Att få en helhetsbild genom olika perspektiv

Inom denna kategori finns uppfattningar kring aspekterna informationsmättnad, tillförlitlighet, tillgänglighet eller hinder samt erfarenhetens betydelse. Det innebär uppfattningar som belyser betydelsen av att skapa nätverk och att söka information från flera olika källor för att få både fakta, jämförelser och andra människors åsikter, vilket gör att det känner sig mer trygga i beslutsprocessen.

Tjänstemännens underlag anses inte tillräckliga för att fatta politiska beslut. De behöver kompletteras med ytterligare fakta, geografiska eller historiska jämförelser och/eller åsikter från medborgare, organisationer eller företag. Det är framförallt Fredrik och Gustav som använder sig av historiska jämförelser för att få ytterligare en dimension och därigenom vidga sina perspektiv. Den som tydligast nämner vikten av att få olika infallsvinklar är Gustav som arbetat längst som politiker av informanterna. Anna och Helen, som också har lång politisk erfarenhet, framhåller kontakten med medborgare och organisationer, för att få olika perspektiv inför besluten. Det stämmer inte med den gängse uppfattningen att politiker (vilken även finns hos Erika) som varit aktiva länge, tappar förankringen med verkligheten. Utifrån min studie verkar erfarenheten och positionen vara en förutsättning för att skapa ett stort och värdefullt kontaktnät, men framförallt verkar det vara beroende av förhållningssättet till information. Anna, Gustav och Helen understryker verkligen hur de trivs med att träffa medborgare och

representanter från organisationer och företag. Det finns inget i min studie som visar att politiker inte söker information från ”verkligheten”, utan de är snarare noga med att få så många perspektiv som möjligt. De är angeläget att få både fördelar och nackdelar till ett eventuellt regionbildande mellan VGR och Värmland. De använder sig av både formella och informella, liksom muntliga och skriftliga informationskällor för att få en bättre inblick i frågan. När det gäller jämförelser och faktainhämtningar är det i första hand formella och skriftliga källor, medan åsikter från medborgare och organisationer

främst är informella. De kan vara både muntliga; face-to face, och skriftliga; facebook. Det är de yngre kvinnorna som nyttjar facebook och bloggar som en informationskälla. Det verkar alltså finnas ett samband mellan ålder, kön och användandet av sociala medier. På vilket sätt påverkar detta ”Duktiga Annika syndromet ” - att man ska vara tillgänglig ”överallt”? Det finns en skillnad i, hur de söker information via de sociala medierna, där Boel är den som verkligen använder facebook för att känna av

medborgares och organisationers åsikter. Hon är också den ende som inväntar att en facebookgrupp kring det eventuella regionbildandet av VGR- Värmland startas för att få tillgång till både VGR- och Värmlandsperspektiven.

Några använder sig av både en skriftlig och muntlig källa för att undersöka

sanningshalten i det skriftliga, men motsatsen kan också användas. Det innebär att en rapport kan verifiera en muntlig källa. Det som dock skiljer sig i VGR-Värmlandsfrågan är att de flesta regionpolitikerna i nuläget är inriktade på att söka olika slags fakta, statistik och jämförande undersökningar. Det är endast två informanter, heltidspolitiker och fritidspolitiker, som i det här läget betonar att de också söker information från både civilsamhället, näringslivet och enskilda medborgare. Flera av dem framhåller att det är viktigt att framöve lyssna till organisationers, invånares och näringslivets åsikter, men arbetet med den här politiska frågan har ”nyligen”initierats. Den är av övergripande karaktär och ska behandlas och diskuteras i olika forum och det arbetet löper över flera år. Vid tidpunkten för intervjuerna, sommar-höst 2009, hade politikerna endast fått ett faktaunderlag från tjänstemännen, som de diskuterat i partigrupperna. De inväntar den första rapporten från styrgruppen. Ytterligare underlag är planerade att ges under senhösten 2009, det vill säga efter att de flesta av mina intervjuer gjordes. Det kan vara en orsak till att flera av informanterna vid intervjutillfället främst var inriktade på att söka faktainformation. Politikerna söker generellt fakta först för att sedan få fler

infallsvinklar från medborgare, medlemmar, föreningar och företag. En politisk fråga av den här digniteten kräver att de har ett faktaunderlag att utgå ifrån när de samtalar med berörda parter. Den politiska erfarenheten kan här underlätta att faktasökningen och informationssökningen genom andra människors åsikter, kan ske parallellt. Boel, som fritidspolitiker, är trots sin ålder och begränsad regional erfarenhet, en flitig

informationssökare, samtidigt som hon är mån om att få olika perspektiv. Samtliga informanter upplever att det kan vara svårt att avgöra när man uppnår

informationsmättnad och fått tillräckligt många olika perspektiv.

Som aktiv politiker är det nödvändigt att ha referenspersoner i sin omgivning. Dels ska de vara förtroendeingivande, och dels ska de vara uppriktiga när politikerna bollar politiska tankar och beslut. Det är enbart de två äldsta informanterna, heltids- och deltidspolitiker, som har så kallade referenspersoner. Återigen visar studien att

politikerna anser det viktigt att förankra ställningstaganden i verkligheten. Det är två av dem som har lång politisk erfarenhet. Troligtvis är det mer angeläget att ha

referenspersoner om man är heltidspolitiker eftersom de saknar en civil arbetsplats, där mycket av responsen kan ske för deltids- och fritidspolitiker.

Studien visar att regionpolitikerna är grundliga i sin informationssökning genom att de söker och jämför information från flera olika källor. Det kan relateras till

Höglund/Perssons modell (1980, s.8, se Kap. 2.2 i denna uppsats) om

informationssökningsprocessen. Politikerna har ett behov av att söka information om ämnesområdet VGR-Värmland, och utifrån det formuleras en sökfråga. Det sökta materialet sorteras och granskas utifrån tillförlitligheten i både informationen och

källorna. Eftersom politiker vill ha ett helhetsperspektiv på den aktuella frågan, krävs information från flera håll. Nya informationsbehov uppstår och nya frågeställningar formuleras i sökprocessen, och cykeln går vidare. Det som sätter stopp för fortsatt sökning är olika former av informationsmättnad eller hinder som presenteras i studien. Modellen (ibid) är 30 år, och då söktes information främst från tryckta källor, rapporter och böcker. Informationssökningen har delvis blivit mer effektiv genom de elektroniska källorna, vilket innebär att alla steg i modellen inte är helt relevanta. Trots det, är den fortfarande användbar, eftersom den framhåller att informationssökningen är en cyklisk process där värdering av resultatet är ett grundläggande moment.