Den politiska processen kräver mycket informationssökning, dels för att kunna fatta beslut och dels för att driva politiska visioner. Trots detta är ämnesområdet politikers informationssökning tämligen outforskat, framförallt i Sverige. Några få internationella studier har genomförts. Den informationen i kombination med att jag själv är aktiv politiker, var anledningen till att jag valde ämnet politikers informationssökning för min magisteruppsats. Jag valde att avgränsa mig till att enbart studera regionpolitiker i Västra Götaland. Dessutom valde jag att fokusera på en övergripande politisk fråga – det eventuella regionbildandet mellan Västra Götaland och Värmland. Uppsatsen har också gett en bakgrund till bildandet av Västra Götalandsregionen. Dessutom har den politiska process som förgått det politiska beslutet att utreda ett eventuellt samgående mellan Västra Götaland och Värmland redovisats, dock enbart gjort ur ett VGR- perspektiv. Utifrån detta blev uppsatsens syfte:
Att studera fenomenet fritids-, deltids-, och heltidspolitikers informationssökning i samband med det eventuella regionbildandet av Västra Götaland och Värmland. För att få svar på syftet användes följande frågeställningar:
- Hur uppfattar regionpolitiker sin informationssökning?
- Hur uppfattar regionpolitikerna olika informationskällor och hur använder och värderar de dem ?
- Vilka likheter och skillnader går att utröna mellan fritids-, deltids-, och heltidspolitikers informationssökning?
Informationssökning sågs som en cyklisk process där flera faktorer inverkade: informationsbehov, val av källa samt förmågan att värdera informationen.
Informationskällor kan bland annat delas in i: formella och informella, respektive muntliga och skriftliga. För politiker var det viktigt att söka information från flera källor. Äldre sjuksköterskor, och även politiker i särskilda sammanhang, föredrog informella, muntliga kontakter eftersom de var mer tillgängliga. De skriftliga, formella källorna, användes däremot när sökfrågorna var mer strukturerade.
Tiden var en viktig faktor som styrde sökprocessen, så även bedömning av källans kvalité. De svenska regeringstjänstemännen bedömde källans tillförlitlighet, utifrån dess ursprung och aktualitet, men förmågan att sortera och värdera informationen, var
bristfällig bland politikerna. Kunskapen att identifiera den mest relevanta informationen och värdera den, var en viktig faktor i sökprocessen även för gymnasielever.
Parlamentsledamöterna använde främst biblioteket för att söka fakta i böcker eller pressklipp. Generellt var de omedvetna vilken service biblioteken kan erbjuda för att underlätta deras informationssökning. Det kunde bero på att biblioteks- och
informationstjänsterna var dåligt utbyggda och marknadsförda för målgruppen.
Litteraturstudien gav underlag till de aspekter av fenomenet informationssökning som framträdde i intervjumaterialet. Aspekterna som identifierades som politikers olika sätt att söka information var:
- Informationsmättnad - Tillförlitlighet
- Tillgänglighet eller hinder - Erfarenhetens betydelse
- Biblioteks- och informationsservice
Utifrån att jag var intresserad av variationen i politikers uppfattningar valde jag en fenomenografisk ansats, där intervjuerna utgjorde den empiriska undersökningen. Sju djupintervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades ordagrant för att kunna analyseras och uppfatta likheter och skillnader i informanternas svar. Det blev ett rikligt intervjumaterial som tolkades och
sammanfördes i fem aspekter av fenomenet informationssökning.Varje aspekt redovisades sedan på vilka på sätt den kunde uppfattas. Variationen i uppfattningar fanns både mellan politikerna och inom den enskilde individen. I analysen studerade jag hur aspekterna är kopplade till varandra, och sedan sammanfördes de till en
övergripande nivå, beskrivningskategorier, som är studiens huvudsakliga resultat. Fenomenet regionpolitikers informationssökning kan uppfattas som
- Att vara väl förberedd och uppdaterad
- Att få ett helhetsperspektiv och få olika perspektiv - Att sortera och värdera
