en analog visuell skala mellan 0-10
Bilaga 5 Artikelmatris med resultat
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift Syfte Design Urval Metod och Dataanalys Resultat Kvalitet #1 Riku Palanne, Mikko Rantasalo, Anne Vakkuri, Rami Madanat, Klaus T. Olkkola, Katarina Lahtinen, Elina Reponen, Rita Linko, Tero Vahlberg and Noora Skants1 2020 Finland Effects of anaesthesia method
and tourniquet use on recovery following total knee arthroplasty: a randomised controlled study British Journal of Anesthesia Effekten av spinalbedövning och generell anestesi med eller utan tourniquet och återhämtningen avseende detta Randomiserad kontrollerad studie, utförd med singelblind-metod. open-label, parallel, four-arm
Fyra randomiserade grupper (Totalt n=413):
1.Spinalbedövning med tourniquet (n=101). 2.Spinalbedövning utan tourniquet (n=99). 3.Generell anestesi med tourniquet (n=99). 4.Generell anestesi utan tourniquet (n=96). Inklusionskriterier: Ålder: 18-75 BMI < 40 ASA klass 1-3 Svår knäosteoartrit Ej lyckat resultat med enbart konservativ behandling Lämplig för TKA Exklusionskriterier: Tidigare större operation Svår,
felställning/flexion/extension av målknäet.
Kontraindikationer mot studiens medicinering samt anestesimetod. Kontinuerlig användning av starka opioider.
Behandling av antikoagulantia.
Varken patienten eller personalen fick veta förrän 2 h innan operation-start vilken grupp patienten tillhörde. Avsåg att mäta: Oxycodonkonsumtion de första 24 h. Smärta och illamående de första 24 h. Jämförelse i hemoglobin postoperativt med preoperativt. Behov av blodtransfusion samt eventuella komplikationer. Författarna har i analysprocessen använt sig av Kruskall-Wallis test, Mann-Whitney U-test, T-U-test, Fisher´s exact test. P-värde bestämdes vara <0,05 som signifikant för samtliga jämförelser. Resultat från n= 395 stycken deltagare analyserades. Användning av Oxycodon intravenöst (PSA-pump) utvärderades 24 h postoperativt mellan de 4 grupperna. Ingen signifikant skillnad mellan de fyra grupperna (p=0,42).
I
spinalbedövningsgruppen (med/utan tourniquet) förekom mera illamående (signifikant skillnad) Än vid generell anestesi med tourniquet.
Små minskade hemoglobinvärden i gruppen med tourniquet. Behov av blodtransfusion skiljde sig inte mellan grupperna, ingen av grupperna var i behov av detta (p=0,70). Sjukhusvistelsen: Vårdtiden var samma mellan grupperna (p=0,43) och komplikationer sågs
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift Syfte Design Urval Metod och Dataanalys
Resultat Kvalitet
Gravid.
Kognitivt nedsatt och därmed svårt att ta till sig information.
ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Med hänsyn tagen av de olika anestesimetoderna fanns ingen signifikant skillnad i ovanstående faktorer beroende på om patienten hade eller inte hade tourniquet.
#2 Tourniquet cuff pressure and nerve injury in knee
Huvudsyftet var att undersöka
Studien är en del av en
Totalt antal personer i studien n = 20.
Studien utfördes: Nov 2009 - Juni 2010.
