• No results found

Artikel Syfte Metod/Urval Resultat

Titel: Delirium in the Intensive Care Unit: Medications as Risk Factors

Författare: Alexander, E. Tidskrift: Critical care nurse. År: 2009

Om läkemedel har påverkan på delirium.

Litteraturöversikt. Urval gick inte att urskilja.

Läkemedel påverkar patientens utveckling av delirium.

Titel: Delirium: Why Are Nurses Confused? Författare: Baker, N. D., Taggart, H. M., Nivens, A., & Tillman, P.

Tidskrift: Medsurg nursing. År: 2015

Syftet är att utforska sjuksköterskors kunskap om delirium såväl som deras uppfattning om deras kunskapsnivå. Litteraturöversikt. Urval: 60 st sjuksköterskor

I denna studie visades det att det fanns underskott avseende kunskap om allmänna egenskaper hos delirium och dess

riskfaktorer identifierades.

Titel: Impact of delirium and recall on the level of distress in patients with advanced cancer and their family caregivers. Författare: Bruera, E., Bush, SH., Willey, J.,

Paraskevopoulos, T., Li, Z., Palmer, JL., Elsayem, A. Tidskrift: Cancer. År: 2009

Syftet är att se delirium upplevelsen och den tillhörande ångesten för patienter med

fullständig

återupplevelse från en episod av akut delirium och för deras primära vårdgivare, och även att bestämma frekvensen av symptomåterkallelse. Kvantitativ enkätstudie. Urval: 99 st personer deltog i studien. Majoriteten av patienterna med avancerad cancer erinrade om sin upplevelse av delirium, vilket orsakade måttlig till svår ångest hos både patienter och

familjeomsorg. Lämpliga interventioner för att minska denna nöd behövs.

Titel: Delirium as a Predictor of Mortality in Mechanically Ventilated Patients in the Intensive Care Unit. Författare: Ely Wesley, E., Shintani, A., Truman, B.,

Syftet är att avgöra om delirium är en

oberoende prediktor för kliniska resultat,

inklusive 6-

månadersdödlighet och vistelsetid bland ICU-

Prospektiv kohortstudie. Urval: 275 st patienter.

Delirium var en oberoende prediktor för högre 6- månadersdödlighet och längre sjukhusvistelse även efter justering för relevanta kovariater inklusive koma, lugnande medel och

Speroff, T., Gordon, S M., Harrell, F E., Dittus, R S. Tidskrift: American Medical Association.

År: 2004

patienter som får mekanisk ventilation.

smärtstillande medel hos patienter som fick

mekanisk ventilation.

Titel: Development and validation of a dynamic delirium prediction rule in patients admitted to the Intensive Care Units (DYNAMIC-ICU): A prospective cohort study. Författare: Fan, H., Meihua, J., Huang, J., Peng, Y., Yang, X., Wang, C., & Ying, W. Tidskrift: International Journal of Nursing Studies. År: 2019

To develop and validate a DYNAmic deliriuM predICtion rule for ICU patients (DYNAMIC- ICU) and to stratify patients into different risk levels among

patients in various types of ICUs.

Prospektiv kohortstudie. Urval: 560 st patienter.

Dödligheten ökades och sjukhusvistelsens längd ökades för patienter med delirium.

Titel: Delirium Assessment Tools for Use in Critically Ill Adults: A Psychometric Analysis and Systematic Review.

Författare: Gélinas, C.,

Bérubé, M., Chevrier, A., Pun, B. T., Ely, E. W., Skrobik, Y., & Barr, J.

Tidskrift: Critical care nurse. År: 2018

Syftet är att analysera utvecklingen och de psykometriska egenskaperna hos bedömningsverktyg för kritiskt sjuka vuxna.

Litteraturöversikt. Urval: Minimum 30 st patienter eller fler från varje analyserad artikel.

Resultaten indikerar att CAM-ICU och ICDSC är de mest giltiga och pålitliga verktygen för bedömning av delirium för kritiskt sjuka vuxna. Ytterligare studier behövs för att ytterligare validera dessa verktyg hos kritiskt sjuka patienter med neurologiska störningar och de på olika nivåer av

lugnande eller medvetande.

Titel: Post-traumatic stress disorder (PTSD) related symptoms following an experience of delirium.

Syftet är att utvärdera prevalensen av symtom på PTSD och dess korrelationer efter två veckor av återhämtning, bland patienter, som utvecklade delirium.

