1 Författningsförslag
1.5 Förslag till förordning om ändring
Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039) att 1 kap. 4 och 5 a §§, 7 kap. 4 §, 8 kap. 2 och 24 §§, 9 kap. 1 § och rubriken närmast före 8 kap. 2 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 4 §
Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå: – ämnets syfte,
– varje kurs som ingår i ämnet, – det centrala innehållet för varje kurs,
– antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje kurs omfattar, och
– kunskapskraven för varje kurs.
1. ämnets syfte,
2. varje kurs som ingår i ämnet, 3. det centrala innehållet för
varje kurs,
4. antalet gymnasiepoäng eller
gymnasiesärskolepoäng som varje kurs omfattar, och
5. betygskriterierna för varje
kurs.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana före- skrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.
5 a §
Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnes- område i gymnasiesärskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervis- ningen. Av ämnesområdesplanen ska följande framgå
– ämnesområdets syfte, – ämnesområdets centrala innehåll, och – ämnesområdets kravnivåer. 1. ämnesområdets syfte, 2. ämnesområdets centrala innehåll, och 3. ämnesområdets kriterier för bedömning.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnesområdesplaner. 7 kap.
4 §56
Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen som grund. Företräde mellan de sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen bestäms enligt nedan:
Betyg Betygsvärde Betyg Betygsvärde
A 20 A 20 B 17,5 B 17,5 C 15 C 15 D 12,5 D 12,5 E 10 E 10 F 0 Fx 5 F 0
En sökande som gått förberedande dansarutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg ska ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet ska göras i proportion till de betyg som eleven har fått. För de sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av detta betyg och de 16 bästa betygen i övrigt. Möjligheten att öka meritvärdet med värdet av ett betyg i moderna språk som språkval gäller även en sök- ande som gått förberedande dansarutbildning.
En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller mot- svarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett introduktionsprogram får vid urvalet till- godoräkna sig betygsvärdet av detta betyg.
8 kap.
Kunskapskrav Betygskriterier
2 §
Kunskapskrav ska finnas för
betygen A–E. betygen A–Fx. Vid betygssättning Betygskriterier ska finnas för
ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper
och med stöd av kriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar kun- skaperna. För ett godkänt betyg ska alltid som lägst kriterierna för betyget E vara uppfyllda.
Kraven för betygen A, C och
E ska precisera vilka kunskaper
som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D
innebär att kraven för E och till
övervägande del för C är upp- fyllda. Kravet för betyget B inne-
bär att även kraven för C och till
övervägande del för A är uppfyllda.
Kriterierna för betygen A, C
och E ska beskriva typiska kun- skaper för respektive betyg. Kri-
terierna för betyget B innebär att elevens kunskaper bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för
betyget D innebär att elevens kun-
skaper bedöms vara mellan C och E. Kriterierna för betyget Fx inne- bär att elevens kunskaper i sin hel- het inte motsvarar ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.
24 § En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som in- går i elevens individuella studie- plan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gym- nasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som in- går i elevens individuella studie- plan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gym- nasiearbetet eller om eleven har fått ett icke godkänt betyg. 9 kap.
1 §57
Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs, har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.
En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet har rätt att göra om arbetet en gång. 57 Senaste lydelse 2012:402.
Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också så- dana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret.
Om en elev har fått icke god-
kända betyg på en stor andel av
kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som ele- ven fått lägst betyget E på under läsåret.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
1.6
Förslag till förordning om ändring
i gymnasieförordningen (2010:2039)
Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039) att 1 kap. 3, 4 och 6–7 §§, 4 kap. 1–1 a, 5–8, 12 och 22–23 §§, 5 kap. 5 §, 6 kap. 4–6 och 8 §§, 8 kap. 3a–b, 5–9, 12, 14–15, 17–20, 22 a–25 och 27 §§, 9 kap. 1–4 a och 6 §§, 10 kap. 5–6 §§, 11 kap. 4 §, 13 kap. 8 §, 13 a kap. 3 § och rubrikerna närmast före 1 kap. 6 §, 4 kap. 8 §, 8 kap. 6, 7 och 23 §§ och 9 kap. 1 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 3 §58
I förordningen avses med
– arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genom- förs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
– fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasie- arbete eller gymnasiesärskole- arbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng eller gymnasie- särskolepoäng enligt en indivi- duell studieplan,
– fullständigt program: betyg från ämnen och ett gymnasie- arbete eller gymnasiesärskole- arbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng eller gymnasie- särskolepoäng enligt en indivi- duell studieplan,
– garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800),
– gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
– gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som elev- erna genomför inom ramen för examensmålen,
– gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i natio- nella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen,
– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasieskolan eller gymnasie- arbetet,
– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en nivå i
ett ämne i gymnasieskolan eller
gymnasiearbetet,
– gymnasiesärskolearbete: en uppgift om 100 gymnasiesärskole- poäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen,
– gymnasiesärskolegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasiesärskolan i den omfattning som fram- går av bilaga 4 till skollagen,
– gymnasiesärskolepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasiesärskolan eller gymnasiesärskolearbetet,
– gymnasiesärskolepoäng: ett mått på studieomfattningen av en
nivå i ett ämne i gymnasiesärsko-
lan eller gymnasiesärskolearbetet, – karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
– nationella programråd: de nationella programråd för gym- nasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skol- verk,
– nivåer i ett ämne: benäm- ningen på indelningar av ett ämne, efter vilka det sätts betyg enligt 15 kap. 22 § skollagen.
