… vill jag som en avslutning knyta an till det samtal med ett par kompisar från gymnasietiden som jag hänvisade till i inledningen. Jag hävdade där att de killar som sysslade med idrott blev populära bland jämnåriga i skolan, medan en av mina kompisar inte höll med. Hade någon av oss rätt? Mot bakgrund av min undersökning i denna uppsats blir svaret att jag hade fel – fritidsaktiviteter och idrott visade sig inte ge ökad popularitet i jämnårigas ögon. 1 – 0 till idrottskillarna …
6 Sammanfattning
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i åldern 13 till 18 år upplever popularitet bland jämnåriga. Resultatet har jämförts med forskning på området popularitet. Slutligen presenteras utifrån undersökningens resultat en sammanfattning över hur man som elev mellan 13 och 18 år gammal kan bli populär.
Tio elever mellan 13 och 18 år gamla i en medelstor svensk stad intervjuades om vad det innebar att vara populär. Resultatet visar att det viktigaste kännetecknet för populära
jämnåriga var en välutvecklad social förmåga. De uppfattades kunna prata med många olika personer, vågade ta kontakt, kunde bjuda på sig själva, hade humor, var schyssta och snälla. De kunde också framstå som kaxiga och häftiga, men i dessa fall kombinerades ofta denna attityd med en schysst och omtänksam sida. Fritidsaktiviteter i sig påverkade inte
populariteten, men de kunde ge tillfälle att träffa och lära känna jämnåriga vilket i sin tur kunde leda till en större umgängeskrets och högre popularitet.
Utseendet spelade liten roll. Kroppsformen föreföll inte inverka vare sig positivt eller negativt på populariteten. Vilka kläder man hade var likaså av underordnad betydelse jämfört med personligheten och den sociala förmågan. Dock gällde det att i stort klä sig som majoriteten övriga jämnåriga och gärna med någon detalj som kunde göra klädstilen personligare. En grupp elever som inte identifierats i forskningen framträdde under intervjuerna. Denna grupp – som av respondenternas beskrivningar att döma utgör majoriteten av alla elever – står mitt emellan de populära och de mindre populära. De har större bekantskapskrets än de mindre populära men mindre bekantskapskrets än de populära. Vad gäller antalet nära vänner skiljer det sig inte åt mellan dessa grupper. Oavsett graden av popularitet är antalet nära vänner det samma. Skillnaden finns i bekantskapskretsen som består av ytligare vänskapsförhållanden, av vilka en del endast upprättats i syfte att vinna popularitet utan några djupare utbyten. Vilken bakgrund de populära eleverna hade var betydelselöst. Faktorer som föräldrarnas yrken, bostad, ekonomi och etnicitet uppgavs inte påverka populariteten. Den energi man la på skolämnena och betygen saknade även det samband med popularitet. Desto viktigare var det emellertid att som elev visa att man hade kontroll över skolarbetet och betygen och även hängde med i vad som hände i samhället. Att totalt strunta i skolan kunde leda till högre popularitet inom vissa grupper, men de fallen föreföll vara betydligt färre.
De flesta av mina respondenter trodde att medvetenheten var stor bland jämnåriga, om vilken popularitet man åtnjöt. Samtidigt kunde de beskriva jämnåriga som inte tycktes vara
medvetna om sin popularitet. Det förekom både jämnåriga som överskattade sin popularitet och jämnåriga som underskattade sin popularitet.
För att öka sin popularitet tyder min undersökning på att elever mellan 13 och 18 år bör koncentrera sig på att utveckla sin sociala förmåga såsom att vara utåtriktad, schysst, kunna prata med många olika jämnåriga och genom fritidsaktivteter lära känna fler jämnåriga. Klädstilen bör grovt sett ligga i linje med merparten av de jämnårigas klädval och kan
kombineras med någon personlig touch. Betyg och skolarbete ska man åtminstone ha kontroll över, och ett slags bred allmänbildning är en fördel.
Litteratur
Alberoni, Francesco, 1987: Vänskap. Göteborg: Bokförlaget Korpen. Ambjörnsson, Fanny, 2003: I en klass för sig. Stockholm: Ordfront.
Andersson, Bengt-Erik, 1969: Studies in Adolescent Behavior. Avhandling. Göteborgs universitet.
Andersson, Bengt-Erik, 1994: Som man frågar får man svar. Stockholm: Rabén Prisma. Andersson, Bengt-Erik (red.), 2002: Ungdomarna, skolan och livet. Stockholm: HLS Förlag. Aristoteles, 1988: Den nikomachiska etiken. Göteborg: Daidalos.
Asher, Steven; Coie, John, 1990: Peer rejection in childhood. New York: Cambridge University Press.
Ball, Stephen, 1981: Beachside Comprehensive. Cambridge: Cambridge University Press. Bengs, Carita, 2000: Looking good. Avhandling. Umeå universitet.
