Efter att analyserat elevernas översiktsdiagnoser och samtal med Elev 1 och Elev 2 kom jag fram till vad jag vill utveckla hos eleverna. Jag planerade fyra arbetspass utifrån översiktsdiagnosen, elevintervjuerna och kursplanerna.
5.2.1 Arbetspass 1: Träna positionssystemet
Jag valde att arbeta med alla 3-4: or på grund av att klassen arbetat så lite med
gemensamma övningar i matematiken. Malmer (2002) anser att arbete i mindre grupper kan vara det mest utvecklande, eftersom eleverna då på det sättet i reflekterande
samtalet får tillgång till fler uppslag och idéer. Det blir inte heller så markant vilka elever jag valt att koncentrera mig på, nämligen elev 1 och elev 2.
Alla barnen fick stå upp på en stor matta. Jag delade ut var sitt kort med ett fyrsiffrigt tal exempelvis 4990, 6009 osv. Barnen skulle ställa sig på en rad från det minsta talet till det största. Barnen började kommunicera med varandra. Det kom frågor som: ”Finns det fler på fyratusen? Detta kommer väl före?” osv. De andra eleverna placerade elev 2
där de tyckte att han skulle stå men han gick ändå längre fram för att se vad de andra gjorde. Till slut placerade han sig rätt igen. Elev 1 var aktiv men osäker. När alla hade placerat sig fick var och en läsa upp sitt tal och säga om det var ett jämt eller udda tal. Elev 1 som hade 1149 visste att det var ett udda tal men inte hur hon kunde se det. Hon sa att det var fler siffror i talet som var udda. Sedan fick var och en säga talgrannarna, både före och efter, till sitt tal. Det blev en diskussion om vad talgrannar är för något. Någon sa att man plussade och tog bort ett från sitt tal. Elev 1 och 2 klarade denna övning bra men var lite stressade.
Jag ritade ett rutnät bestående av 12 rutor på tavlan. Eleverna gjorde likadant i sina räknehäften. Jag sa att man skulle få så stort tal som möjligt när man adderade alla tre talen med varandra. De turades om att slå en tärning. Vi tog färdigt ett tal i taget. När alla talen var ifyllda räknade de tillsammans summan. Alla som ville fick säga sitt svar. Vi diskuterade, hur de hade tänkt, som hade störst summa. Sedan gjorde vi samma övning igen men då skulle summan bli så nära 10 000 som möjligt. Några
missuppfattade detta och använde strategin i föregående uppgift. Flickan som kom närmast berättade att hon försökte komma på nio i tusentalskolumnen; att man inte fick komma över tiotusen där. Eleverna tyckte att detta var mycket roligt och de var väldigt engagerade. Men någon av pojkarna hade lite svårt att hänga med. Det var samma elev, elev 5, som hade svårigheter på översiktsdiagnosen med rumsuppfattning och spatial förmåga. Både elev 1 och elev 2 kom högt över 10 000.
5.2.2 Arbetspass 2: Träna uppskattning, taluppfattning, problemlösning och samarbete
Jag hade räknat upp 180 kapsyler i en burk. Barnen fick uppskatta antalet och vi skrev upp deras gissningar på tavlan. Det var allt från 60 till 170. De ville kontrollera antalet så jag hällde ut alla kapsylerna på mattan och lät eleverna räkna dem. Jag studerade deras metoder hur de gick tillväga. Några kastade i kapsyler samtidigt så de kom av sig i räkningen. De fick börja om ett antal gånger, tills de enades om att lägga vars tio
kapsyler i taget. Då kom de också fram till att där fanns 180 kapsyler i burken. Vi fortsatte övningen med att de delades in i grupper med tre till fyra barn i varje grupp. De fick en lapp av mig med ett problem på som löd såhär: ”Visa olika sätt att placera 15
kapsyler i 4 högar, så att varje hög har ett annat antal kapsyler än de övriga.” Jag gick
runt mellan grupperna och lyssnade på deras diskussioner. Elev 2 förstod inte riktigt och ville försöka få lika många kapsyler i varje hög, men en av flickorna i hans grupp sa att de kanske kunde prova på ett annat sätt om han ville.
Sedan fick de ett nytt problem på en lapp. Vilket år fyller du 100 år? Lisa fyller 100 år
idag. Vilket år är Lisa född? Elev 1 gjorde som några andra elever, ställde upp första
talen som algoritmer och skrev 2005+90 och 2005-100 istället för att räkna i huvudet. Någon kom på att de var födda exempelvis 1995. Då måste de fylla hundra år 2095. Några barn var födda 1994 så de fick lite olika svar.
