kap. 6 § miljöbalken

Riksintresset för de Geer-moränerna enligt 3 kap. 6 § miljöbalken finns redovisat, men det behöver framgå att de Geer-moränerna inom riksintressets avgränsningar ska bevaras i sin helhet. Notera att Länsstyrelsens rapport med Naturvårdsverkets översiktliga avgränsning och beskrivning av de Geer-moränerna har rapportnum-mer 2001:15.

Friluftslivet 3 kap. 6 § miljöbalken

Naturvårdsverket har fattat beslut (2017-01-19) om Järvafältet som område av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Detta gäller även området Ulriksdal-Haga-Djurgården, som beslutades den 2017-05-23 Det behöver av över-siktsplanen framgå hur riksintresset kommer att tillgodoses.

Kungliga nationalstadsparken 4 kap. 1 och 7 §§ miljöbalken

Nationalstadsparken är ett område som i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kap. 1 och 7 §§ miljöbalken. Översiktsplaneförslaget anger att kompletteringar i nationalstadsparken kan göras i enlighet med parkens lagskydd. På stadsutveckl-ingskartan på sid. 170 redovisas inom nationalstadsparken dock områden med teckenförklaringen ”Område med blandad stadsbebyggelse där omfattande kom-plettering föreslås”. I översiktsplaneförslaget anges att Översiktsplan för National-stadsparken - stockholmsdelen, antagen av kommunfullmäktige 20 april 2009, fortsätter att gälla efter antagandet av den nya översiktsplanen. Hänvisning finns till denna fördjupning avseende vägledning för tillämpning av lagskyddet. Det som redovisas av stadens ställningstagande angående utbyggnadsmöjligheter i Nationalstadsparken ger dock sammantaget en otydlighet i hur riksintresset tillgo-doses.

Mellankommunal samordning

Den gröna infrastrukturen med de gröna kilarna samt flera anläggningar för infra-struktur, masshantering m.m. är av regionalt intresse. Länsstyrelsen förutsätter att bebyggelseutveckling som berör dessa anläggningar samt större stadsutvecklings-områden sker i samråd med berörda kommuner.

6 (8)

Datum

2017-09-25 Beteckning

4012-30495-2017

Grön infrastruktur

I översiktsplanen finns en karta med den gröna infrastrukturen för ekmiljöer uti-från Länsstyrelsens rapport 2015:13. Översiktsplanen behöver redovisa hur grön-strukturen ser ut även för andra naturmiljöer.

För att värna den regionala grönstrukturen behövs ett tydligare regionalt perspek-tiv med riktlinjer för mellankommunal samverkan kring de gröna kilarna. Hur ut-pekade svaga samband i grönstrukturen ska hanteras bör också beskrivas och kompletteras med planeringsinriktningar.

Stadsutvecklingskartan visar förslag på områden där förstärkningar föreslås i den regionala gröna infrastrukturen. Det är dock otydligt om det är alla utpekade svaga samband som visas i kartan. Det behövs en separat karta med de utpekade svaga sambanden (Stockholms läns landsting, TRF) och de gröna kilarna. Det finns planeringsinriktningar som berör svaga samband och dessa behöver konkre-tiseras i hur de ska tillvaratas. Stadsutvecklingskartan redovisar även områden där särskilda planeringsresurser riktas. Arbetet med den gröna infrastrukturen skulle gynnas om utredningar gjordes i alla stadens större förtätnings- och omvandlings-områden.

Hälsa och säkerhet, risk för olyckor, översvämning och erosion Översiktsplanen aktualiserar behovet av strategisk vägledning avseende hälso- och riskfaktorer i hållbar stadsutveckling. Översiktsplaneförslaget brister dock i fråga om vägledning avseende hälso- och riskfaktorer i bebyggelseplaneringen.

Länsstyrelsen konstaterar att utvecklingsområden och urbana stråk är markerade schablonmässigt på kartredovisningen och att vägledning angående områdenas lämplighet ur ett hälso- och riskperspektiv saknas. Av översiktsplanen framgår inte tydligt hur planering av nybebyggelse bör placeras och utformas med hänsyn till hälsa och säkerhet. Det saknas även redovisning av var störningar och risker, som buller, luftföroreningar, markföroreningar, elektromagnetiska fält med flera olägenheter med hälsorisker förekommer samt vägledning om vilka hänsyn som behöver tas i olika stadsdelsområden. De stadsdelsvisa redovisningarna lyfter inte fram vilka hälso- och riskfaktorer som särskilt behöver beaktas i de olika delområ-dena, vilket hade behövts för att underlätta för kommande detaljplaner. Redovis-ning av lågpunkter, skredriskområden och andra förutsättRedovis-ningar saknas också.

Markföroreningar

Föroreningar i mark, vatten och byggnader vid exploatering och förändrad mar-kanvändning utgör en risk för människors hälsa. I flera av planförslagets utpekade utvecklingsområden råder en komplex föroreningsbild, men det redovisas inte.

Länsstyrelsen bedömer därför att planförslaget kan bli olämpligt med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Som vägledning för kommande detaljplanering, och för att minska risken för att boende och andra utsätts för oönskade ämnen i t.ex. inomhusluften (inträngning av skadliga gaser) och närmiljön, behöver över-siktsplanen redovisa de utpekade utvecklingsområdena där mer kunskap krävs gällande föroreningssituationen.