Berggren, Inger, 2001: Identitet, kön och klass. Avhandling. Göteborgs universitet. BO, 2008: ”Sverige äger!”
http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/sverigeager080331.pdf Avläst 2008-04-15. Bradford Brown, Benson (red.), 2002: World’s Youth. Cambridge University Press. E-bok. Bryman, Alan, 2002: Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Bukowski, William; Hoza, Betsy; Boivin, Michael: “Popularity, Friendship, and Emotional Adjustment During Early Adolescence” i Laursen, Brett (red.), 1993: Close Friendships in
Adolescence. San Francisco: Jossey Bass-Inc.
Carlsson, Ann Britt; Franklin, Ulla, 1971: Populära och impopulära elever. Trebetygsuppsats (ungefär c-uppsats). Pedagogiska institutionen. Göteborgs universitet.
Chan, Shih-Yan; Mpofu, Elias: “Children’s Status in School Settings: Current and
Prospective Assessment Procedures” i School Psychology International, 2001, nr 22, s. 43 –
Coleman, James, 1963: The Adolescent Society. New York: The Free Press of Glencoe. Cotterell, John, 2004: Social Networks and Social Influences in Adolescence. London: Routledge.
Csikszentmihalyi, Mihaly; Larson, Reed, 1984: Being Adolescent. Basic Books, Inc. Denscombe, Martyn, 2000: Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
Eisenstadt, Shmuel Noah, 1964: From Generation to Generation. London: The Free Press of Glencoe.
Erikson, Erik H, 1993: Barnet och samhället. Stockholm: Natur och Kultur. Erwin, Phil, 1998: Friendship in Childhood and Adolescence. London: Routledge. Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wägnerud, Lena, 2005:
Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts Juridik.
Goodwin, Harness Marjorie, 2007: The Hidden Life of Girls. Blackwell Publishing. Hartup, William: “Adolescents and Their Friends” i Laursen, Brett (red.), 1993: Close
Friendship in Adolescence. San Francisco: Jossey Bass-Inc.
Hindle, Debbie (red.), 1999: Personality Development. Routledge. E-bok. Hobbes, Thomas, 2004: Leviathan. Göteborg: Daidalos.
Holm, Ann-Sofie, 2008: Relationer i skolan. Avhandling. Göteborgs universitet. Ihrskog, Maud, 2006: Kompisar och kamrater. Avhandling. Växjö universitet. Israel, Joachim, 1999: Handling och samspel. Lund: Studentlitteratur.
Kaplan, Louise, 1987: Farväl till barndomen. Stockholm: Natur och kultur. Ladd, Gary, 2005: Children’s Peer Relations. Yale University Press. Lantz, Annika, 1993: Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Laursen, 2001: ”Closeness and conflict in adolescent peer relationships” i Bukowski, William; Newcomb, Andrew; Hartrup, Willard The company they keep, 2001. New York: Cambridge University Press.
Lpo 94. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Lpf 98. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Lundström, Catrin, 2007: Svenska latinas. Stockholm och Göteborg: Makadam. Medierådet, 2007: Att leva I World of Warcraft.
Milner, Murray, Jr.: “Teenage Behavior: It’s Not Biology, Psychology, or Family Values” i
Educational Horizons, 2006, nr 4, s. 240 – 246.
Oldehinkel, Albertine; Rosmalen, Judith; Veenstra, René; Dijkstra, Jan Kornerlis; Ormel, Johan: “Being Admired or Being Liked: Classroom Social Status and Depressive Problems in Early Adolescent Girls and Boys” i Journal of Abnormal Child Psychology, 2007, nr 35, s. 417 – 427.
Pangle, Lorraine Smith, 2002: Aristotele and the Philosophy of friendship. Cambridge University Press. E-bok.
Proposition 2005/06:38: Trygghet, respekt och ansvar. Regeringens proposition till riksdagen.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/20/47/92fd06bf.pdf Avläst 20080525. Severin, Roland, 2002: Dom vet vad dom talar om. Avhandling. Göteborgs universitet. Skolverket, 2005: Allmänna råd och kommentarer: den individuella utvecklingsplanen.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1511 Avläst 20080525.
Smith, Cyril, 1968: Adolescence. London: Longman’s. Strahl, Ivar, 2003: Makt och rätt. Uppsala: Iustus Förlag. Trost, Jan, 2005: Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet, 2002: ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.” http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf Avläst
2008-05-06.
Wrangsjö, Björn; Winberg Salomonsson, Majlis, 2007: Tonårstid. Stockholm: Natur och kultur
Zettergren, Peter, 2007: Children’s Peer Status and Their Adjustment in Adolescence and
Adulthood. Avhandling. Stockholms universitet.
Öhrn, Elisabet, 2005: Att göra skillnad. Rapport. Göteborgs universitet. Österberg, Eva, 2007: Vänskap – en lång historia. Stockholm: Atlantis.