Prospektiv studie. Urval: 103 st patienter.

Denna studie visar att ungefär en tredjedel av patienterna som utvecklar delirium fortsätter att utveckla symtom på PTSD efter återhämtning från delirium. Utveckling av

Författare: Grover, S., Sahoo, S., Chakrabarti, S., & Avasthi, A. Tidskrift: Journal of Psychosomatic Research. År: 2019 PTSD-symtom är associerad med svårighetsgraden av delirium.

Titel: Intensive Care Unit Delirium: A Review of the Literature.

Författare: Kalabalik, J., Brunetti, L., & El-Srougy, R. Tidskrift: Journal of Pharmacy Practice

År: 2014

Syftet är att ge en översikt över den senaste litteraturen om ICU-delirium och diskutera uppdaterade riktlinjer för klinisk praxis. Litteraturöversikt. Urval: 112 st artiklar. Flera riskfaktorer

relaterade till mediciner, akut sjukdom, miljön och patientens egenskaper kan bidra till utvecklingen av delirium. Praktiska

screeningverktyg för vården har validerats och

rekommenderas för att identifiera ICU-patienter med delirium. Icke farmakologiska ingrepp såsom tidig mobilisering har resulterat i bättre funktionella resultat, minskad förekomst och varaktighet av delirium och fler ventilatorfria dagar. Titel: The effects of a tailored

intensive care unit delirium prevention protocol: A randomized controlled trial. Författare: Kyoung-Ja Moon, & Sun-Mi Lee.

Tidskrift: International Journal of Nursing Studies. År: 2015

Syftet är att undersöka effekterna av att

använda ett skräddarsytt delirium förhindrande protokoll, utvecklat av författarna, på ICU- patienter genom att analysera dess effekter på delirium incidens, dödlighet på sjukhus, ICU-återtagande och längd på ICU-vistelse på ett koreanskt sjukhus.

Enkelblindad randomiserad kontrollerad studie. Urval: 63 st intensivvårdspatie nter och 60 st patienter från andra avdelningar. Tillämpning av protokollet hade ingen signifikant effekt på delirium incidens, dödlighet på sjukhus, återinträde till ICU eller längd på ICU-vistelse. Medan risken för 30-dagars dödlighet på sjukhus inte var signifikant lägre i interventionen än i kontrollgruppen, man hittade en signifikant minskad 7-dagars dödlighet på sjukhus i

interventionsgruppen efter protokollansökan.

Titel: Psychiatric symptomatology after

delirium: a systematic review. Författare: Langan, C., Sarode, D., Russ, T C., Shenkin, S D., Carson, A., Maclullich, A M.J. Tidskrift: Psychogeriatrics. År: 2017

Syftet är att undersöka förekomsten av

psykiatriska symtom. Ångest, depressiva och posttraumatiska stressjukdomar (PTSD) efter delirium. Litteraturöversikt. Urval: 25 st analyserade artiklar. Förekomsten av depressiva symtom var nästan tre gånger högre hos patienter med delirium än hos patienter utan delirium. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan förekomsten av

ångestsymtom mellan patienter med och utan delirium. Förekomsten av PTSD-symtom efter

delirium var oöverträffade: endast en studie

undersökte detta och ingen samband mellan PTSD- symtom efter delirium rapporterades.

Titel: The Importance of Delirium: Economic and Societal Costs

Författare: Leslie, D L., & Inouye, S K.

Tidskrift: J Am Geriatr Soc. År: 2011

Att undersöka

långsiktiga följder och kostnader av delirium.

Litteraturöversikt. Urval: 38 st artiklar.

Artikeln visar att

mortalitetsrisken ökar med 62 % vid utveckling av delirium. Att kostnaderna ökar mellan 16- 64 dollar per patient och att vårdtiden ökar med 20 % hos patienter med delirium.

Titel: What effect does delirium have on family and nurses of older adult patients? Aging & Mental Health

Författare: Martins, S., Pinho, E., Correia, R., Moreira, E., Lopes, L., Paiva, J. A., & Fernandes, L.

Tidskrift: Aging & Mental Health

År: 2018

Att analysera graden av stress orsakad av delirium hos patientens familj, sjuksköterskor och identifiera faktorer förknippade med psykologiska besvär under sjukhusvistelsen. Prospektiv intervjustudie. Urval: 42 st patienter. 32 st familjemedlemmar . 12 st IVA sjuksköterskor.

