Att skapa en interkulturell religionsundervisning

I denna del kommer det att redovisas om de gemensamma men också olika svar inom hur varje lärare gör för att öka och skapa en interkulturell

religionsundervisning, samt vilka didaktiska verktyg som de har till användning.

I lärare 1 undervisning ser hen vikten av att låta eleverna komma till tals, alla elever ska få möjlighet till talutrymme. Hen säger att i deras arbetsplats har nyligen startat upp med ett arbetssätt som heter kooperativt lärande. Arbetssättet går ut på att organisera elevernas samspel mellan varandra. Genom att göra detta kan hen se att elevernas engagemang och kommunikation ökar under religionsundervisningen. Läraren märker också att eleverna blir motiverade till delaktighet. I undervisningen använder läraren sig av EPA-modellen (Enskild-Par-Alla) det är en modell som ger utrymme till att varje individ ska få höras och synas genom att uttrycka sina tankar och åsikter undervisningen. Eleverna ska först fundera enskilt sedan diskutera i par och slutligen alla tillsammans(helklassdiskussion). Denna modell kan också

användas som APE, vilket är förkortningen till Alla (helklassdiskussion)-Par- Enskild det innebär att man startar med alla tillsammans i en helklassdiskussion sedan diskussion mellan par och slutligen funderar eleven enskilt. Lärare 1 menar att det är enklare att bedöma om det är någon elev/grupp som har svårigheter.

Lärare 2 använder sig mycket att bildstöd i sin undervisning, hen säger att det blir och är underlättande för de elever som inte helt behärskar det svenska språket.

35

Lärarens undervisning är planerade efter det sociokulturella perspektivet, där läraren lägger stor vikt vid elevens kunskapsinlärning genom förståelse samt tillgång av begrepp, som i detta fall bland annat sker genom bildstöd.

Det är viktigt att anpassa undervisningen för alla elever, för att kunna få dem motiverade och delaktiga. I undervisningen använder de sig också av det

kooperativa lärandet. Eleverna lyfts upp och stärks genom att tillhöra en grupp där deras tankar och åsikter behövs i arbetet. Eleverna behöver träna på att acceptera och samspela med varandra oavsett religion eller kultur.

Enligt Pérez-Karlsson (2014) skall religionsundervisning hjälpa till att forma eleverna till att bli internationella medborgare som märks genom att vara öppen och ha en god ton till andra religioner och kulturer.

Lärare 3 och 4 använder sig båda av klassgenomgångar där syftet är att väcka intresse för temat samt innehållet. De använder sig också av olika typer av

arbetsmetoder för att främja elevernas intresse och samspel mellan varandra. Inom religionsundervisningen används även här bilder, filmer och arbeten i grupper för att utveckla arbetsområdet och dess kunskaper. I och med att religion är ett utmanande ämne gäller det att läraren ska se till att planeringen uppfyller alla syften för

lektionen. De berättar även att de använder sig av att återkoppling varje gång de har lektioner, för att elevens intresse eller kunskap inte ska försvinna. De försöker båda att se till att lektionerna skall kännas givande och spännande för eleverna oavsett deras åsikter kring de olika religionerna.

Lärare 3 berättar om att vid varje lektion avslutar de med en övning som de kallar för ”fyra hörn”. Läraren läser upp olika påståenden om de olika religionerna som eleverna ska lyssna efter och sedan positionera sig vid det hörn som de tycker påståendet passar in i. ” Denna övning använder jag dels för att eleverna ska förknippa religionslektionen som något roligt och spännande, dels för att eleverna ska stärka och testa sina kunskaper inom de olika religionerna”. Det är också ett sätt att känna vid elevernas åsikter och känslor för ämnet.

36

Lärare 4 berättar att undervisningen styrs efter eleverna. Det hen menar med det är att hen utgår vart eleverna befinner sig gällande ämnet, för att sedan kunna jobba vidare med det. ” Jag tycker det är viktigt att behandla elevernas uppfattning och kunskap på det plan som de är i, exempelvis när vi ska börja prata om en religion, vill jag först se vad eleven redan kan eller tror att den kan. Detta genom att de får skriva eller rita om sin uppfattning för en religion. Sedan samlar jag in allt och planerar för vart jag ska börja arbeta med”. Det är av stor vikt att låta eleverna få möjlighet att visa upp sin egen kunskap kring ett ämne för att sedan utvecklas inom den.

I alla fyra lärares undervisning sker olika typer av diskussioner och samarbeten, vilket ger eleverna chansen att lära sig om varandras tro. Detta är något som stärker Vygotskij i sin teori om det sociokulturella perspektivet som har i fokus att eleverna hämtar kunskaper samt erfarenheter genom grupparbeten och diskussioner (Säljö, 2014, s. 302).

Samtliga lärare är eniga om att läraren ska vara påläst och ha en intresseväckande planering inför religionsundervisningen. Lektionerna ska vara uppbyggda genom elevdiskussioner och samarbeten för att kunna visa respekt för varandras kulturer och religioner. Lahdenperä (2010, s 15) skriver om att de etiska värden är viktiga för en interkulturell syn och arbetssätt inom religionsundervisningen. Genom att visa varandra förståelse och respekt kan demokratin stärkas i det mångkulturella klassrummet.

6.4 Sammanfattning

Jag valde att strukturera upp mina resultat i tre delar, detta gjorde jag för att kunna sedan på ett bra och tydligt sätt bearbeta min data.

Redan existerande fördomar som olika elever har och som eleverna befordrar hemifrån skapar en del utmaningar i det mångkulturella klassrummet. Metoder och redskap som lärarna använder sig av under lektionen som till exempel bilder och filmklipp kan skapa attityder och känslighet hos de eleverna som har en religiös

37

bakgrund. Avståndet och nedvärderande syn på vissa religioner väcker känslighet och leder till ett dåligt och negativt samarbete mellan eleverna vilket i sin tur kan leda till en kränkande behandling.

De utmaningar som lärarna upplever i sina mångreligiösa och mångkulturella klassrum är vårdnadshavarnas sätt att uttrycka sina negativa åsikter kring en viss religion och de fördomarna som ligger bakom åsikterna kan skapa stora hinder för religionsundervisningen. Även elevernas ointresse kring en viss religion skapar också en del utmaningar. Det vill säga att när eleverna inte visar något intresse kring en viss religion.

Elevens syn på de olika religionerna under lektionens gång kan medföra att en religion hamnar i centrum vid gruppdiskussioner eller vid genomgångar i helklass och en annan religion upplevs som oviktig eller mindre intressant. Elevernas strävan efter att kunna imponera på andra elever i klassen efter deras egen religion skapar även en stor utmaning hos lärarna att bearbeta denna attityd.

Lärarna som jag intervjuade använde sig av olika metoder och arbetssätt för att kunna skapa möjlighet under lektionen för alla elever att till talutrymme. Dessa arbetssätt eller metod är bland annat Kooperativt lärande. Detta kan beskrivas som en arbetsmetod som går ut på att organisera elevernas samspel mellan varandra på ett inkluderande sätt, där eleverna blir motiverade till delaktighet. Lärarna använder sig även av EPA-modellen (Enskild, Par, Alla) och APE-modellen (Alla, Par, Enskilt) under religionsundervisningen. Detta för att läraren ska kunna skapa en interkulturell religionsundervisning för att kunna inkludera nyanlända elever som inte behärskar svenska språket, vilket gör att läraren i sådana fall använder sig utav bildstöd.

38