Att vara väl förberedd och uppdaterad
Betydelsen av att vara påläst, välinformerad och uppdaterad inför de politiska beslut som skulle fattas var genomgående för samtliga informanter. Det var oftast tiden som avgjorde när de hade tillräckligt med information. Det var genomgående att de använde sig av flera olika källor inför beslutsprocessen. Generellt användes samma
informationskällor i VGR-Värmland frågan som i övriga politiska frågor. De mest använda källorna var regionens handlingar, offentliga hemsidor och media, även om sökstrategin var individuell. Undersökningen visade att kvinnorna och en manlig fritidspolitiker sökte den mesta informationen själva. Det skilde sig i vilken omfattning man använde sig av kognitiva auktoriteter, både personliga och textkällor. De nyttjades som tillförlitliga källor i deras informationssökning. Vanligtvis uppfattade inte
politikerna någon skillnad i tillförlitlighet mellan muntliga respektive skriftliga källor. Dock uppfattade jag det som om politikerna hade bättre förmåga att hantera en icke tillförlitlig skriftlig källa än en icke tillförlitlig muntlig källa. Den skriftliga källan kunde användas med reservation för att all information inte var helt trovärdig, medan den muntliga källan avfärdades och betraktades som oanvändbar. Trovärdighet är viktigt inom politiken, och framförallt skapar man relationer och nätverk utifrån trovärdighet och förtroende, vilket påverkar att de muntliga källorna i det avseendet behöver ha ”högre” tillförlitlighet än de skriftliga..
Att få ett helhetsperspektiv genom olika perspektiv
Samtliga informanter ansåg det viktigt att lyssna till andras bedömningar i
informationssökningsprocessen inför beslutsfattandet. Tjänstemännens underlag var därför inte tillräckliga för att fatta politiska beslut. De behövde kompletteras med ytterligare fakta, geografiska eller historiska jämförelser och/eller åsikter från
medborgare, organisationer, företag. Erfarenheten gjorde att de byggde upp olika nätverk som var värdefulla i informationssökningsprocessen. Utifrån min studie verkar erfarenheten och positionen vara en förutsättning för att skapa ett stort och värdefullt kontaktnät, men framförallt verkar det vara beroende av förhållningssättet till
information. Det finns inget i min studie som visade att politiker inte sökte information från ”verkligheten”, utan de var snarare noga med att få så många perspektiv som möjligt, helst både fördelar och nackdelar till ett eventuellt regionbildande av VGR- Värmland.
Att sortera och värdera
Information som söktes från Internet uppfattades som viktigast att lära sig sortera och granska men det ansågs svårt, på grund av information overload, och förekomsten av icke tillförlitliga källor. Det var i princip enbart de nätbaserade källorna som
diskuterades utifrån ett källkritiskt perspektiv. Det gick att dra paralleller i vilken omfattning de använde Internet, och hur de hanterade källkritiken och
informationsmängden. Min undersökning visar att problemet med information overload framförallt berör de skriftliga och formella källorna, vilket kan vara naturligt. De skriftliga och formella källorna producerar information kontinuerligt och vid de muntliga och mer informella kontakterna blir det inget informationsutbyte förrän båda parter är aktiva, vilket påverkar informationsmängden.
Genom erfarenheten hade samtliga informanter blivit bättre på att sortera och värdera information.
Studien identifierade både likheter och skillnader i regionpolitikers uppfattningar om informationssökning. Att få olika perspektiv på informationen var viktigt för samtliga politiker. Heltidspolitikerna hade ett informationsövertag, framförallt om de satt i majoritet, och både deltids- och heltidspolitiker använde sig av kognitiva auktoriteter, (personliga). Samtliga politiker använde textkällor som hade karaktären av kognitiva auktoriteter. Skillnaderna i uppfattningar berodde mer på den kontexten politikerna verkade i, än vilken politikerkategori de tillhörde. Erfarenheten hade också en betydelse i deras informationssökning.
