Hälsoäventyrets verksamhet kan förstås inom ramen för Landstingets uppdrag att främja folk-hälsan. Mer konkret har Hälsoäventyret till uppgift att sprida kunskap om och påverka unga människors attityder och handlingsmönster när det gäller svåra ställningstaganden som är av betydelse för deras hälsa. Gemensamt för samtliga Hälsoäventyrets program är att de syftar till att utveckla deltagarnas självkänsla och därmed deras handlingsberedskap inför dessa ställningstaganden. Ansvaret för barns och ungdomars psykosociala och fysiska hälsa är något som angår hela samhället och Hälsoäventyrets ambition är att fungera som ett komplement till andra verksamheter som riktar sig till unga människor. Hälsoäventyret har utvecklat tre pro-gram som riktar sig till skolelever i olika åldrar:
• ”Stort som smått, ryms i vår kropp” för elever i årskurs 2, programtid 1,5 timme.
• ”Typ tobak, liksom…” för elever i årskurs 6, programtid 2 timmar.
• ”(K)ärligt talat…!” för elever i årskurs 9, programtid 2,5 timmar.
Programmen kan närmast karakteriseras som punktinsatser inom ramen för det vidare samhäl-leliga och med andra verksamheter delade engagemanget för barns och ungdomars hälsa. För detta talar såväl frågans angelägenhet och komplexitet som Hälsoäventyrets resurser i form av t.ex. antalet anställda, lokaler, ekonomi samt programmens längd och omfattning. I den första utvärderingen av Hälsoäventyret beaktades verksamheten i sin helhet, men med ett särskilt fokus på programmet ”Typ tobak, liksom…”.3 I denna, den andra utvärderingen, har upp-märksamheten riktats mot det inför år 2004 utvecklade programmet ”(K)ärligt talat…!”. I det här avslutande kapitel kommer inledningsvis de centrala tendenserna i resultaten från semina-riet om upplevelsepedagogiken (se kap. 3) och resultaten från enkät- och intervjustudierna (se kap. 4 och 5) att sammanfattas. Därefter diskuteras programmet som komplement till andra verksamheter.
6.1 Resultaten – en sammanfattning
Sett utifrån det seminarium i vilket Hälsoäventyrets pedagogik, upplevelsepedagogiken, dis-kuterades kan konstateras att målet är att stärka elevers självkänsla genom att främja deras identitetsutveckling. Med programmet vill Hälsoäventyret öka elevers möjligheter att göra välgrundade val och fatta självständiga beslut i frågor som handlar om främst elevernas psykosociala hälsa, men i förlängningen också den fysiska. Ambitionen är att utforma miljön (lokaler och inredning) samt organisationen på ett sådant sätt att de aktiviteter som genomförs främjar elevers lärande i frågor av relevans för kärleks- och vänskapsrelationer. För att göra detta vill pedagogerna utgå från elevernas erfarenheter, åsikter och värderingar och med re-spekt för den enskilda elevens integritet. Det handlar dock inte enbart om att tillvarata elevers subjektiva intressen, utan också vad som objektivt sett (utifrån den i samhället etablerade kun-skapen) kan vara i någons intresse. Fokus ligger emellertid inte på att ensidigt slå fast vad som är att betrakta som rätt eller fel. Snarare är det fråga om att skapa förutsättningar för ele-ver att aktivt erfara, utprova och utveckla sin förmåga att ta ställning till samt värdera och ar-gumentera i frågor om kärlek och vänskap. I förlängningen ligger här en ambition att vid si-dan av elevernas befintliga intressen även skapa förutsättningar för eleverna att upptäcka och utveckla nya intressen. För att möjliggöra detta har upplevelsepedagogiken, så som den kom-mer till uttryck inom ramen för de två andra programmen, genomgått en viss anpassning. I programmet ”(K)ärligt talat…!” används i mindre omfattning rekvisita och de aktiviteter som
3 Se Forsberg, E. & Hede, G. (2003): Hälsoäventyrets program ”Typ tobak liksom ….”. En utvärdering. Sär-tryck.
genomförs utgörs i större utsträckning av fallbeskrivningar i form av påståenden, frågor, di-lemman, löpsedlar, etc. som elever får ta ställning till och värdera samt utveckla argument kring. Med fallbeskrivningarna som utgångspunkt är avsikten att skapa ett forum för språklig interaktion i vilken elever enskilt men i ett kollektivt sammanhang får möjlighet att utveckla sin förmåga att diskutera frågor inom ramen för temat kärlek, vänskap och relationer. Vidare uttrycker pedagogerna vikten av ett pedagogiskt ledarskap som kan sammanfattas med nyck-elorden: kunskap, färdigheter, etik och kompetensutveckling.
