Att inhämta synpunkter har varit av stor vikt

för utredningen

Förutom att inhämta kunskap om området genom litteraturstudier (rapporter, undersökningar och forskning) har utredningen träffat och varit i kontakt med ett stort antal elever, lärare och skolledare samt andra skolaktörer som arbetar med frågor som rör betyg och bedömning.

Vi har haft en referensgrupp med forskare knuten till oss. Vi har även haft en expertgrupp bestående av representanter från Utbild- ningsdepartementet, Finansdepartementet, Statens skolverk, Statens skolinspektion och Universitets- och högskolerådet. I samband med

det tilläggsdirektiv vi fick i september 20191 _{knöts även en parla-}

mentariskt sammansatt referensgrupp till utredningen.

Vi har anlitat externa aktörer för två uppdrag. Amelie von Zweigbergk, Zweig Solutions AB, har genom cirka 40 möten inhämtat synpunkter från drygt 20 branschorganisationer om utredningens uppdrag att föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan, med fokus på yrkesprogrammen (inklusive lärlingsutbildningen), vuxen- utbildningen/yrkespaket samt validering. (Synpunkterna från respek- tive branschorganisation är diarieförda.) Anders Fredriksson, Vilna AB, har gjort en sammanställning av det aktuella kunskapsläget 1 _{Dir. 2019:66.}

gällande betygsinflation och likvärdighet i betygssättningen samt även genomfört en intervjustudie inom samma område. (Samman- ställningen av kunskapsläget framgår av bilaga 5. En sammanställ- ning av intervjustudien framgår av kapitel 10. Intervjustudien finns diarieförd i sin helhet.) Därutöver har Pernilla Lundgren varit anställd i utredningen med uppdrag att sammanställa en kunskaps- översikt om betyg och bedömning (se bilaga 4).

3.1.1 Referensgrupper Referensgrupp med forskare

Utredningen har träffat referensgruppen vid fem tillfällen. Följande personer har ingått i referensgruppen.

• Gudrun Erickson, senior professor i pedagogik med inriktning mot språk och bedömning vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

• Jan-Eric Gustavsson, senior professor vid Institutionen för peda- gogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

• Alli Klapp, docent och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

• Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro univer- sitet

• Anna Sjögren, docent i nationalekonomi, verksam som forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk ut- värdering (IFAU)

• Jonas Vlachos, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet

Parlamentariskt sammansatt referensgrupp

I samband med tilläggsdirektivet2 _{fick vi även i uppdrag att knyta en}

parlamentarisk referensgrupp till utredningen. Vi har genomfört tre möten med denna grupp.

• Kristina Axén Ohlin (M) utbildningsutskottet • Gudrun Brunegård (KD) utbildningsutskottet • Jörgen Grubb (SD) utbildningsutskottet

• Markus Lindgren (MP, ersättare) kommunalråd Västerås • Anna Manell (L) rektor, ekonomisk-politisk talesperson Liberala

kvinnor

• Niels Paarup-Petersen (C) utbildningsutskottet • Daniel Riazat (V) utbildningsutskottet

• Linus Sköld (S) utbildningsutskottet

• Matilda Westerman (MP) tidigare stabschef på Utbildnings- departementet

3.1.2 Studiebesök

Skol- och huvudmannabesök

Utredningen har genomfört drygt 30 skol- och huvudmannabesök och träffat sammanlagt cirka 155 elever, lärare, skolledare och tjänste-

män på olika skolförvaltningar.3 _{Huvudmännen valdes ut utifrån sina}

olikheter när det gäller storlek, geografiskt läge och förutsättningar. Under besöken har vi träffat elever från grundskolan, gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen, lärare och skol- ledare från alla skolformer samt tjänstemän på förvaltningsnivå. Vi har besök både kommunala och fristående huvudmän.

I kapitel 10 redogörs för de synpunkter som framkommit under besöken. Av samma kapitel framgår även resultat från de utpröv- ningar vi har gjort av våra förslag med lärare från olika skolor. 2 _{Dir. 2019:66.}

• Botkyrka kommun (Tunaskolan, högstadieskola, samt grund- skoleförvaltningen)

• Drottning Blankas gymnasium, Göteborg (fristående gymnasie- skola)

• Göteborgs kommun (Hvitfeldtska gymnasiet samt grundskole- förvaltningen och utbildningsförvaltningen)

• Härjedalens kommun (Södra skolan, högstadieskola, Härjedalens gymnasium samt barn- och utbildningsförvaltningen)

• Kiruna kommun (Hjalmar Lundbohmsskolan, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt gymnasieförbundet Lapplands gym- nasium)

• Kunskapsskolan, Uppsala (fristående grundskola) • Malmö fria läroverk, Malmö (fristående gymnasieskola)