Den så kallade prestigeeffekten gick inte helt att bortse ifrån eftersom det både fanns erfarna och nya politiker i studien. Jag fann inget som påverkade resultatet. Min erfarenhet som aktiv politiker hade en positiv betydelse för resultatet, då jag hade en förförståelse för deras situation. Det kunde vara en orsak till att intervjuerna blev väldigt långa och materialet omfångsrikt. Eventuellt hade intervjuerna kunnat styras upp mera, men risken är då att värdefull information hade förlorats.
Undersökningen ger förslag hur Västra Götalandsregionen kan underlätta
informationssökningen för regionpolitikerna som främst är av teknisk och administrativ karaktär. Vidare diskuteras även betydelsen av informationstjänster för politiker.
Därefter presenteras uppsatsens slutsatser där studiens kunskapsanspråk även diskuteras.
Studien har visat att ämnesområdet politikers informationssökning är lite undersökt. . Det skapar möjligheter för nya infallsvinklar både vad det gäller ämnesinnehåll och teoretiska utgångspunkter. En vidare utveckling av ämnet borde ske tvärvetenskapligt
eftersom det har relevans inom både biblioteks- och informationvetenskapen och statsvetenskapen.
8. Käll- och litteraturförteckning
Muntliga källor:
Sju intervjuer med regionpolitiker. Ljudupptagningar finns i författarens ägo.
Warolin, Bodil (2009). Kanslidirektör, Västra Götalandsregionen. Telefonsamtal 2009- 06-24
Skriftliga källor:
Alexandersson, Mikael (1994a). Metod och medvetande. Göteborgs universitet. Diss Alexandersson, Mikael (1994b). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. Ingår i Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar, red. Kvalitativ metod och
vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. s.111-136.
Berggren, Ingrid (2001). Identitet, kön och klass Hur arbetarflickor formar sin identitet. Göteborg studies in Educational Sciences:157 Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis. Diss.
Berryman, Jennifer (2006). What defines 'enough' information? How policy workers make judgements and decisions during information seeking: Preliminary results from an exploratory study. Information research. Vol.11, no 4, paper 266.
Bowden, John A (1996). Phenomenographic research- Some methodological issues. Ingår i Gloria Dall’Alba & Biörn Hasselgren (eds.) Reflections on Phenomenography.
Toward a Methodology? Göteborg , Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational Sciences; 109 s.49-66
Bonchek, Mark, Seth (1997). From Broadcast to Netcast: The Internet and the Flow of
Political Information. Harvard University Cambridge, Massachusetts. Diss
Bruce, Christine (1999). Workplace exeriences of information literacy. International
Journal of information management vol. 19: no 1 s. 33-47
Bryman, Alan (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber förlag Byström, Katriina, Järvelin, Kalervo (1995). Task complexity affect information seeking and use. Information Processing & Management, Vol. 31, No. 2, s.191-213. Bäck, Henry, Larsson, Torbjörn (2008). Den svenska politiken: strukturer, processer
och resultat.2 uppl. Malmö, Liber förlag.
Choo, Chun Wei (2002). Information Management for the Intelligent Organization: The
Art of Scanning the Environment. Medford, NJ: Information Today, Inc
Franke, Anita (2002). Olika sätt att erfara doktorandhandledning: En studie med
Godager, Eli, Vogt (1992). Informasjon og informasjonsbruk i departementene: en undersökelse gjennomfört blant ansatte i regjeringskvartalet. Synopsis, nr 2, s. 85-87. Gärdefors,Erik (2008). Förändringen av Lidköpings stadsbibliotek 1952-1959
En utbildad bibliotekaries påverkan ur ett aktör- och strukturperspektiv. Högskolan i Borås. Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Magisteruppsats: 2008:94.
Häggroth, Sören, Peterson, Carl-Gunnar (1999). Kommunalkunskap- så fungerar din
kommun. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag.