Som framgår av kapitel fyra och fem är elevernas bedömningar av programmet ”(K)ärligt ta-lat…!” mycket positiva. Såväl den med samtliga elever genomförda enkätundersökningen som gruppintervjuerna pekar entydigt i samma riktning. Eleverna framhåller inte bara att de själva uppskattat programmet, de menar också att det är angeläget att även andra elever får ta del av denna verksamhet. I korthet kan konstateras att eleverna uppskattar miljön i dubbel bemärkelse. Dels menar de att den är trivsam, dels tycker eleverna att det känns bra att disku-tera denna typ av frågor i en från skolan skild miljö. Ungdomarna ger dessutom uttryck för att själva utformningen av programmet är bra. Även om eleverna menar att de inte visste särskilt mycket om programmet när de kom till Hälsoäventyret tycker de inte att detta utgör en brist.
Tvärtom finns det elever som påpekar att det kan vara positivt och liknar det närmast med ett överraskningsmoment. Många av de intervjuade eleverna hade låga förväntningar och blev därför mycket positivt överraskade. Nästan samtliga tycker att det är en fördel att deras ordi-narie lärare inte deltar i programmet och detsamma gäller indelningen i pojk- och flickgrup-per. Därmed skapas, enligt eleverna, goda förutsättningar för ett öppet samtal där man kan diskutera frågor man annars kanske inte skulle våga ta upp. Till detta bidrar också gruppstor-leken och överenskommelsen att inte i andra sammanhang återge vad som diskuteras i grup-perna. Att avslutningsvis göra någon gemensam aktivitet framhålls dock av några som önsk-värt. En majoritet av eleverna anser att programmet är lagom långt, även om framför allt flickor tycker att det kan vara något längre. Vidare menar eleverna att pedagogernas insatser vid Hälsoäventyret är mycket bra, inte bara kompetensmässigt, utan också och kanske främst i deras förmåga att relatera till eleverna och unga människors erfarenheter. Detta beaktas ytter-ligare nedan (se 6.2). Nämnas kan också att pojkarna som haft både en manlig och en kvinnlig pedagog förefaller tillfreds med detta. Överlag uppskattar eleverna de i programmet ingående aktiviteterna, såväl argumentations- och värderings- som samarbetsövningar, även om det finns elever som är mindre tillfreds med någon aktivitet. Noteras bör också att endast en mycket liten andel saknar något i programmet. Särskilt bör också framhållas att eleverna i in-tervjuerna uppger att de fått möjlighet att uttrycka, diskutera och värdera olika uppfattningar om kärlek, vänskap och relationer samt att detta lett till nya insikter, ökat deras respekt för andra och dessutom bidragit till att nya frågor genererats. Eleverna menar i stort sett samfällt att programmet utgör ett bra tillägg till det sätt på vilket dessa frågor hanteras inom ramen för skolans verksamhet, liksom i diskussioner med föräldrar och kamrater samt i massmedia.
6.2 ”(K)ärligt talat…!” – ett betydelsefullt komplement
Som rubriken framhåller menar vi att programmet”(K)ärligt talat…!” utgör ett betydelsefullt komplement till andra verksamheter/aktiviteter inom vilka elever kan utveckla kunskap om och diskutera frågor om kärlek, vänskap och relationer. Av resultaten på elevenkäten framgår entydigt att eleverna anser att programmet är ett bra tillägg till skolans undervisning. Flera av eleverna tar också, när de får möjlighet att ge uttryck för övriga synpunkter i enkätundersök-ningen, upp att de tycker att programmet är bättre och roligare än skolans sexualundervisning.
Några uppger i det sammanhanget också att de är mindre nöjda med skolans undervisning
gäl-lande frågor om kärlek, vänskap och relationer. Även av intervjuundersökningen framkommer att elever anser att det sätt på vilket dessa frågor behandlas inom Hälsoäventyret är ett av de bästa. Detta gäller dock inte enbart i relation till skolan, utan också i förhållande till andra verksamheter och aktiviteter, som t.ex. i samtal med föräldrar och kamrater liksom genom det medieutbud som eleverna tagit del av. Programmet ”(K)ärligt talat…! fungerar bra tack vare att dels upplevelsepedagogiken med de anpassningar som genomförts är väl lämpad i förhål-lande till utbildningens mål och tema, dels att temats karaktär gör att programmet fungerar bäst under ledning av vad vi skulle kunna kalla ”den kompetenta främlingen”. Nedan kom-menteras detta något ytterligare. Vid sidan av dessa faktorer konstaterades redan i den första utvärderingen att det sätt på vilket Hälsoäventyrets verksamhet i sin helhet leds och organise-ras aktivt bidrar till det positiva utfallet. Vi går i denna rapport inte närmare in på detta. I det resonemang som förs nedan utgör föreställning om självkänslans och identitetsutvecklingens betydelse för den psykosociala hälsan liksom dennas betydelse för den fysiska hälsan en ut-gångspunkt. Diskussionen fokuserar främst programmet som ett forum för elever att i prakti-ken kunna diskutera och värdera frågor om relationer.
6.2.2 Upplevelsepedagogiken – en förening av innehåll, form och motiv
Upplevelsepedagogiken kan kanske lätt förstås som något som handlar endast om metodik.
