Konkreta pedagogiska följder

Till stor del handlar det om att formulera uppgifterna så att de blir mindre plagieringsbara. Ett sätt är att göra dem smalare genom att rikta dem mot den enskilde eleven eller att bygga dem på jämförelser mellan utvalda texter. Man kan också grunda uppgiften på vad som har sagts på lektionerna och be att eleverna inkluderar särskilda termer i sin text.

Något som också försvårar plagiering väsentligt är om man som lärare följer elevens arbetsprocess genom att be om delinlämningar och diskutera det fortsatta arbetet. Detta kan man till exempel göra genom att eleverna skriver loggbok. Att låta eleverna läsa varandras texter kan motverka lusten att plagiera, då eleven får fler mottagare och känner ett större ansvar för sig text.

40

6.2 Diskussion

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att det i denna studie har framkommit två tydliga linjer. Den ena är att plagiering ofta kan undvikas med ett genomtänkt, förebyggande pedagogiskt arbete. Detta menar också Rask (2002), som ser fuskmöjligheterna med Internet som en pedagogisk utmaning för lärarna snarare än en teknisk. Jag har kunnat konstatera att det råder en stor samstämmighet mellan vad respondenterna och forskare som Pecorari (2008) och Carroll (2002) nämner som pedagogiska åtgärder mot plagiering. Den andra linje som jag urskiljer är förekomsten av oavsiktlig plagiering som hänger samman med en attityd hos unga att ”mitt och ditt” på Internet saknar betydelse, och som jag diskuterat i analysen. Även här ser jag en överrensstämmelse mellan respondenter och forskare, i synnerhet Lampert (2008).

Utifrån studiens resultat menar jag att det finns ett tydligt och talande samband mellan kreativa och för eleverna relevanta uppgifter som skapar motivation, flera mottagare som skapar en ansvarskänsla för det egna arbetet och en minskad lust att plagiera. I det läget borde det även finnas utrymme för eleverna att få skriva i förtroende utanför klassrummet, även när det gäller betygsgrundande uppgifter. Det faktum att texter relativt enkelt kan kontrolleras för plagiat är dessutom enligt min mening inte bara en säkerhet för lärarna, utan även en trygghet för eleverna, eftersom de inte kan anklagas för plagiat utan bevis. Det är en väsentlig skillnad mot hur det var innan Internet fanns. Jag har själv under min skolgång blivit frågad av en lärare om jag verkligen skrivit texten själv, och då var allt man som elev kunde göra att intyga det. Idag kan man komma med motfrågan om läraren hittat texten på Internet, annars är risken att det är ett plagiat väldigt liten. Ett ämne som jag inte själv ställde någon fråga om under intervjuerna, men som flera av respondenterna kom in på, är just hur känsligt det är att anklaga en elev för plagiering. Det är inte svårt att föreställa sig att det kan påverka relationen till en elev negativt, särskilt med tanke på att eleven kan ha en annan bild än läraren av vad plagiering egentligen innebär och därmed vad som är tillåtet och inte.

Det är intressant och lite förvånande att endast en av fyra respondenter som har tillgång till Urkund använder sig av den servicen. Samtidigt säger de övriga tre att de gärna skulle vilja använda Urkund men inte haft tid att sätta sig in i hur det fungerar. Det är uppenbart

41

att det från skolans håll avsatts för lite tid och utbildning för detta. Att istället söka på Google eller andra fria sökmotorer vid misstanke om plagiat verkar fungera någorlunda tillfredsställande för respondenterna, även om den arbetsbördan förmodligen skulle minska vid användande av Urkund.