Höglund, Lars, Persson, Olle (1980). Datorbaserad litteratursökning. Två fallstudier. Umeå. (Research Reports from the Department of Sociology, University of Umeå, RR; 57)
Höglund, Lars, Persson, Olle (1985). Information och kunskap:
Informationsförsörjning: Forskning och policyfrågor. Umeå: Inum AB Publishing. Janusson, Marja (2004). Tjänstemäns informationssökning: En intervjuundersökning vid
Regeringskansliet. Högskolan i Borås. Institutionen för Biblioteks- och Informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan. Magisteruppsats 2004: 64
Jensen, Christian (2004). Politiken kring regionidén. Ingår i Lennart Nilsson (ed.)
Svensk samhällsorganisation i förändring- Västsverige vid millennieskiftet. SOM- institutet, Göteborgs universitet. Förvaltningshögskolan, s. 35-59
Johannesson, Nils (2006). ”Ju mer man vet desto mer kan man bestämma”:
En undersökning av behov, sökning och användning av information vid
beslutsfattande i kommunala nämnder. Högskolan i Borås. Institutionen för Biblioteks- och Informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, Magisteruppsats 2006:126
Johannesson, Krister, Pilerot, Ola(2000). Högskolelärare uppfattningar av
informationskunnighet: En fenomenografisk studie. Högskolan i Borås. Institutionen för Biblioteks- och Informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan
Jones, Bryan D, Baumgartner, Frank R (2005). The politics of attention: how
government prioritizes problems. Chicago: The University of Chicago Press
Kjellander, Claes-Göran, Silberstein, Margit (2008). I mänsklig makt: Om politikens
vardagar. Stockholm: Brombergs förlag.
Kroksmark, Thomas (1987). Fenomenografisk didaktik. Göteborg. Göteborg studies in Educational Sciences; 63. Acta Universitatis Gothoburgensis. Diss.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:Studentlitteratur Köling, Linda, Lekberg, Karin (1997). Landstingspolitikersinformationshantering: En
Borås. Institutionen för Biblioteks- och Informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan. Magisteruppsats 1997:28
Larsson, Staffan (1993). Kvalitativ analys- exemplet fenomenograf. Lund:
Studentlitteratur
Limberg, Louise (1998). . Att söka information för att lära: En studie av samspel
mellan informationssökning och lärande. Borås: Valfrid. Diss.
Lundquist, Lennart (1984). Aktörer och strukturer. Statsvetenskaplig tidskrift, årg. 87, nr 4, s. 1-22.
Marcella, Rita, Iona Carcary, Graeme, Baxter (1999). The Information Needs of United Kingdom Members of the European Parliament (MEPs). Library management. Vol. 20. No 3, s.168-178.
Marcella, Rita, Baxter, Graeme (2000). Information need, information seeking behaviour and participation, with special reference to needs related to citizenship: results of a national survey. Journal of documentation, vol. 56, no. 2, March 2000, s. 136-160
Marton, Ference, Booth, Shirley (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur
Nalumaga, Ruth E.L. (2009). Crossing to the mainstream:Information Challenges and
Possibilities foe Female Legislators in the Ugandan Parliament
Borås:Valfrid.Diss
Orton, Robert, Marcella, Rita, Baxter, Graeme (2000). An observational study of the informationseeking behaviour of Members ofParliament in the United Kingdom. Aslib
proceedings. Vol. 52, No 6. s.207-217
Regeringens Promemoria Fi 2008/3849(2008). Förändrad regional indelning -
Redovisning av uppdrag att samordna diskussioner om förändrad regional indelning.
Finansdepartementet. Björklund Jan-Åke. Stockholm Regeringens proposition 1982/83:97 (1983).