Sett utifrån resultaten på utvärderingen framstår det emellertid som att skälen till varför upp-levelsepedagogiken uppfattas som positiv av eleverna kan återfinnas i relationen mellan inne-håll, form och motiv. Det är inom ramen för det specifika temat kärlek, vänskap och relationer och i förhållande till en motivering för programmet som handlar om att stärka elevers själv-känsla och identitetsutveckling som upplevelsepedagogiken är att betrakta som framgångsrik.
Därmed inte sagt att den inte kan vara det i relation till andra teman och i program som har en likartad målsättning (jfr den första utvärderingen av Hälsoäventyret). Resultaten i denna ut-värdering pekar dock på en samtidig betydelse av:
• sakkunniga pedagoger både vad avser temat och ungdomars erfarenheter.
• relationskompetenta pedagoger som kan knyta an till unga människor och deras erfaren-heter och pedagoger som är kompetenta att leda aktiviteter och diskussioner i grupp.
• pedagoger som närmast är att betrakta som kompetenta främlingar.
• en fysisk miljö som är avskild från elevers vardagliga miljö och som är utformad på ett för temat och programmets genomförande funktionellt sätt.
• ett innehåll som tillmäter både samhälleligt etablerad kunskap och ungdomars erfarenhe-ter stort värde.
• en undervisningssituation som inte är kopplad till en värdering och bedömning av enskil-da elevers insatser och kunskaper.
• indelningen i flick- och pojkgrupper som ökar förutsättningen för att diskutera temat med andra med likartade erfarenheter.
• ett innehåll och upplägg som medger att elever kan uttrycka och utveckla sina intressen genom språklig interaktion.
Upplevelsepedagogiken med grund i fallbeskrivningar och med fokus på språklig interaktion i en trygg miljö kring frågor om kärlek, vänskap och relation har enligt ungdomarna gjort det möjligt för dem att diskuterar dessa frågor på ett sätt som de annars inte gör. Som framgår ovan menar de också att dessa positivt bidragit till en ökad insikt om dessa frågor. Något som på sikt också kan leda till en ökad självkänsla och en utveckling av den egna identiteten. Mot den här diskuterade bakgrunden är det rimligt att göra bedömningen att upplevelsepedagogi-ken har varit framgångsrik vad gäller ambitionen att skapa ett forum som kan utgöra ett
kom-plement till andra verksamheter. Ytterligare en faktor som bidragit till detta är vad som ovan benämnts den kompetenta främlingen.
6.2.2 Den kompetenta främlingen
Eleverna återkommer på olika sätt i framför allt intervjuerna till värdet av att diskutera frågor om kärlek, vänskap och relationer, inte bara i en miljö som är skild från den de vanligtvis vis-tas i, utan också under ledning av en vuxen som de inte kommer i kontakt med dagligen. Ele-verna påpekar för det första vikten av att få diskutera dessa frågor med en sakkunnig person som också kan sätta sig in i hur ungdomar tänker om detta. För det andra framhåller ungdo-marna att temat har en sådan karaktär att de inte vill diskutera det med människor som står dem nära. De menar att det är lättare att vara öppen och våga ställa frågor om samtalet leds av någon som de inte står i ett personligt förhållande till eller som de träffar mer eller mindre varje dag. Ett uttryck för detta är bl.a. det faktum att eleverna tycker att det är bra att deras or-dinarie lärare inte deltar i programmet. Närhet och distans är, sett utifrån elevernas perspektiv, av stor betydelse. Närhet genom sakkunskap och förmåga att förstå hur ungdomar kan tänka om relationer. Distans genom att dels bevaka elevernas rätt till integritet, dels likt en främling skapa en möjlighet för eleverna att vara någon de annars inte lika lätt kan vara. Det senare fö-religger som en förutsättning i villkoren för Hälsoäventyrets verksamhet genom att pedago-gerna inte vet något om de enskilda eleverna sen tidigare och genom att de inte heller efter genomgånget program kommer att möta eleverna, annat än på grund av en eventuell slump.
När eleverna gör en positiv bedömning av programmet ”(K)ärligt talat…! beror det med andra ord på en rad faktorer. Hit hör frågans ökande komplexitet liksom dess relevans för unga människor som befinner sig i ett brytningsskede och på väg in i vuxenvärlden. Av vikt är ock-så det sätt på vilket innehåll, form och motiv samspelar i programmet och gemensamt möjlig-gör ett för eleverna fokuserat och meningsfullt samtal. Notabelt är dock att det finns faktorer knutna till förhållandet mellan närhet och distans och som snarare handlar om de specifika villkor under vilka eleverna deltar i programmet. Inte minst mot bakgrund av detta fyller pro-grammet en viktig funktion som komplement till andra sammanhang i vilka eleverna kan dis-kutera och värdera frågor om kärlek, vänskap och relationer. Olika verksamheter, skilda sammanhang, har således olika funktioner att fylla i relation till en ung människas behov av att få utveckla kunskap om relationer liksom sin självkänsla och identitet i relation till detta.
Tillsammans med bl.a. skolan, elevernas föräldrar och kamrater samt media av skilda slag kan Hälsoäventyrets program och upplevelsepedagogiken utgöra ett av flera sätt för elever att ut-veckla sin identitet i en för dem positiv riktning. Om detta vittnar utvärderingens resultat.