Om jag skulle försöka presentera ett recept för hur man som tonårig elev blir populär, skulle alla mina respondenter protestera högljutt. De skulle enhälligt tycka att jag i så fall förvrängde intervjuerna till oigenkännlighet och tolkade deras svar helt galet. De skulle ha helt rätt. Något recept ska detta avsnitt inte ses som. Ändå vill jag knyta samman frågeställningarna från inledningen. Som vi har sett uppfattade alla respondenter att det gick att förbättra sin popularitet. Hittills har fokus varit riktat på vad det enligt mina intervjupersoner innebar att vara populär. Hur man kunde bli populär har inte uppmärksammats i samma utsträckning. Den luckan vill jag fylla i detta avsnitt som ska ses som en förening av mina två
119 Zettergren, 2007, s. 22, 120 Carlsson; Franklin, 1971, s. 15.
frågeställningar. Medveten om den tveksamhet som mina respondenter från och med detta avsnitt betraktar mig med, ska jag ändå göra ett försök att utifrån mina intervjuer visa hur man skulle kunna bli populär bland jämnåriga i åldern 13 – 18 år.
Utveckla din sociala förmåga
Utan tvekan är den sociala förmågan den enskilt viktigaste egenskapen, för den som vill öka sin popularitet bland jämnåriga. Denna är inte given utan kan övas upp – alla kan utveckla sin sociala sida. Det gäller att våga och lära sig prata med många olika personer, så därför kan en bred kännedom om olika saker vara en tillgång för att på så sätt upptäcka vad de jämnåriga i omgivningen är intresserade av. Vidare är det bra att vara schysst, snäll och omtänksam. Humor är en fördel, men det är oklart vilken sorts humor. Att ha nära till skratt, vara öppen och att våga bjuda på sig själv är betydelsefullt. Det gäller dock samtidigt att skaffa sig en känsla för lägen. När är det rätt läge att skämta om det och det? När är det läge att skratta åt det och det? Frågor som dessa behöver man kunna bedöma. De egenskaper du utvecklar måste också stå i samklang med din naturliga personlighet, för tillgjordhet i syfte att bli populär slår tillbaka, och du förlorar istället i popularitet. I vissa grupper kan en häftig och kaxig attityd göra dig populär men mindre populär i en annan grupp.
Att aktivt söka upp och ta kontakt med några som du tycker är populära kan fungera men är riskfyllt. Eftersom popularitet är sammankopplat med ytligare bekantskaper, kan det uppfattas som att du bara vill dra nytta av ett sådant förhållande till en populär jämnårig. Kanske kan det fungera, om du håller fast vid din naturliga personlighet och inte gör dig till och inte heller verkar vara för ivrig att bli kompis med den populäre. Ett säkrare kort kan däremot
fritidsaktiviteter vara, men de är ingen garanti för att du blir populärare. Om du sysslar med en eller flera fritidsaktiviteter, ökar chanserna att du utökar din bekantskapskrets och på köpet får några nära vänner. Sträva inte efter att få många nära vänner, för det har inget med
popularitet att göra. Nära vänner har inget med popularitet att göra. De ökar inte med
populariteten utan håller sig på samma antal, oavsett hur populär du är. Att dricka alkohol och röka kan vara ett sätt att bli populär, men det gäller bara inom vissa grupper av jämnåriga. Hos andra jämnåriga kan du lika gärna tappa popularitet. Om du ska dricka, ska det ske med måtta och inte bli för berusad, men kring detta ämne är oklarheterna många.
Sammanfattningsvis kan du bli populär vare sig du dricker och röker eller inte.
Känna av klädmodet
När det gäller kläder, finns det ganska stor frihet, men några regler måste följas. God hygien och rena, inte alltför slitna kläder går före det senaste modet. Sedan bör du försöka känna av vilka kläder dina jämnåriga i stora drag bär, klä dig i något liknande och ha gärna något personligt i din klädstil som gör att du skiljer ut dig en aning. Att försöka se vilka kläder som kommer att bli spridda inom en snar framtid, innan alla andra hunnit köpa dem kan också innebära en förhöjd popularitet.
Ha koll
Du behöver absolut inte plugga och ha höga skolbetyg för att bli populär. Du behöver inte heller strunta i skolan. Vad som är viktigt är att ha koll på vad som händer i samhället, samtidigt som du bör hänga med på lektionerna och sköta skolarbetet. Hur du presterar i ämnena påverkar inte din popularitet, men du ska visa att du ha kontroll över skolarbetet och betygen. Ingen popularitet tycks komma ur att ta avstånd från skolarbete och betyg, men inom vissa grupper av jämnåriga kan det gå. Osäkerheten är här betydande.
5.1 Fortsatt forskning
Ytterligare ett steg mot att kartlägga populariteten bland ungdomar i skolan kunde tas genom riktade studier mot de elever som av sina jämnåriga pekas ut som populära, mitt-emellan och mindre populära. Genom observationer och intervjuer skulle mer klarhet kunna bringas i ungdomars kompisrelationer. Just gruppen av elever mitt-emellan som tidigare inte stötts på i forskningen vore intressant att studera. Kanske är det inte en egen grupp utan bara olika nivåer av populära respektive mindre populära elever?
Över huvud taget borde en eller två lansar dras för studier av popularitet som ett självständigt fenomen. Allt sedan 1970-talet tycks trenden ha varit att endast intressera sig för popularitet bland barn och ungdomar i anslutning till någon större teori. Exempel på denna utveckling är Holm som nyttjar popularitetsbegreppet endast som en del av genusteorin och Ihrskog som i sin kompisforskning berör det men utan att på allvar ta upp det. Konsekvenserna för
popularitetsforskningen kan självfallet bli både positiva och negativa genom att baka in begreppet popularitet i andra teorier. Jag tror emellertid att popularitetsforskningen som självständig gren förlorar på detta och riskerar att ”ätas upp” av andra teorier. En satsning på forskningen om popularitet som ett självständigt fenomen borde göras, och forskare bör kanske ta vid där Bengt-Erik Andersson slutade med sin avhandling 1969. Det faktum att Holm år 2008 ändå upplåter ett kapitel åt just begreppet popularitet kan möjligen skvallra om nytt intresse för popularitetsforskningen.