• Malmö kommun (gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt grundskoleförvaltningen)

• Norrköpings kommun (Källsvindsskolan, vuxenutbildning samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret)

• Praktiska gymnasiet, Örebro (fristående gymnasieskola) • Rymdgymnasiet, Kiruna (fristående gymnasieskola)

• Sala kommun (Kungsängsgymnasiet och vuxenutbildningen) • Stockholm stad (Anna Whitlocks gymnasium, Åsö vuxengym-

nasium samt utbildningsförvaltningen: grundskola och gymnasie- skola)

• Ulricehamns kommun (Stenbocksskolan, grundskola)

• Ystad kommun (Norreportskolan, grundskola, Ystad gymnasium och gymnasiesärskola samt kultur- och utbildningsförvaltningen) • Täby kommun (Åva gymnasium)

• Örnsköldsviks kommun (Örnsköldsviks gymnasium samt bild- ningsförvaltningen)

Internationella studiebesök

Utredningen hade planerat för flera internationella besök men bland annat på grund av den rådande coronapandemin kunde vi enbart genomföra ett besök i Finland (möten i Danmark och Norge var exempelvis bokade). I Finland träffade vi Undervisnings- och kultur- ministeriet och Utbildningsstyrelsen (motsvarande Skolverket). Vi träffade även elever, lärare och skolledare på den svensktalande gym- nasieskolan Lärkan.

Vi har haft kontakter via e-post med Education Scotland och genomfört skypemöte med Børne- og undervisningsministeriet i Danmark. Vidare har vi haft skriftlig korrespondens med Kunnskaps- departementet och Utdanningsdirektoratet i Norge.

3.1.3 Möten Myndigheter

Utredningen har sett Skolverket som en särskilt viktig samarbets- partner och har haft en löpande dialog med myndigheten i flera av utredningens frågor. Vi har även träffat Skolinspektionen vid ett flertal tillfällen. Vi har träffat följande myndigheter.

• Göteborgs universitet (utbildningsvetenskapliga fakulteten) • Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

(IFAU)

• Myndigheten för yrkeshögskolan

• Nationellt centrum för andraspråk vid Stockholms universitet • Sameskolstyrelsen

• Skolinspektionen • Skolverket

• Specialpedagogiska skolmyndigheten

• Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) • Universitets- och högskolerådet

• Uppsala universitet, institutionen för nordiska språk, gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer

Vi har träffat de fackliga organisationerna vid ett flertal tillfällen och vi arrangerade även ett seminiarum i Almedalen tillsammans med Lärarnas riksförbund. Vi har vidare träffat olika representanter (både tjänstemän och kommunpolitiker) från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vid ett flertal tillfällen. Därutöver har vi deltagit på flera möten med SKR:s olika nätverk för gymnasieskola, vuxen- utbildning, skolchefer samt nätverket för det kommunala aktivitets- ansvaret. Vi har träffat följande organisationer.

• Branschorganisationer (Installatörsföretagen, Visita och TMF

och Grafiska företagen)4

• Friskolornas riksförbund • Idéburna skolors riksförbund • Landsorganisationen i Sverige (LO) • Lärarförbundet

• Lärarförbundet/skolledare • Lärarnas Riksförbund

• Storstockholm (gymnasiechefer och rektorer för vuxenutbild- ning i Stockholms län, både kommunala och enskilda aktörer) • Sveriges Skolledarförbund

• Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) • Svenskt Näringsliv

• Vuxenutbildning i Samverkan (ViS)

4 _{Som nämnts tidigare har utredningen även anlitat en konsult som har genomfört möten med}

Elevorganisationer och föräldraorganisationer

Vi har framför allt träffat elevorganisationerna vid ett flertal till- fällen. Vi har även tillsammans med Sveriges Elevkårer genomfört en

enkät riktad till gymnasieelever om utredningens uppdrag.5 _{Vi har}

träffat följande organisationer. • Föräldraalliansen

• Sveriges Elevkårer • Sveriges Elevråd

• Sveriges Elevråd (SVEA) Funktionshinderorganisationer

När det gäller organisationer som företräder elever (och andra barn, ungdomar och vuxna) med funktionsnedsättning, så kallade funk- tionshindersorganisationer, har vi vänt oss till två samlande aktörer för många olika funktionshindersförbund – Funktionsrätt Sverige och Lika Unika – och träffat representanter för Autism- och Asperger- förbundet och Synskadades riksförbund. Vi har även träffat repre- sentanter för Arbetsgruppen för bättre villkor och möjligheter i skola för barn med kognitiva svårigheter.