– nya kurser: kurser som ini- tieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 § och som Skolverket har meddelat före- skrifter om enligt 4 §,
– nya ämnen: ett ämne eller en
nivå i ett ämne som initieras av
huvudmän eller av andra intres- senter enligt 6 § och som Skol- verket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,
– programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen eller program- målen kompletterar de gym- nasiegemensamma eller de gym- nasiesärskolegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
– programfördjupning: sådana ämnen eller nivåer i ämnen som inom examensmålen eller pro- grammålen kompletterar de gym- nasiegemensamma eller de gym- nasiesärskolegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
– programgemensamma äm- nen: kurser i gymnasiegemen- samma eller gymnasiesärskole- gemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 2 respektive bilaga 4 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,
– programgemensamma äm- nen: gymnasiegemensamma eller gymnasiesärskolegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 2 respektive bilaga 4 till skollagen eller andra ämnen i
viss omfattning och som ska läsas
av alla elever på programmet, – riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller gymnasiesärskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand,
– studieväg: det program, och i förekommande fall den inrikt- ning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,
– särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,
– yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som
en kombination av kurser inom
yrkesprogrammens programför- djupning leder till,
– yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som
vissa nivåer i ett eller flera ämnen
inom yrkesprogrammens pro- gramfördjupning leder till, – yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
– ämnesblock: en benämning för indelningar av ett visst ämne där varje block innehåller en eller flera nivåer i ämnet och där betyg efter varje nivå inom blocket endast omfattar underliggande nivåer i samma block enligt 15 kap. 22 § tredje stycket skollagen.
Lydelse enligt 1.5 Föreslagen lydelse
4 §
Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå: 1. ämnets syfte,
2. varje kurs som finns i ämnet, 3. det centrala innehållet för varje kurs,
4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje
kurs omfattar, och
5. betygskriterierna för varje
kurs.
2. varje nivå som finns i ämnet, 3. det centrala innehållet för varje nivå i ämnet,
4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje
nivå i ämnet omfattar, och
5. betygskriterierna för varje
ämne.
Om ett ämne är indelat i ämnesblock ska, utöver vad som anges i andra stycket, blocken och de nivåer som ingår i varje block anges. Om betygskriterier finns för blocken ska, i stället för vad som anges i andra stycket 5, dessa fram- gå.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela före- skrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa
kurser eller ämnen bara får an-
ordnas på vissa utbildningar.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela före- skrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa ämnen eller vissa nivåer i ämnen bara får anordnas på vissa utbild- ningar.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Nya kurser Nya ämnen
6 §
En ny kurs ska ge kunskaper i
ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.
Ett nytt ämne ska ge kun-
skaper som inte redan ingår i ett befintligt ämne. En ny nivå ska ge
fortsatta kunskaper i ett befintligt
ämne. En huvudman eller annan in-
tressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs.
En huvudman eller annan in- tressent får ansöka hos Statens skolverk om ett nytt ämne eller om en ny nivå i ett ämne.
7 §59
En elevs individuella studieplan ska innehålla följande uppgifter: – vilken studieväg eleven går
på,
1. vilken studieväg eleven går
på, – de val av kurser eller ämnes-
områden som eleven har gjort, dessa ämnen, eller de val av ämnes-2. de val av ämnen och nivåer i
områden, som eleven har gjort, – övriga kurser eller ämnes-
områden som ingår i elevens program,
3. övriga ämnen med de nivåer
som ingår i elevens program, eller övriga ämnesområden som ingår i elevens program,
– om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka kurser som ligger utanför det fullstän- diga programmet,
4. om eleven följer ett utökat
program och i så fall vilka nivåer
i vilka ämnen som ligger utanför
det fullständiga programmet, – om eleven följer ett redu-
cerat program och i så fall i vilken omfattning samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort,
5. om eleven följer ett redu-
cerat program och i så fall i vilken omfattning samt om möjligt vilka
nivåer i vilka ämnen som har tagits
bort, – om eleven följer ett indi-
viduellt anpassat program och i så fall vilka kurser som har bytts ut, och
6. om eleven följer ett indi-
viduellt anpassat program och i så fall vilka nivåer i vilka ämnen som har bytts ut, och
– när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen.
7. när det är aktuellt, elevens
studier i grundskolans ämnen. Om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska den individuella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om
– utbildningens mål och längd, 1. utbildningens mål och längd,
– delar av kurser, annan yrkes- inriktad utbildning, praktik och andra insatser som är gynn- samma för elevens kunskaps- utveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen, och
2. delar av nivåer i ämnen,
annan yrkesinriktad utbildning, praktik och andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskaps- utveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen, och
– när det är aktuellt, det yrkes- område som utbildningen in- riktas mot.