LOP-gruppen hade ett medelkufftryck på 223
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift Syfte Design Urval Metod och Dataanalys Resultat Kvalitet Charlotta Olivecrona, Richard Blomfeldt, Sari Ponzer, Benjamin Ribalta Stanford, and Bengt Y Nilsso 2013 Sverige arthroplasty in a bloodless field. A neurophysiological study Acta Orthopaedica förekomsten av nervskador hos patienter som genomgått TKA med blodtomt fält. Sekundära syftet var att analysera resultaten för neurofysiologiska undersökningar från denna patientgrupp. randomiserande kontrollstudie (RCT) för patienter som genomgår TKA. Inklusionskriterier: <75 år ASA 1-3 Exklusionskriterier: Systoliskt blodtryck > 200mmHg En omkrets på extremitet (lår)> 78cm, Diabetes mellitus
Någon spinal påverkan Kemoterapi
BMI >30
Patienterna indelade i 2 grupper, en med LOP (n=9),
interventionsgruppen och en med manuell inställning av kufftryck (N=11), jämförelsegruppen. Electroneurografi (EMG) ufördes bilateralt med hudelektroder enligt standardiserade rutiner på Karolinska sjukhuset. EMG aktivitet studerades i vastus lateralis i lårmuskeln samt i gastrocnemiusmuskleln i underbenet. EMG-tester utfördes preoperativt samt postoperativt dag 3 samt efter 2 månader. Elektroder på baksida lår och underben, både det opererade samt friska benet placerades. F-Vågor registrerades kopplat till nervstimulering. Median tourniquet tryck var 237 mmHg. mmHg och i jämförelsegruppen ett medelkufftryck på 251 mmHg
1 patient hade kliniska tecken och EMG-resultat som påvisade
nervskador. Denna patient hade ett tourniquet kufftryck på 294 mmHg som är inom värdena för vad som är rekommenderat. Nervskadorna kan kopplas till vart tourniqueten satt på benet och därmed inte orsakade av operationen på grund av att patienten hade nervskador kopplat till låret samt underbenet. Konklusion: Tourniquet kufftryck runt 240 mmHg upp till 80 minuter är säkert avseende risk att drabbas av nervskador för patienter som genomgår TKA med blodtomt fält med tourniquet.
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift Syfte Design Urval Metod och Dataanalys Resultat Kvalitet Mediantiden för tourniquet var 81 minuter. Variabler analyserades med den icke-parametriska Wilcox-testet för att få ut medianvärde, för att uppskatta skillnader mellan medianvärden användes Hodges-Lechmann estimator. (statistiskt signifikans var p < 0,05). SPSS version 18 användes för analys.
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift Syfte Design Urval Metod och Dataanalys Resultat Kvalitet #3 Charlotta Olivecrona, Sari Ponzer, Per Hamberg and Richard Blomfeldt 2012 Sverige
Lower tourniquet cuff pressure reduces postoperative
wound complications after total knee arthroplasty: a randomized controlled study of 164 patients.
THE JOURNAL OF BONE AND JOINT SURGERY
Huvudsyftet var att undersöka om LOP -occlusion-pressure minskar på trycket i tourniquet kuffen och om detta leder till mindre postoperativ smärta. Sekundära syftet var att jämföra med en kontrollgrupp och se om det fanns skillnad i kvaliteten på blodtomt fält, knärörlighet och postoperativa sårinfektioner. Författarnas hypotes var att det ej skulle vara någon skillnad mellan intervention eller kontrollgruppen. Prospektiv randomiserad studie N = 161 patienter randomiserades till 2 grupper (kontrollgrupp (n=83) eller LOP-grupp (n=78)) Inklusionskriterier: Skulle genomgå primär TKA 75 år eller yngre
ASA klass 1-3 Exklusionskriterier: Systoliskt blodtryck över 200 mmHg
Låromkrets över 78 cm Ej kunde ta till sig skriftlig/muntlig information på svenska Datainsamlingen genomfördes mellan October 2008 - Juli 2010. Standardmetoden för det specifika sjukhuset användes på kontrollgruppen (Trycket i tourniqueten utgick ifrån patientens systoliska blodtryck + en marginal enligt vad kirurgen bestämde). För gruppen där LOP användes för att bedöma trycket i tourniquetkuffen, gjordes mätning innan och en marginal på X mmHg lades på beroende av utgångstrycket. Kirurgen var ej medveten om vilka patienter som hade standardtryck i tourniqueten eller fått tryck i tourniquet r/t LOP-mätning som gjordes innan. Kirurgen fick sedan bedöma efteråt kvaliteten på det blodtomma fältet. Ett kufftryck < 225 mmHg återfanns oftare i gruppen LOP än i kontrollgruppen (P < 0,001). Medelvärdet i tourniquet kufften var generellt längre i
interventionsgruppen, ej s-signifikant (P<0,362). Medel VAS för kvalitet på blodtomt fält (P<0,364) + tekniska svårigheter i op-fält (P<0,307), ingen skillnad mellan grupperna, ej signifikant Patienter i LOP-gruppen rapporterade mindre stelhet i knät dag 4 med en signifikans på p <0,020.
Rörligheten dag 3 skiljde sig inte mellan de två grupperna.