Datum

2017-09-25 Beteckning

4012-30495-2017

Riktlinjer bör finnas i översiktsplanen för att särskilt beakta barnperspektivet vid planeringen av skolor, förskolor och lekytor med avseende på föroreningar i mark, vatten och byggnader.

Risker i samband med farliga transporter och verksamheter

Översiktsplanen behöver kompletteras med information att riskbilden behöver be-dömas vid planering inom 150 meter från en rekommenderad transportled för far-ligt gods. I översiktsplaneförslaget är inte heller redovisat riskkällor såsom Seve-soverksamheter, järnväg och rekommenderade vägar för transport av farligt gods, både primära och sekundära, liksom rekommenderade avstånd från riskkällan för olika typer av markanvändning. Planförslaget brister i nämnda avseenden och även genom inriktningen att frångå vedertagna värderingskriterier vid bedömning av samhällsrisk, se nedan. Länsstyrelsen bedömer därför att bebyggelse kan bli olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet.

Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, se Länsstyrelsepublikation Fakta 2016:4. I väg-ledningen anges att det i bebyggelseplaneringen är lämpligt att jämföra framräk-nad individ- och samhällsrisk med de förslag på acceptanskriterier som presente-ras i Räddningsverkets rapport ”Värdering av risk” (1997). Vid bedömning av om samhällsrisken är acceptabel vägs här även nyttan in, om inte riskerna är alltför höga.

I översiktsplaneförslaget anges att kvantitativa värderingskriterier för samhällsrisk inte ska avgöra om bebyggelse blir lämplig då de inte tar hänsyn till nyttor som genereras av stadsutvecklingen. Enligt Länsstyrelsens mening är det rimligt att i planeringen sätta en övre gräns för vilka risknivåer som kan accepteras, oavsett nyttor som en bebyggelse medför. Länsstyrelsen ser kvantitativa samhällsriskbe-räkningar och -kriterier som viktiga verktyg för att tydliggöra när ett område blir utsatt för höga samhällsrisknivåer. Detta är aktuellt i till exempel redan tätbefol-kade områden där ny bebyggelse tillförs.

Länsstyrelsen rekommenderar staden att komplettera alternativt fördjupa riskhan-tering på ett strategiskt sätt för samtliga utpekade Utvecklingsområden i ett tidigt skede i planeringsprocessen. Genom att göra övergripande riskanalyser kan håll-bar stadsplanering möjliggöras med mer kostnadseffektiva skyddslösningar jäm-fört med riskanalys i sena skeden för varje enskild detaljplan.

Överdäckningar

Staden beskriver överdäckning som en metod i stadsplaneringen för att överbygga barriärer. Överdäckningar med bebyggelse ovanpå trafikleder kan innebära be-gränsningar av vilka transporter av farligt gods som kan tillåtas i tunnlarna pga.

riskerna de medför. Det kan innebära begränsningar i trafiksystem som är svåra att ändra på i efterhand. Därför är det viktigt att riskfrågor utreds tidigt i samband med överdäckningar och att planeringen sätts in i ett större sammanhang.

8 (8)

Datum

2017-09-25 Beteckning

4012-30495-2017

Översvämningsrisker

En klimatsmart och tålig stad är ett av stadsbyggnadsmålen inom översiktsplanen.

Översiktsplanen anger att det är centralt för stadsbyggandet att bygga nya stadsde-lar på ett klimatsmart sätt samt att klimatanpassa befintliga stadsmiljöer. För att utjämna temperaturer och öka motståndskraften mot översvämningar inom staden krävs ett långsiktigt regionalt utvecklingsarbete gällande avrinningsområden, sti-gande havsnivåer och Mälarens långsiktiga utveckling.

Länsstyrelsen är positiv till stadens grundprincip om att ingen bebyggelse ska pla-neras i områden med risk för översvämning till följd av såväl höga flöden och vat-tennivåer som 100-årsregn. Det beskrivs att exploateringen kan möjliggöras ge-nom att höja marknivån, under förutsättning att det sker med helhetssyn på vatt-nets flöden i närområdet och behovet av fördröjning. Länsstyrelsen önskar dock ett förtydligande gällande vald återkomsttid för höga vattennivåer och flöden.

Länsstyrelsen rekommenderar att ny bebyggelse placeras ovan beräknat högsta flöde.

Staden frångår i planförslaget Länsstyrelsens översvämningsrekommendationer för ny bebyggelse vid havet. Detta genom att ange som generell princip för byg-gande vid Saltsjön att sammanhållen bostadsbebyggelse och samhällsviktiga funktioner ska läggas på nivån 2,25 i RH2000. Länsstyrelsens rekommenderade nivå är 2,7 i samma höjdsystem. Det innebär att bebyggelsen på läng sikt kan bli olämpligt med hänsyn till risken för översvämning. Översiktsplaneförslaget bris-ter i denna del.

Staden behöver därmed i varje enskild detaljplan vid havet motivera och visa på bebyggelsens lämplighet. För havet gäller en större osäkerhet och en annan över-svämningssituation än vad som gäller för sjöar och vattendrag. Även om det finns osäkerheter i klimatscenarier så är det troligt att havet kommer att fortsätta att stiga efter år 2100 vilket även beskrivs i översiktsplanen, varför den rekommende-rade nivån bör hållas.