Övriga möten

Därutöver har vi genomfört möten med följande aktörer. • Anna Karlefjärd, utbildningsledare vid Karlstad universitet • Anders Jönsson, professor i didaktik med inriktning naturveten-

skapernas didaktik, Högskolan Kristianstad

• Cecilia Arensmeier, universitetslektor, Örebro universitet • Fredrik Lindgren, VD, Kunskapsskolan

• Louise Ankarcrona, grundare för Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor 5 _{En sammanställning av resultaten på enkäten framgår av kapitel 10. Svaren på enkäten finns}

Andra utredningar

Vi har även varit i kontakt med utredningar med närliggande frågor. • Komvuxutredningen (U 2017:01)

• Utredningen bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skol- formerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås (U 2017:07) • Utredningen om en mer likvärdig skola (U 2018:05)

• Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (U 2018:01)

• Utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk – KLIVA (U 2018:06) 3.1.4 Kommunikation

Kommunikationskanaler

Utredningens har under arbetets gång använt olika digitala kom- munikationskanaler. Det löpande arbetet och diskussionerna har skett på www.facebook.com/betygsutredningen2018 där vi har redovisat alla våra möten och sammanfattat det viktigaste som framkommit vid varje möte samt fått frågor, kommentarer och inspel. Vi har haft cirka 1 000 följare. Utredarens twitter (twitter.com/jorgentholin) har även använts som digital kommunikationskanal.

Som en del i det löpande arbetet har utredningen spelat in korta filmer om frågor av vikt för utredningen och som visats på Face- book-sidan. Det har sedan funnits möjlighet att kommentera och diskutera dessa frågor på Facebook-sidan. Den film som nått flest personer, över 7 000, var den film där utredningen beskrev hur ämnen kan delas upp i nivåer och att betyg sätts efter varje nivå (då användes begreppet moduler).

Viss information har funnits på utredningens hemsida (www.sou.gov.se/betygsutredningen2018).

Särskilda kommunikationsinsatser

Vi har även genomfört ett flertal mer riktade insatser.

Den 30 oktober 2018 genomförde utredningen en föreläsning på

Skolforum6_{. Föreläsningen hade fokus på att informera om utred-}

ningens uppdrag och hade cirka 30 åhörare.

Den 1 juli 2019 genomförde utredningen tillsammans med Lärarnas riksförbund ett seminarium i Almedalen med titeln: Hur

ska betygssystemet förändras – hjälp oss att betygsätta betygssystemet.

Inbjudna betygsduellanter var: Isak Skogstad (lärare och skribent), Christina Axén Olin (ledamot Utbildningsutskottet för M), Ebba Kock (ordförande Sveriges Elevkårer), Åsa Fahlén (ordförande Lärarnas Riksförbund), Erica Andrén (1:e vice ordförande Sveriges Skolledarförbund) och Ilona Szatmári Waldau (suppleant Utbild- ningsutskottet för V). Seminariet var fullsatt (cirka 50 personer) och streamades även live genom utredningens Facebook-sida.

Vi har vidare genomfört ett seminarium i samarbete med Zweig Solution AB om konsekvenser av ämnesbetyg för yrkesprogrammen. I seminariet deltog representanter från skolmyndigheter, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, andra utredningar samt Utbildnings- departementet. På seminariet deltog cirka 20 personer.

Utredningen har även deltagit vid två av Skolverkets konferenser för de nationella programråden.

3.2

Betänkandets disposition

Betänkandet är disponerat på följande sätt.

I kapitel 1 lämnas författningsförslag i skollagen, skolförord- ningen, gymnasieförordningen och i läroplanerna.

I kapitel 2 beskriver utredaren bland annat uppdraget och dess utmaningar. Kapitel 3–10 utgör bakgrundskapitel. I dessa redovisar vi en historik av betygssystemet, betygsbestämmelser, framväxten av den kursutformade gymnasieskolan och omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan (bland annat timplan). Vi redo- visar även centrala begrepp inom bedömning och betygssättning och hur de förhåller sig till både det svenska och de nordiska betygs- systemen. Vidare redovisas aktuell statistik, bland annat betygs- och 6 _{Utbildningsmässa i Stockholm för lärare och skolledare.}

elevstatistik i den obligatoriska skolan och för den gymnasiala utbildningen. Som ett avslutande bakgrundskapitel redogör vi för elevers, lärares och övriga skolaktörers synpunkter när det gäller utredningens uppdrag.

I kapitel 11–14 redovisar vi våra förslag. I kapitel 15 redovisas när förslagen ska träda i kraft och vilka övergångsbestämmelser som ska finnas samt genomförandet av förslagen. Kapitel 16 innehåller en beskrivning av de konsekvenser som utredningen har identifierat följer av förslagen.

I kapitel 17 presenteras insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning i enlighet med utredningens tilläggs- direktiv.

I det sista kapitlet, kapitel 18, redovisas författningskommentarer som avser de förslag vi lämnar i skollagen.