5.2.3 Arbetspass 3: Träna begreppet en halv med siffror
Ena dagen inledde jag lektionen med att skriva ett problem på tavlan som de läste efterhand som de kom in efter rast. ”Tomas skär en kaka i fyra lika stora delar och äter
upp två delar. Hur stor del av kakan är sedan kvar?” Många kunde säga svaret men
Elev 2 räckte upp handen när jag frågade om någon ville komma fram och rita och förklara hur de hade tänkt. Han ritade en rund kaka och delade den i fyra bitar och skuggade två bitar. Jag frågade om de kunde skriva svaret en halv på olika sätt och de fick komma fram och skriva på tavlan. Anledningen till att jag valde denna uppgift var att nästan ingen kunde skriva begreppet en halv med siffror på översiktsdiagnosen. Efter det hade läraren arbetat med skrivsättet. En del hade fortfarande inte riktigt klart för sig men det var en stor skillnad. Elev 1 var inte aktiv på denna övning utan satt ganska tyst.
5.2.4 Arbetspass 4: Träna problemlösning med vardagsmatematik och uppskattning
Här arbetade jag endast med Elev 1, Elev 2 och Elev 4 på grund av att det var de som hade svårigheter med problemlösningen på översiktsdiagnosen. Jag hade tagit med mig reklambladet från ICA-butiken i samhället på grund av att det är en känd butik för eleverna. Jag sa att de skulle bjuda klassen på fest och att de själv fick bestämma hur många som skulle komma, vad de ville köpa och hur mycket det fick kosta. På lappen stod det: ”Vad skulle ni köpa och hur mycket pengar skulle ni få tillbaka? Skriv och
berätta.” De enades snabbt om att de skulle vara 17 personer och att de skulle ha 200
kr att handla för. Korv valde de att bjuda på. De behövde två paket korv och skrev upp priset på det. Sedan behövde de korvbröd. De fick läsa sig till hur många korvbröd man fick för 13.90. De köpte två paket. De avrundade 13.90 direkt till 13 kronor. Då frågade jag hur mycket pengar affären vill ha om något kostar 13.90. Då visste de att det var 14 kronor. De ville ha godis i lösvikt som kostade 5.90/hg. Det var en givande diskussion om hur mycket godis som behövdes. Elev 2 sa: ”För 5.90 får man bara lite godis på
botten av påsen. Det räcker inte till hela klassen. För 25 kronor får man fyra sådana (hekto). Men vi behöver nog mer.” Då bestämde de att de skulle köpa för 60 kronor. De
köpte 3 stycken Coca-Cola för 40 kronor för det kunde vara lagom till 17 personer ansåg de. Elev 2 tyckte först att man skulle vara 3 och dela på en flaska. Men Elev 1 sa att man kunde vara minst 5 barn och dela på 2 liter. Alla var delaktiga och väldigt engagerade. När Elev 2 inte hann med vågade han säga att nu hänger jag inte med och då förklarade de för honom hur de tänkte och vad de skrev. De ville ha lite kex också så de köpte 2 paket. Jag hade lagt in miniräknare till dem om de ville använda dem. Det gjorde de men hade kanske inte behövt dem eftersom de hade avrundat många av talen. De fick fram att de hade handlat för 197 kronor och att de fick 3 kronor tillbaka. Elev 1 sa osäkert att hon inte hade gjort som de andra. Hon hade använt en hel sida till
uppgiften. Jag sa att det inte gjorde något utan att det var en snygg och tydlig
uppställning av uppgiften. Det var en öppen uppgift som de hade ett stort intresse för och alla var delaktiga och tyckte det var roligt.
Elev 4 gick till sköterskan och jag hade bara Elev 1 och Elev 2 kvar som jag arbetade vidare med.
Jag gav elev 1 och elev 2 lappar med lite olika problem. Ex En polispatrull räknar
antalet bilar på en motorväg. Räkneverket visar 47 399. Vilka siffror kommer att synas när ytterligare en bil passerat? När tio bilar passerat? När hundra bilar passerat? De
räknade upp när de skulle lägga till tio. När de skulle lägga till hundra trodde Elev 1 att det var något på 48 000, men då sa Elev 2 att det inte kunde stämma. Då enades de om att det var 47 499 istället.