Studien visar att

stressnivån var högre hos familjer till patienter som utvecklar delirium under sjukhusvistelsen.

Titel: The Strain of Care for Delirium Index: a new instrument to assess nurses' strain in caring for patients with delirium

Författare: Milisen, K., Cremers, S., Foreman, MD., Vandevelde, E., Haspeslagh, M., De Geest, S., & Abraham, I Tidskrift: International

Journal of Nursing Studies År: 2004

Att undersöka

innehållsgiltighet, intern konsistens och

konstruktionsgiltighet av Strain of Care for

Delirium Index (SCDI) som mäter belastningen hos sjuksköterskor som vårdar patienter med delirium. Kvantitativ enkätstudie. Urval: 190 st sjuksköterskor. Sjuksköterskors kunskap av att upptäcka delirium bör förbättras och SCDI-skalan är ett validerat instrument för att upptäcka delirium och förbättra vården av delirium hos patienten.

Titel: The intensive care delirium research agenda: a multinational,

interprofessional perspective Författare: Pandharipande, P., Wesley Ely, E., Arora, R C., Balas, M C., Boustani, M A., Calle, G., Smith, H.

Tidskrift: Intensive Care Medicine

År: 2017

Att belysa orsak av delirium, öka kunskap om delirium för att främja en integrerad forskningsagenda. Litteraturöversikt. Urval: 75 st analyserade atriklar.

Delirium kan leda till en bestående kognitivt svikt i månader, år och en kronisk kognitiv svikt som i

framtiden kan leda till en försämrad livskvalitet hos patienten.

Titel: The delirium experience: what is the effect on patients, relatives and staff and what can be done to modify this? Författare: Partridge, J. S., Martin, F. C., Harari, D., & Dhesi, J. K

Tidskrift: International

Journal of Geriatric Psychiatry År: 2013 Att undersöka patienters, närståendes och vårdpersonals upplevelser av delirium. Litteraturöversikt. Urval: 65 st analyserade atriklar.

Resultatet visar att patienter kan uppleva ångest då de minns att de haft delirium under vårdvistelsen. Samt att närstående och personal upplever delirium oroande vilket kan ge negativa följder av ångest.

Titel: Perceptions of Family Members, Nurses, and Physicians on Involving

Att undersöka sjukvårdspersonal åsikter och vilja att

Kvantitativ enkätstudie.

Alla sjuksköterskor i studien ansåg att familjer var till hjälp vid

Patients’ Families in Delirium Prevention.

Författare: Smithburger, P. L., Korenoski, A. S., Kane-Gill, S. L., & Alexander, S. A

Tidskrift: Critical Care Nurse År: 2017

involvera patientfamiljer i icke farmakologiska förebyggande aktiviteter inom intensivvård hos patienter med delirium.

Urval: 60 st sjuksköterskor. 58 st läkare. 60 st familjemedlemmar .

förebyggande åtgärder vid delirium. Femtio % av sjuksköterskorna gav kontinuerlig information till anhöriga om delirium och förebyggande åtgärder. De flesta familjer var positiva till att vara

hjälpsamma i förebyggande åtgärder vid delirium hos patienten.

Titel: Symptoms of Posttraumatic Stress after Intensive Care Delirium Författare: Svenningsen, H., Egerod, I., Christensen, D., Tonnesen, E K., Frydenberg, M., & Videbech, P

Tidskrift: BioMed Research International

År: 2015

Att bedöma sambandet mellan

intensivvårdsdelirium och PTSD-symtom, ångest och depressiva symtom hos patienter efter 2 och 6 månader efter vårdvistelsen på intensiven. Kohort observations- och intervjustudie. Urval: 360 st patienter.

Studien fann inget

samband mellan PTSD och delirium hos patienterna. Däremot belystes

prevalensen att ångest och depression var högre hos patienter som utvecklat delirium i jämförelse med patienter som inte

utvecklar delirium. Minnen av förvirring och

hallucinationer hos patienterna var det som betonades ge starkaste upplevelser av ångest efter vårdtiden och kunde i efterloppet leda till depression.

Titel: The Cost of ICU Delirium and Coma in the Intensive Care Unit Patient Författare: Vasilevskis, E., Chandrasekhar, R., Holtze, C H., Graves, J., Speroff T., Girard, T D., Wesley Ely, E Tidskrift: Med Care

År: 2019

Att belysa sambandet mellan ökade sjukhuskostnader och intensivvårdsdelirium utifrån svårighetsgrad, tidsaspekt och mortalitetsrisk. Kvantitativ prospektiv kohortstudie. Urval: 479 st patienter. Delirium på intensivvårdsavdelningen var förknippat med en ökad kostnad på 20 %.