Som lärare idag kan man förmodligen känna en viss stress inför den tekniska utvecklingen som går så snabbt framåt och som får konsekvenser för undervisningen, men en lika stor och kanske ännu svårare utmaning verkar vara att hantera den förändring som sker av elevers attityder i takt med samhällets utveckling. Inte för att vuxna skulle stå still i utvecklingen, men den digitala tidsålder vi nu gått in i har såvitt jag kan se än så länge haft avgjort störst betydelse för ungas tillvaro och verklighetsbild – de har inget att jämföra med och till skillnad från vuxna inga tidigare vanor att ändra för att anpassa sig till det nya. Utifrån detta resonemang blir det sociokulturella perspektivet intressant. Ett kulturellt redskap som datorn med dess koppling till Internet är av stor betydelse för lärandet idag eftersom det innehåller så mycket information och hanteras av oss dagligen i många olika syften. Ett av dem är naturligtvis skolarbete, och därmed blir det avgörande för skolan att intressera sig för de pedagogiska konsekvenserna det får. Själv tror jag till exempel i likhet med Nilsson (2008) och Säljö (2005) att fenomenet klipp och klistra ur elevernas perspektiv inte nödvändigtvis hänger ihop med plagiering. Det handlar enligt mig snarare om att skilja på metod och syfte. Visst kan man använda sig av att klippa och klistra för att skapa ett plagiat om det är ens syfte, men metoden kan också vara ett smidigt sätt att sammanställa information under arbetets gång. Jag anser att det är lärarens uppgift att vara tydlig gentemot eleverna med att särskilja dessa båda förhållningssätt. Det finns alltså enligt mig ingen anledning att förbjuda ett arbetssätt bara för att det kan missbrukas i syfte att plagiera. Tvärtom kan det ses som en form av lärande som kommer ur den nya tekniken och som vi måste förhålla oss till på ett konstruktivt sätt. Jag menar att problematiken kring metoden klippa och klistra lite hårdraget skulle kunna ses som ett exempel på hur vuxna (lärare) generellt kan ha en mer misstänksam och negativ inställning till den digitala tekniken än unga, vars attityd i min erfarenhet är klart mer orädd och positiv.

I sammanhanget är det även intressant att fundera över Säljös (2005) tidigare nämnda resonemang om hur den digitala läsfärdigheten medför en minskad betydelse av uppdelningen mellan upphovsman och läsare, och en starkare betoning på lärande och

42

återskapande utifrån det personliga intresset. Baserat på min egen erfarenhet under den verksamhetsförlagda tiden på ett gymnasium har Säljös förutspående om ifrågasättandet av den traditionella skolans tolkningsföreträde redan infriats. Ur min synvinkel är det en tuff men samtidigt positiv och spännande pedagogisk utmaning för lärarna. Därför anser jag att det är mycket viktigt att försöka identifiera generationsbundna attitydskillnader och att resonera kring fenomen som plagiering från nätet för att kunna föra en konstruktiv dialog om detta i skolan.

6.3 Metoddiskussion

Valet av kvalitativa intervjuer som metod har visat sig passa studiens syfte eftersom jag anser att jag har fått svar på mina frågeställningar. En enkätundersökning skulle förmodligen ha gett mindre utförliga svar från respondenterna, och dessutom skulle jag vid en enkätundersökning inte ha fått möjlighet att ställa följdfrågor, som jag använt mig av under intervjuerna. Observation valde jag bort direkt eftersom det för att få svar på mina frågor säkerligen skulle ha varit alldeles för tidskrävande för denna studie. Kanske skulle man kunna arrangera en fokusgrupp med lärare som diskuterar plagiering, det skulle vara intressant men samtidigt svårt att använda som metod för att få svar på precisa frågor. Intervjuerna har för övrigt visat på en hög medvetenhet hos respondenterna när det gäller plagieringsrisker, och det har naturligtvis gynnat studien.

Det finns en god överensstämmelse mellan respondenternas och forskarnas tankar kring såväl orsakerna till plagiering från Internet som hur man kan förebygga det, vilket stärker undersökningens tillförlitlighet och i viss mån väger upp det relativt blygsamma antalet respondenter. Studiens trovärdighet har jag velat främja genom att foga in många citat av respondenterna i resultatredovisningen. Jag har även försökt göra mina resultattolkningar transparenta genom att anknyta till respondenternas svar såväl som till tidigare forskning. Så här i efterhand kan jag konstatera att jag genom att intervjua lärare har lärt mig mycket som kan komma till användning i den egna undervisningen. Förutom de konkreta råd och tips som respondenterna delat med sig av, har intervjuerna också gett en intressant

43

inblick i lärares yrkesverklighet som inte så sällan innebär att konfronteras med utmaningar av såväl praktisk som filosofisk karaktär.