3. när det är aktuellt, det yrkes-
område som utbildningen in- riktas mot.
4 kap. 1 §60
Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av – gymnasiegemensamma
ämnen, ämnen, 1. gymnasiegemensamma
– programgemensamma ämnen,
2. programgemensamma
ämnen, – i förekommande fall för in-
riktningen gemensamma karak-
tärsämneskurser,
3. i förekommande fall för in-
riktningen gemensamma karak-
tärsämnen,
– programfördjupning, 4. programfördjupning,
– kurser inom det individuella
valet, och
5. ämnen inom det individuella
valet, och
– gymnasiearbete. 6. gymnasiearbete.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 2 till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning.
På humanistiska program- mets inriktning språk får inom
språkkurser i engelska, klassisk
grekiska – språk och kultur, latin – språk och kultur, moderna språk, modersmål eller svenskt tecken- språk för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets in- riktning naturvetenskap och sam- hälle får som naturvetenskapligt ämne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas.
På humanistiska program- mets inriktning språk får inom
språk ämnena engelska, klassisk
grekiska – språk och kultur, latin – språk och kultur, moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får som naturveten- skapligt ämne biologi, fysik eller kemi erbjudas.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och i de natio- nella inriktningarna.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa
ämnen som ska ingå i respektive
program och i de nationella in- riktningarna.
1 a §61
Ett nationellt program inom gymnasiesärskolan består av – gymnasiesärskolegemen-
samma ämnen,
1. gymnasiesärskolegemen-
samma ämnen, – programgemensamma
ämnen, ämnen, 2. programgemensamma
– programfördjupning, 3. programfördjupning,
– kurser inom det individuella
valet, och valet, och 4. ämnen inom det individuella
– gymnasiesärskolearbete. 5. gymnasiesärskolearbete.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa
ämnen som ska ingå i respektive
program. 5 §62
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjup- ning för varje program. Bland dessa kurser ska det för hög- skoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana
kurser som kan vara särskilt me-
riterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive pro- grams examensmål.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och
vilka nivåer i dessa ämnen som
får erbjudas som programfördjup- ning för varje program. Bland dessa ämnen ska det för hög- skoleförberedande program i gym- nasieskolan ingå sådana ämnen
och nivåer i dessa ämnen som kan
vara särskilt meriterande vid ur- val eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskole- studier. Ämnena ska rymmas inom respektive programs examens- mål.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleför- beredande program om kurser
Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleför- beredande program om ämnen 61 Senaste lydelse 2018:1328.
som kan vara särskilt meri- terande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skol- verket samråda med Universi- tets- och högskolerådet.
som kan vara särskilt meri- terande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skol- verket samråda med Universi- tets- och högskolerådet.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella pro- gramråd höras.
När Skolverket meddelar före- skrifter om programfördjupning för nationella program i gym- nasiesärskolan ska det ingå minst
en kurs som syftar till att stödja
eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möj- ligt.
När Skolverket meddelar före- skrifter om programfördjupning för nationella program i gym- nasiesärskolan ska det ingå minst
ett ämne med minst en nivå som
syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av själv- ständighet som möjligt.
6 § Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana
kurser som Statens skolverk har
meddelat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning.
Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana
ämnen och nivåer i dessa ämnen
som Statens skolverk har med- delat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen beslutar vilka av dessa ämnen och nivåer som ska erbjudas som programfördjup- ning.
7 §63
Huvudmannen för en gymna- sieskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.
Huvudmannen för en gymna- sieskola beslutar om vilka ämnen
och vilka nivåer i dessa ämnen som
ska erbjudas som individuellt val.
Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa 1. en kurs i idrott och hälsa
utöver vad som finns på studie- vägen,
2. minst en kurs i estetiska ämnen, och
3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörig- het på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.
1. en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,
2. minst en nivå i estetiska ämnen, och
3. de ämnen och de nivåer i
dessa ämnen som krävs för grund-
läggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.
Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det finns synnerliga skäl.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som
får ingå i de ämnen som avses i
andra stycket 2.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen som avses i andra stycket 2.
För de elever som avses i 11 § respektive 15–20 §§ ska svenska som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.
7 a §64
Huvudmannen för en gym- nasiesärskola beslutar om vilka
kurser som ska erbjudas som
individuellt val.
Huvudmannen för en gym- nasiesärskola beslutar om vilka
ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska erbjudas som
individuellt val.
Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa 1. minst en kurs i idrott och
hälsa utöver vad som finns på studievägen, och
2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap.
1. minst en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, och
2. minst en nivå i ämnet hem- och konsumentkunskap.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kurser enligt andra stycket.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnen och nivåer enligt andra stycket.
Alternativa eller överlappande
kurser Alternativa eller överlappande ämnen
8 § En elev får inte som indi- viduellt val, programfördjupning eller utökat program läsa en kurs som är alternativ till eller över- lappar någon eller några av de
kurser som ingår i studievägen i
övrigt.
En elev får inte som indi- viduellt val, programfördjupning eller utökat program läsa en nivå
i ett ämne som är alternativ till
eller överlappar någon eller några av nivåerna i de ämnen som ingår