Att resonera kring plagiering

Fastän flera av pedagogerna tycker att det kunde behövas, är det ingen av dem som svarar att de diskuterat fenomenet plagiering med sina elever. Kristin tror att plagiering är något

35

som man borde resonera med eleverna om, istället för att bara informera dem om reglerna. ”Jag tror att dom har många bra och intressanta tankar och en del kanske ser på det annorlunda. Men på nåt vis är det ju symptomatiskt, det är samma som när man hämtar hem musik och sånt där olagligt, det är inte samma sak men det är lite samma andas barn. Att ’allt är tillgängligt och allt är mitt, allt tillhör mig och kan bli mitt’”. Hon tror också att man på skolorna borde fundera på ett gemensamt sätt att förhålla sig till plagiering, dels hur man ska jobba förebyggande i klassrummen, dels ”vad det är i undervisningen och i modern pedagogik och med Internet, som gör att man gör det här”. För som Kristin uttrycker det, ”det är ju inte så att dom är moraliskt svagare i köttet än vad jag var när jag gick i skolan […] eller att dom är mer samvetslösa personer, det är klart att det inte är det, utan det är nån sorts attitydförskjutning som det ju kan vara intressant att få syn på”.

Såväl Åsa som Kristin funderar kring hur den stora informationsmängd som finns tillgänglig på Internet kommer att påverka vår syn på äganderätt och plagiering i framtiden. Så här säger Åsa: ”Jag skulle inte bli förvånad om vi ser lite lättare på det i framtiden faktiskt, och det kanske inte är så viktigt vem den här informationen tillhör, vem som har skapat den från första början”. Hon framhåller att även om eleverna idag kanske lånar lite väl friskt på nätet emellanåt, så producerar de mycket mer texter än vad hon själv fick göra under sin gymnasietid, och det tycker hon är positivt. Kristin jämför med hur språk utvecklas, att det sker av sig självt och att reglerna anpassas till dessa förändringar i efterhand. Hon tror att det är möjligt att man ser mildare på plagiering i framtiden, men ställer sig ändå tveksam.

5.5 Analys

Det bör understrykas att plagiering såsom ämnet behandlas i denna studie kan delas in i två kategorier: avsiktlig, medveten plagiering (ofta av en hel text, men det kan också vara ett redigerat arbete framställt genom att klippa och klistra ur andras texter) och oavsiktlig

plagiering som alltså sker utan att eleven är medveten om det. När det gäller medveten

plagiering är förstås det stora utbud av färdiga texter som finns lättillgängliga på nätet en starkt bidragande orsak, liksom det flitiga datoranvändandet. Men man kan knappast

36

beskylla Internet och datorer i sig för att ligga bakom en frekventare förekomst av plagiering, vi kan däremot konstatera att om man är ute efter att kopiera andras texter är det betydligt enklare idag tack vare den digitala tekniken. Desto större anledning att som pedagog arbeta förebyggande mot plagiering. Det finns en stor överrensstämmelse mellan vad respondenterna och tidigare nämnda forskare som Pecorari (2008), Rask (2002) och Carroll (2002) ser som de pedagogiska följderna detta får för undervisningen. Jag återkommer till det i nästa kapitel.

Den form av plagiering jag vill fokusera på i analysen är den oavsiktliga. Det kan röra sig om bristande kunskaper i hur man refererar och källhänvisar korrekt och/eller en oförståelse för att information och text på Internet har en upphovsperson som måste ackrediteras om man använder deras material. Att omsätta källhänvisningsinstruktioner i praktiken är inte alltid så lätt, till exempel när det gäller att avgöra vad som är allmänkunskap eller i vilken utsträckning ens egna idéer är inspirerade av någon annans, vilket ett par av respondenterna påpekar. Detta visar också Nilssons (2008) observationer av gymnasieelever och Pecoraris (2008) intervjuer med studenter. Mera praktiska övningar i referatteknik borde således kunna undanröja en del oavsiktlig plagiering.

Redan i respondenternas definition av begreppet plagiering framkommer att det både i praktiken och i filosofin är en komplex fråga som kan vara svår att hantera. Ett återkommande resonemang hos respondenterna är just att många elever idag verkar ha svårt att förstå varför det är viktigt att veta vad i ett arbete som från början är någon annans och vad som är ens eget. I likhet med Lampert (2008) menar några av respondenterna att det har skett en attitydförändring i samhället som har gjort det mer eller mindre accepterat att till exempel ladda ner musik olagligt från Internet, och denna inställning verkar även innebära att många unga tror att man kan göra samma sak med information i skolarbetet. De har svårt att se skillnaden mellan att dela med sig av sitt eget material som exempelvis bilder på Internet, och att själv fritt använda andras material som de hittar på nätet. Som jag tolkar respondenterna kan det vara svårt att nå fram till eleverna med hur man ska hantera källor. Kanske räcker det inte att ge eleverna instruktioner för hur man refererar andras texter och gör källhänvisningar, eftersom det generellt sett verkar saknas förståelse för varför man ska göra det. Det beror enligt mina respondenter inte på att eleverna saknar moral, utan alltså snarare på en attitydförskjutning i samhället när det gäller upphovsrätt. Därför skulle det,

37

som några respondenter påpekar, vara intressant och lärorikt att resonera med eleverna kring begreppet plagiering och även kring deras Internetvanor.

Ett intressant resonemang som jag inte förutsett som kom fram under intervjun med Kristin är att det kan finnas ett samband mellan oförmågan att vid referatskrivning ”skriva med egna ord” och en bristande läsförståelse, vilken i sin tur är kopplad till tidsbrist – att inte ge en text tillräckligt med tid för att hinna förstå och ta till sig innehållet. Hon menar vidare, som jag tolkar det, att denna tidsbrist hänger samman med en anpassning av undervisningen till det lite snabbare tempo som eleverna idag förväntar sig under lektionerna för att inte tappa intresset. Här skulle man kunna dra en parallell till vad Säljö (2005) ur ett sociokulturellt perspektiv kallar för den postmoderna läsfärdigheten, då man hoppar mellan olika texter och läser lite här och var ungefär som när man zappar runt mellan olika tv-kanaler. Den läsart som däremot krävs i skolarbetet liknar mer vad Säljö kallar den teknisk-vetenskapliga, som utmärks av en linjär läsning från början till slut och att man ska förstå och kunna ifrågasätta vad man läser. Man skulle mot denna bakgrund kanske kunna hävda att den digitala tekniken har påverkat ungas läsart så pass mycket att de kan ha svårt att hänga med i skolans undervisning. Frågan är då om det är skolan eller eleverna som ska anpassa sig?

38