Större förändringar i stadsmiljön ska föregås av fördjupade kulturmiljöanalyser. Vid min­

dre kompletteringar och ändringar ska hänsyn tas till omgivande stadsbyggnadskaraktär. Ett formulerat förhållningssätt behövs till befintlig bebyggelses skala, placering, proportioner, byggnadsmaterial och färgsättning.

Ändringar och renoveringar av enskilda bygg­

nader ska utgå från kunskap om befintlig kulturmiljö. Ändringar ska göras medvetet så att karaktärsdrag tas tillvara och utvecklas. Ett förhållningssätt som förstärker kulturvärdena kan innebära en anpassning till den befintliga karaktären eller ett mer samtida uttryck. För att underlätta för dem som söker bygglov finns vägledningar, för till exempel balkonger och vindsinredningar.

Särskilt värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer

I Stockholms stad finns flera bebyggelse­

miljöer och byggnader som är klassificerade som särskilt värdefulla. Världsarvet Skogs­

Allmänna intressen

Fördjupning kulturhistorisk klassificering

Den kulturhistoriska klassificeringen som görs löpande av Stadsmuseet är ett kunskapsunderlag som används i stadens planering och bygglovhantering. Målsättningen är att utpekade kultur-miljöer och kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnader ska bevaras och utvecklas så att deras värden tas tillvara. Klassificeringarna ska fortsätta kompletteras och aktualiseras utifrån stadens behov.

65

kyrkogården, elva riksintressen för kulturmiljö, en nationalstadspark, ett stort antal kyrkliga kulturminnen i form av kyrkor och begrav­

ningsplatser, statliga och kommunalt eller pri­

vat ägda byggnadsminnen samt byggnader och miljöer som bedömts särskilt värdefulla ur ett lokalt, regionalt och nationellt kultur historiskt perspektiv. Det finns en rad lag skyddade forn­

lämningar och flera områden med agrarhisto­

riskt värdefullt kulturlandskap. Stockholms gamla stadskärna utgör en hel fornlämnings­

miljö samt är en av ett fyrtiotal värdekärnor inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården.

I kulturmiljöer av riksintresse och i andra områ­

den som är särskilt kulturhistoriskt värde fulla råder i vissa fall förhöjd bygglovsplikt. Många av dessa områden har äldre planbestämmel­

ser som gör det svårt för staden att på ett bra sätt styra utvecklingen. Vid behov kan nya detaljplaner därför upprättas. Riksintressen för kulturmiljövården behandlas särskilt i bilagan Riksintressen enligt miljöbalken.

Planeringsinriktningar

• Kunskap om stadens stadsbyggnadskaraktärer och stadslandskapet ska vara en utgångs-punkt vid förändring, förnyelse och förtätning i stadens befintliga områden.

• Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifieras, säkerställas, tas omhand och utvecklas.

• Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konse-kventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys.

• Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutvecklingen.

• Stockholms stad som fastighetsägare har en betydelsefull roll i att vara förebildlig, exempelvis genom att utarbeta vårdprogram och anord-na arkitekttävlingar, så väl i utvalda projekt som i den vardagliga förvaltningen av stadens byggnader.

Länkar

Stadsmuseets klassificeringskarta stadsmuseet.

stockholm.se Boverkets tema om kulturvärden i PBL­

kunskaps banken boverket.se Riksantikvarie­

ämbetets information om kulturmiljölagen raa.se

Unescos

rekommendation om det historiska urbana landskapet unesco.se

In document Översiktsplan för Stockholms stad (Page 64-67)