3 patienter hade utvecklat blåsor under tourniquet men det fanns ingen skillnad avseende detta mellan de två grupperna. P=0,227.
Dag 4 hade 8 patienter utvecklat blåsor eller andra skador r/t trycket som kuffen på
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift Syfte Design Urval Metod och Dataanalys
Resultat Kvalitet
Patientgruppen följdes upp 2 månader efter operationen. Analys: Skillnader mellan
kategorivariabler testades med chi-square test.
Kontinuerliga variabler togs fram till medel och medianvärden via Mann-Whitney U-test. Icke parametrisk test användes till subjektiva variabler.
P-värde bestämdes för <0,05 som signifikant för samtliga jämförelser.
tourniqueten utgör och 65 patienter rapporterade smärta från
quadricepsmuskeln som ligger precis under tourniqueten (ingen skillnad mellan grupperna p=0,400). 47 patienter utvecklade postoperativa sårkomplikationer och 40 av dessa patienter hade haft ett kufftryck över 225 mmHg. Det var ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna (p=1,149) Efter 2 månaders uppföljning hade 16 patienter utvecklat sårkomplikationer, 14 stycken av dessa hade haft ett kufftryck över 225 mmHg. Det var ingen skillnad mellan kontrollgruppen och LOP-gruppen (p = 0,869).
Ingen skillnad mellan könen avseende vilket tryck som valdes, men män hade generellt sett längre blodtomt fält avseende tid (kvinnor = 73 minuter, män= 89 minuter) (p=0,027)
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift Syfte Design Urval Metod och Dataanalys
Resultat Kvalitet
2 patienter hade DVT, 1 patient hade nervskada. Det var ingen skillnad på LOP/kontrollgrupp (p=0,752). Men patienten med nervskada hade haft ett kufftryck över 260 mmHg.
Vid 2 månaders uppföljningen skiljde sig inte rörligheten i knät mellan de två grupperna. Konklusion: Att använda LOP-tryck ger mer individualiserade kufftryck (oftast lägre kufftryck). Men om kirurgen tar med i beaktning och anpassar rätt tourniquet på patientens ben, optimerar tourniquetens tryck (ej för högt), ser till patientens låromkrets, patienten status på blodkärlen m.m så kan båda dessa varianter väljas med ett gott postoperativt förlopp med hänsyn tagen till komplikationer. LOP trycket ger ett lägre tryck men ej lägre kvalitet avseende det blodtomma fältet.
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift Syfte Design Urval Metod och Dataanalys
Resultat Kvalitet
Patienter med mindre än 225 mmHg i kuffen hade mindre sårkomplikationer. #4 Young Gon Na, Ankur B. Bamne, Ho Hyun Won, Tae Kyun Kim 2015 Korea
After early release of tourniquet in total knee arthroplasty, should it be reinflated or kept deflated? A randomized trial
Traumatology, Knee Surgery, Arthroscopy
Syftet var att undersöka om det är säkert att återfylla kuffen i tourniqueten efter att den luften släppts ur under TKA operation avseende sikt i operationsområdet, tid för operationen, blodförlust, postoperativ smärta och andra postoperativa komplikationer än Randomiserad studie med singelblind-metod utförd på single center.
Totalt N = 206 personer som genomgick TKA fördelades mellan två grupper, majoriteten kvinnor i studien (94%)
1.Tidigt kuffa ur tourniquet (n=105).
2.Kuffa ur tidigt och återkuffa under operationen (n=101).
Exklusionskriterier: Diagnos annat än primär knäartros. Intra-articular drän Deformitet av knäled Datainsamling genomfördes mellan maj 2013- september 2013. Alla blev slumpmässigt utvalda i gruppen med tidig urkuffning eller gruppen där manchetten kuffades upp igen. Samtliga patienter fick en femoralis-
nervblockad, alla fick skyddande linda under
I gruppen där kuffen blåstes upp igen, förbättrades sikten i det operativa fältet men det minskade inte tiden för operationen. Denna grupp behövde mindre ingripande vad gällde ta bort blod i
operationsområdet vid sårförslutning (p=0,001) och den totala tourniquet-tiden var längre i denna grupp (p=0,001). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna i tid
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift Syfte Design Urval Metod och Dataanalys
Resultat Kvalitet
om man bara kuffar ur tourniqueten utan att kuffa i igen. Hypotesen var att visualiseringen i operationsområdet skulle vara bättre, samt att bloförlust och operationstid förkortas genom att kuffa upp igen efter tidig urkuffning, samt eventuellt att de postoperativa komplikationerna skulle minska.