Om de förtroendevaldas arbetsförutsättningar i kommuner och landstingskommuner, m, m. Stockholm: Riksdagen
Regeringens proposition 1990/91 :117 (1991). Om en ny kommunallag. Stockholm: Riksdagen
Regeringens proposition 2009/10:156 (2010). Regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Stockholm:Riksdagen
Regeringskansliet (2009). Debattartikel om regionfrågan. Tillgänglig:
www.regeringen.se /sb/d/11548/a/119423, 090520
Regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2009/10:KU37). Konstitutionsutskottets betänkande över regeringens proposition 2009/10:156. Stockholm:Riksdagen
Seldén, Lars (2004). Kapital och karriär. Informationssökning i forskningens
vardagspraktik. 2 ed. Borås: Valfrid. Diss.
SFS 2007:713 (2007). Förordning om regionalt tillväxtarbete. Stockholm: Fritze SFS 1996:1414 (1996). Lag om försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning. Stockholm: Fritze.
SFS 2006:369 (2006). Lag om ändring i kommunallagen. Stockholm
Shailendra, Kumar, Prakash, Hari (2008). A study of information needs of Members of the Legislative Assembly in the capital city of India. Aslib proceedings. Vol.60, No 2, s.158-179.
SOU 2001:48(2001). Kommundemokratiberedningen. Stockholm: Fritze
SOU 2007:10 (2007). Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Stockholm: Fritze.
Sundin, Olof (2003). Informationsstrategier och yrkesidentiteter: En studie av
sjuksköterskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen. Borås:Valfrid. Diss. Svenska kommunförbundet (2001). Kommunallagen: kommentarer och praxis. Stockholm: Kommentus förlag.
Svensson, Per-Gunnar, Starrin, Bengt (2000). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Theman, Jan (1983). Uppfattningar av politisk makt. Göteborg. Göteborg studies in educational scineces; 45. Acta universitatis Gothoburgensis. Diss.
Uljens, Michael, (1989) Fenomenografi - forskning om uppfattningar. - Lund : Studentlitteratur.
Västra Götalandsregionen (2009). Fakta om Västra Götaland 2009. Västra Götalandsregionen.
Västra Götalandsregionen (2009-06-10). (Informationsansvarig: Kerstin Einarsson.)
Om Västra Götalandsregionen Tillgänglig: http://www.vgregion.se/sv/Vastra-
Gotalandsregionen/startsida/Om-Vastra-Gotalandsregionen/ 090610
Västra Götalandsregionen (2009-11-08).(Informationsansvarig: Kerstin Einarsson) Om
politik och beslut i Västra Götalandsregionen; Ansvarsberedningen. Tillgänglig: http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Politik- och- beslut/Vastra-Gotalandsrergionen--- en- region/Ansvarsutredningen/Västra- Gotalandsregionens- Ansvarsberedning 091108
Västra Götalandsregionen (2009-11-16). (Informationsansvarig: Kerstin Einarsson).
e/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Politik/Sa-styrs-Vastra-Gotalandsregionen/, 091116
Västra Götalandsregionen (2009-11-18). (Informationsansvarig: Kerstin Einarsson). Om
politik i Västra Götalandsregionen. Tillgänglig: www.vgregion.se Vastra-
Gotalandsregionen/startsida/Politik/Vastra-Gotalandsregionen---en-region 091118 Västra Götalandsregionen, Regionfullmäktiges protokoll 2009-03-31 (2009). Västra Götalandsregionen, Regionstyrelsens protokoll 2008-09-23 (2008). Wang, Peiling (1999).Methodologies and methods for user behavioural research. Annual review of Information Science and Technology (ARIST). Vol. 34, s. 53-99 Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur Wikipedia (2010). Politiker. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Politiker 2010-05- 09
Bilaga 1) Hej!
Jag skriver till Dig i egenskap av regionfullmäktigeledamot.