Titel: Delirium in Trauma Patients: Prevalence and Predictors

Författare: Von Rueden, K. T Tidskrift: Critical Care Nurse År: 2017 Att undersöka förekomsten av delirium hos traumapatienter på intensivvårdsavdelninge n och intermediärvårdsavdelni ngen. Screeningstudie. Urval: 215 st patienter. Av 215 traumapatienter utvecklade 24 % delirium. Mekanisk ventilation var högsta riskfaktorn för utvecklande av delirium och därefter antipsykotiska läkemedel.

Titel: Benzodiazepine- associated delirium in critically ill adults

Författare: Zaal, I., Devlin, J., Hazelbag, M., Klein

Klouwenberg, P., Kooi, A., Ong, D., Slooter, A JC Tidskrift: Intensive Care Medicine

År: 2015

Att utvärdera sambandet mellan bensodiazepin- exponering och ICU- deliriums förekomst hos patienterna.

Kvantitativ kohortstudie. Urval: 1112 st patienter.

I studien framkommer det att bensodiazepiner ökar risken för att utveckla delirium hos kritiskt sjuka vuxna.

Titel: Delirium: elders tell their stories and guide nursing practice

Författare: McCurren, C., & Cronin, SN.

Tidskrift: MEDSURG Nursing År: 2003

Beskriva fenomenet delirium baserat på den upplevda erfarenheten av äldre på sjukhus. Fenomenologisk beskrivande studie. Urval: 14 st patienter.

Tre klusterteman framkom i studien: vara i

förvirringen, svara på förvirringen och hantera förvirringen.

Titel: Fast, Systematic, and Continuous Delirium Assessment in Hospitalized Patients: The Nursing Delirium Screening Scale. Författare: Gaudreau, J-D., Gagnon, P., Harel, F., Tremblay, A., & Roy, M-A. Tidskrift: Journal of Pain and Symptom Management Bedömning av Nu-DESC skalans giltighet Prospektiv kohortstudie. Urval: 36 st sjuksköterskor. 146 st patienter.

Nu-DESC verkar vara väl lämpad för utbredd klinisk användning, även att Nu- DESC är psykometriskt giltigt och har en känslighet och specificitet på 85,7 % respektive 86,8 %.

År: 2005

Titel: Using simulated family presence to decrease agitation in older hospitalized delirious patients: A randomized controlled trial.

Författare: Waszynski, C., Milner, K., Staff, I., & Molony, S.

Tidskrift: International Journal of Nursing Studies År: 2017

Att undersöka vilken effekt simulerad familjär närvaro har på agitationsnivån hos inlagda deliriska patienter genom förinspelade videomeddelanden. Randomiserad kontrollerad studie. Urval: 111 st patienter.

Studien visar att användning av

familjevideomeddelanden som en icke-farmakologisk behandling kan minska agitation hos patienter med hyperaktiv agitation vid delirium.

Titel: Top Four Evidence- Based Nursing Interventions for Delirium.

Författare: Mulkey, M. A. Tidskrift: MEDSURG Nursing

År: 2019

Att ta reda på de bästa omvårdnadsåtgärderna för delirium. Litteraturöversikt. Urval: 42 st analyserade atriklar. Icke farmakologiska åtgärder är bättre än farmakologiska för att förbygga delirium och om de inte förebyggs så

drabbas patienterna mycket mer av delirium.

Titel: Compassion Satisfaction and Compassion Fatigue Among Critical Care Nurses Författare: Sacco, T. L., Ciurzynski, S. M., Harvey, M. E., & Ingersoll, G. L.

Tidskrift: Critical Care Nurse

År: 2015

Att fastställa förekomsten av medkänsla med tillfredsställelse och medkänsla med trötthet hos sjuksköterskor som ger kritisk vård. Tvärsnittsstudie. Urval: 221 st sjuksköterskor. Att förstå elementen i professionell livskvalitet kan ha en positiv effekt på arbetets miljö. Förhållandet mellan professionell

livskvalitet och standard för ett hälsosamt arbete miljö kräver ytterligare

utredning. När detta förhållande är helt förstått, ingripanden till förbättra detta kan utvecklas och testas.

Related documents