Ville ej delta manchetten.
Manchetten kuffades upp till 150 mmHg över det senaste systoliska blocktrycket på respektive patient. Samtliga operationer utfördes av samma operatör. I båda grupperna kuffades manchetten ur efter cementeringen. Samtliga fick ett aktivt dränage. Alla fick PCA-pump med smärtlindring postoperativt. Analys: Kolmogorov-Smirnov test användes för att fastställa kontinuerliga variabler. Statistisk signifikans fastställdes via Chi-square test eller Fischer´s exact test för kategorivariabler. Student´s t-test för kontinuerliga variabler. P-värde bestämdes för <0,05 som signifikant för samtliga jämförelser. SPSS användes för analys.
vad det tog att försluta operationssåret samt den totala operationstiden. Ingen skillnad avseende säkerhet i de båda grupperna såsom blodförlust, smärtnivå, sårkomplikationer och andra komplikationer. Konklusion: att blåsa upp kuffen i tourniqueten förbättrade sikten i operationsområdet utan att signifikant öka postoperativa komplikationerna i jämförelse med den andra gruppen där kuffen istället släpptes tidigare och inte återfylldes. Detta indikerar att detta kan vara en säker metod att använda vid TKA och tourniquet användande.
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift
Syfte Design Urval Metod och Dataanalys Resultat Kvalitet #5 Håkan Ledin, Per Aspenberg, and Lars Good 2012 Sverige Tourniquet use in total knee
replacement does not improve fixation, but appears to reduce final range of motion.
Acta Orthopaedica
Syftet var att undersöka huruvida anvädning av tourniquet influerar protesfixation genom utvärdering av röntgen (radiostereometic analysis = RSA) Randomiserad
studie. Totalt N = 50 personer i studien (varav 30 stycken kvinnor) Inklusionkriterier: Stod på väntelista för elektiv primär/sekundär TKA r/t osteoartritis Frånvaro av annan allvarlig sjukdom ASA klass 1-2 Exklusionskriterier: Ej möjlighet till informerat samtycke RA Malignitet Koagulationsrubbningar Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationen Leversjukdom Hjärtsjukdom Bilateral knäoperation Operationerna genomfördes, och data samlades in mellan Juni 2007 – April 2009. Samtliga operationer utfördes under spinalanestesi. De patienter som fick ha tourniquet under hela operationen hade ett kufftryck på 275 mmHg. 50 patienter som skulle genomgå TKA randomiserades till två olika grupper och genomgick cementerande TKA med eller utan tourniquet. RSA (röntgen) genomfördes postoperativt efter 3 dagar, 4 dagar, 6 veckor, efter 6 månader, 1 år och 2 år.
Mätning genomfördes avseende
morfinkonsumtion under sjukhusvistelsen samt smärta mättes med hjälp av VAS-skala. Knäets rörlighet bedömdes upp till 2 år.
Blödningsförlust utvärderades.
Postoperativt fick samtliga patienter analgetika enligt standardiserat protokoll.
Patienter i tourniquet-gruppen skattade sig högre på VAS skalan avseende smärta under de första fyra dagarna (p = 0,01). Den uppenbara blödningen under operationen var mindre i tourniquet-gruppen (p=0,02) Den totala mängden blödning i tourniquet-gruppen: (317ml / kontra 615)
I morfinkonsumtionen fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna.
Rörligheten i knät (summering av alla mätningar) var mindre i tourniquet-gruppen (p=0,01) och var fortsatt mindre efter 2 år i denna grupp (p=0,001) Konklusion: Insamlad data via RSA stödjer inte hypotesen att tourniquet kan förbättra fixationen vid TKA. Det fanns ingen signifikant skillnad att tourniquet orsakade att protesen flyttade sig ur sitt läge.