Jag heter Carina Andersson och studerar biblioteks- och informationsvetenskap på Högskolan i Borås, och ska nu som sista moment skriva en magisteruppsats (30 p.) om hur regionpolitiker söker information för att kunna fatta beslut och från vilka källor man hämtar information. Din komplexa situation som politiker ställer krav på Dig att vara insatt i både politiska frågor och fakta inom diverse verksamhetsområden utan att det är din profession. Hur påverkar det ditt sätt att sortera och organisera den sökta
informationen? Det är jag intresserad av i min undersökning. Politikers
informationssökning är lite undersökt, så därför vore jag tacksam om Du kunde vara delaktig i denna studie.
I denna studie vill jag ha kontakt med både heltids- och fritidspolitiker eftersom mitt syfte är att undersöka om det går att se några skillnader och/eller likheter mellan de två politikerkategorierna när det gäller Ert sätt att skaffa information.
Undersökningen kommer att utgöras av 6 (3 heltidspolitiker och 3 fritidspolitiker) s.k. djupintervjuer (ca 60 min.) där Du utifrån öppna frågor berättar om Din
informationssökning kopplat till Ditt förtroendeuppdrag inom regionfullmäktige. Dina synpunkter är viktiga för att på sikt se vad som kan göras för att underlätta politikers informationssökning.
Är du intresserad?
Meddela mig via mail, telefon eller brev om du är heltids- eller fritidspolitiker, ålder, kön samt partitillhörighet, eftersom jag kommer att välja ut de 6 som ska intervjuas utifrån dessa kriterier.
Meddela mig senast 2 veckor efter att jag skickat det
Till Dig som är intresserad återkommer jag inom kort med utförligare information. Med hopp om ett positivt gensvar
Carina Andersson Gårdsjöhed 141 460 11 NYGÅRD Tel. 0520- 66 23 23, 070, 23 77 040 Mail: carina.andersson.nygard@telia.com
p.s. Jag har enbart mailat Er som har en mailadress på Västra Götalandsregionens hemsida d.s.
Bilaga 2)
Intervjuguide
juni-09
1) Personligt
a) Berätta om dig själv och ditt politiska uppdrag ( inklusive tidigare ”sakområden” du varit aktiv inom)!
b) Varför blev du politiker? Hur länge har du varit politiker?
c) Hur definierar du begreppen fritids,- deltids-, och heltidspolitiker
2) Informationssökning angående regionbildning Västra Götaland-Värmland
a) Hur söker du information /”material” för att kunna fatta beslut? Hur bedömer du att du har tillräckligt med information?
b) Hur bedömer du kvalitet och tillförlitlighet i den sökta informationen? c) Hur påverkar din politiska erfarenhet ditt sätt att skaffa information?
d) Tror du att ditt uppdrags position påverkar dina möjligheter att skaffa information? I så fall hur?
Övergripande:
e) Upplever du att du söker information på ett annat sätt nu än när du började som politiker?
f) Vilka svårigheter och hinder upplever du för egen del när det gäller att skaffa information ?
g) Vad kan göras för att underlätta för er regionpolitiker att få tag i den information ni önskar?
3) Informationskällor angående regionbildning Västra Götaland-Värmland
a) Hur har du fått den informationen/kunskapen du har idag? Hur styr valet av informationskälla det du söker?
.
b) Vilka ytterligare källor tror du dig behöva använda för att få tillräcklig information/kunskap i frågan?
Övergripande:
c) Vilka källor använder du dig mest av? Vilka positiva egenskaper har de?Negativa egenskaper? Samtal om ytterligare källor, t.ex. ! Styrkor och svagheter?!
Tidningar Radio/TV Böcker
Tidskrifter (t.ex.Forskningsartiklar) Internet (t.ex. googling) – databaser
PM odyl. från myndigheter och statliga verk Partiorganisationen/ ev. nätverk
Kurser/föreläsningar
Personliga kontakter (t.ex. partikollegor, arbetskamrater, familjen..) Politisk sekreterare
Medborgare Övrigt
d) Hur skulle bibliotekets tjänster kunna hjälpa dig i ditt förtroendeuppdrag att söka efter det du vill ha reda på?