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift
Syfte Design Urval Metod och Dataanalys
Resultat Kvalitet
Analys: För att analysera icke parametriska variabler användes Mann-Whitney U-test samt för summering av analysen av smärta. För att räkna ut gruppernas medianvärden användes Hodges-Lehmann. Blödning,
morfinkonsumtion och ROM analyserades med Student`s t-test P-värde bestämdes för <0,05 som signifikant för samtliga jämförelser. SPSS 19,0 användes för analysen. #6 Tae Kyun Kim, Ankur B. Bamne, Jae Ang Sim, Ji Hyeon Park & Young Gon Na 2019 Korea Is lower tourniquet pressure during total knee arthroplasty effective? A prospective randomized controlled trial BMC Musculoskeletal Disorders
Syftet var att undersöka om ett lågt tryck i tourniquetkuffen (SBP + 120 mmHg) är lika effektivt som traditionellt tourniquettryck (SBP + 150 mmHg) i avseende att skapa ett blodtomt fält, minska blodförlust och om det lägre trycket i kuffen kan minska komplikationer som kopplas till
Randomiserad studie med dubbelblind-metod, utförd på single-center. Totalt N = 160 personer i studien (n= 80 i vardera grupper). Inklusionskriterier: Primär TKA för avancerad knäosteoartritis Exklusionskriterier: Systoliskt blodtryck> 200 mmHg Stor låromkrets> 78 cm Annan anestesiform än spinalbedövning. Perifer vaskulär sjukdom
Ville ej delta i studien
Datainsamling gjordes mellan November 2013 – Mars 2014. 160 patienter randomiserades till två grupper:
1.Tourniquet med lägre tryck (systoliskt BT + 120 mmHg)
2.Tourniquet med standard i kufftrycket (systoliskt BT + 150mmHg).
Tourniquet applicerades på samma tillvägagångssätt hos samtliga patienter i studien. Alla operationer genomfördes av samma
Det initiala kufftrycket var signifikant lägre i den låga tourniquet-kuff-gruppen i jämförelse med gruppen med standardiserat kufftryck (p=0,001).
Det skiljde sig inte mellan grupperna avseende
operationstid, tourniquet-tid och det maximala intraoperativa systoliska blodtrycket. Gruppen med det låga trycket i tourniquet-kuffen erbjöd ett blodtomt fält i samma nivå som den grupp som hade
standardiserade kuff-tryck. Blodförlusten var liknande i de bägge grupperna.
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift
Syfte Design Urval Metod och Dataanalys
Resultat Kvalitet
användning av tourniquet. Hypotesen var att lägre Tourniquet-tryck kan skapa ett blodtomt fält, jämförbart med konventionellt användande och tryck samt vara jämförbart gällande blodförlust samt minskande av komplikationer relaterat till användandet av Tourniquet.
kirurg. Kirurgen visste ej vilken grupp patienten tillhörde. Alla patienter fick analgetika via PCA-pump.
Analys: Chi square test eller Fisher`s exact test för kategorivariabler för att få fram statistisk signifikans, medans Student`s t-test användes vid kontinuerliga variabler.
P-värde bestämdes för <0,05 som signifikant för samtliga jämförelser SPSS användes för analys.
Den initiala kvaliteten på det blodtomma fältet var bra i båda grupperna (blodtomt fält uppnåddes i 80 knän vid standardiserat tillvägagångssätt och i 79 knän vid det låga kufftrycket) (p=0,001) Det skiljde sig inte mellan grupperna vad gäller; hemoglobinsänkning 2:a samt 5:e dagen postoperativt, blodvolym i drän och den sammanräknande blodförlusten (p=>0,05).
Vad gäller säkerheten så skiljde det sig inte mellan grupperna vad gällde; smärta, sårkomplikationer eller andra relaterade komplikationer kopplade till tourniquet. Konklusion: vid lägre kufftryck (SBP + 120 mmHg) är det möjligt att erhålla ett optimalt blodtomt fält där risken för komplikationer är ungefär lika. #7 Rupesh Tarwala, Lawrence D. Dorr, Paul K. Gilbert, Zhinian Wan,
Tourniquet use during cementation only during total knee arthroplasty: a randomized trial.
Clinical Orthopaedics and Related Research
Syftet var att kartlägga om minskad användning av tourniquet, bara under cementering (jämfört med turniquet under hela operationen) Randomiserad
studie Totalt N = 71 patienter i studien (79 knän). Vissa patienter genomförde bilateral knäoperation. 35 patienter (39 knän) genom hela operationen ”operative tourniquet”.
Samtliga patienter fick epidural och en femoralis-blockad. Alla operationer utfördes av seniora kirurger.
”operative tourniquet” hade tourniquet från incisionssnittet till att
Tiden för operation skiljde sig ej mellan de två grupperna (p <0,43).
Medelvärdet på smärta skiljde sig ej signifikant mellan grupperna (p <0,061).
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift
Syfte Design Urval Metod och Dataanalys Resultat Kvalitet William T. Long. 2014 USA kunde påverka operationstid, postoperativ smärta och rörelse av knät, blodförlust, komplikationer som risk för nervskador, quadriceps dysfunktion och dränage. 36 patienter (40 knän) hade tourniquet endast under själva cementeringen av implantatet ”Cementation tourniquet”. Exklusionskriterier: Diabetes RA Förkalkade blodkärl enligt röntgen Historia av tromboembolism Aktiv cancer En vinklad deformitet åt något håll > 10 grader.
cementering var klar. ”cementation tourniquet group” hade tourniquet enbart under cementering. Skador klassificerades som stora (påverkade resultatet av operationen, hotande för knäled eller liv) eller små (krävde behandling men var inte livshotande eller påverkade operationens utgång). Analys: Student`s t-test användes för att jämföra parametrar av smärta, rörlighet av knä, hemoglobin, blödning, operationstid. Statistisk signifikans fastställdes vid p <0,05. Rörelse i knät (p <0,98) och quadriceps styrka skiljde sig ej mellan grupperna. Ej signifikant. Rörelse mättes dag 1, 2, 3 samt efter 3 och 6 veckor. Styrka mättes dag 2 och 3. Intraoperativ blodförlust var mindre i gruppen som hade tourniquet under hela operationen (p <0,02)
Ingen stor komplikation drabbade patienter som endast hade tourniquet under cementering.
1 patient som hade tourniquet under hela operationen under 57 minuter drabbades av
kompartmentsyndrom. Konklusion: Resultaten visade att det inte fanns några viktiga kliniska skillnader mellan grupperna, där ena gruppen hade tourniquet under hela
proceduren och den andra gruppen endast vid
cementeringen. Att ha tourniquet uppblåst endast under
cementeringen ger fördelarna av ett blodtomt ben för fixation och kan minska riskerna som är
Författare, År, Land
Titel och Tidskrift
Syfte Design Urval Metod och Dataanalys
Resultat Kvalitet
kopplade till användning av tourniquet under längre stunder. #8 Kai Zhou, Tingxian Ling, Haoyang Wang, Zongke Zhou, Bin Shen, Jing Yang, Pengde Kang and Fuxing Pei 2017 Kina Influence of tourniquet use in primary total knee arthroplasty with drainage: a prospective randomised controlled trial. Journal of Orthopaedic Surgery and Research Studien byggde på författarnas hypotes om att tourniquet skulle minska den intraoperativa blödningen samt den totala blödningsmängden vid operationen samt att i gruppen utan tourniquet så skulle det istället ses en minskning av svullnad av extremitet samt främjande av en snabbare återhämtning i rehabiliteringen efter operation. Randomiserad, kontrollerad prospektiv studie, med dubbelblind-metod. Totalt N=140 patienter i studien, delades in i två grupper.
1.Grupp A - Hade inte tourniquet intraoperativt (N=68). 2.Grupp B - Hade tourniquet intraoperativt (N=72) Inklusionskriterier: Led av svår osteoartritis eller RA som planerades för primär unilateral TKA.
Exklusionskriterier: Prioriterad operation kopplad till tibia eller femur Underbensfraktur Koagulationsrubbningar Okontrollerad hypertension. Datainsamling gjordes mellan Januari 2016 – Maj 2016.
Patienten blev slumpmässigt indelad i någon av de två grupperna. Personalen inne på salen fick vid operationsstart reda på genom ett förseglat kuvert vilken grupp patienten tillhörde. Under operationen var det en objektiv observatör som bedömde mätningarna (blodförlust,
sårkomplikationer, VAS, rörlighet i knät) i de båda grupperna.
Patienterna följdes upp med kontroller vid 3 och 6 månader efter operation. Samtliga operationer utfördes av en kirurg. Alla patienter fick samma perioperativ behandlingsstrategi. Analys: Skillnader i kontinuerliga variabler gjordes med hjälp av Student`s t-test och Mann Whitney U-test. Via Chi